Varför startades Heltidsresan? – Heltidfrågan har varit och är en av Kommunals viktigaste frågor, den har vi drivit nästan sen förbundet bildades. 2014–2015 började vi diskutera internt om det kommer att funka att gå avtalsvägen. Vi lyckades inte nå framgång då, men 2016 kom vi överens med SKR om Heltidsresan. Syftet var att kroka arm lokalt och jobba tillsammans för möjligheten att jobba heltid. Arbetet med Heltidsresan menar Ingelskog har också inneburit ett skifte i Kommunals politik. Arbetarrörelsens tidigare paroll ”heltid är en rättighet, deltid en möjlighet” visade sig bidra till en deltidsfälla. Numera pratar man i stället om ”heltid som norm”. – Vi behöver ha samma norm som man har inom manligt dominerade områden, det vill säga att man organiserar arbetet utifrån heltid och inte deltidstjänster. I stället för att prata om ”rätt till heltid” säger vi att man ska ”kunna, vilja och orka jobba heltid”. En majoritet av Kommunals medlemmar arbetar i dag deltid, något som får stora konsekvenser för kvinnors ekonomiska självständighet och möjlighet att försörja sig själv. – Det medför att man är beroende av sin partners inkomst, så friheten att kunna leva med vem man vill och försörja sig själv funkar inte. Det är den ena aspekten under arbetslivet. Sen händer samma sak efter arbetslivet, att du i praktiken blir fattigpensionär. Därför är frågan så pass viktig. Att kvinnor tar majoriteten av all vab, föräldraledighet och hushållsarbete gör det svårare för kvinnor att jobba heltid. Resan från deltid till heltid måste därför hänga ihop med en förändring av hemarbetsnormen menar Ingelskog. – Jag vill påstå att både hemmanormen, att kvinnor tar hand om det oavlönade hushållsarbetet, och att man organiserar hela välfärdssektorn utifrån deltidsanställningar är två enorma normer som man behöver förändra för att lyckas. För att man ska kunna, vilja och orka jobba heltid hänger både privatlivet och arbetslivet ihop. Vad är det ni gör i Heltidsresan för att förändra de här normerna? – Det vi försöker göra är att få igång en diskussion lokalt och prata både med arbetsgivarna, våra fackliga representanter och med medlemmarna om vikten av att gå från deltid till heltid. Vi har än så länge inte valt att tala om hur man ska genomföra det eftersom förutsättningarna ser så olika ut beroende på verksamhet och demografi. Sveriges kommuner och regioner meddelade nyligen att det behöver anställas över 400 000 personer i välfärden de kommande åren. Lägger man till pensionsavgångar behövs 410 000 nya anställda, enligt SKR:s beräkningar. Störst behov av personal finns inom äldreomsorgen där antalet anställda kommer behöva öka med 30 procent. Hur kan Heltidsresan bidra till att lösa kompetensförsörjningen i välfärden? – Om man bara tar äldreomsorgen så jobbar cirka 60 procent deltid. Det är klart att får vi upp dem att jobba heltid skulle det lösa en väldigt stor del morgonbr i s 23 ▲ Heltidsresan har nått en bit på vägen För sju år sedan startade fackförbundet Kommunal och arbetsgivaren Sveriges kommuner och regioner det gemensamma projektet Heltidsresan. Målet är att heltid ska vara norm inomvälfärdens kvinnodominerade yrken senast 2024. Så hur går det när det återstår ett knappt år? Morgonbris ringde upp Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog. TEXT: STÉPHANIE THÖGERSEN Om Heltidsresan Heltidsresan är ett nationellt avtal mellan Kommunal och Sveriges kommuner och Regioner (SKR) Målsättningar för Heltidsresan 2021–2024 1Att alla nyanställningar ska vara på heltid. De som nyanställs i välfärden ska anställas på heltid och också arbeta heltid. 2 Att minska antalet tidsbegränsade anställningar. Ge fler tidsbegränsat anställda möjlighet till relevant utbildning och kompetens för att kunna bli tillsvidareanställda. 3 Att öka andelen arbetad tid som utförs av ordinarie omsorgspersonal. Fler medarbetare behöver gå från deltid till heltid genom att sysselsättningsgraden ökas för befintlig personal. Johan Ingelskog, Kommunals avtals- sekreterare
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=