Morgonbris_2-23

morgonbr i s 27 Heltid är norm på arbetsmarknaden i stort. I lagen står det att heltid är regel om man inte kommer överens om något annat. Men tittar man på handeln, och specifikt på detaljhandeln, ser man att sju av tio jobbar deltid. En majoritet gör det inte av egen vilja, utan för att de helt enkelt inte erbjuds något annat. – Det speglar hur den här branschen ser ut. Men när man pratar om arbetsmarknaden är det svårt att förstå hur det ska gå till när man tänker på hur vår bransch är strukturerad. Nya lagar som skrivs, nya regler, utgår från att människor jobbar heltid. Och ibland till och med måndag till fredag. Det är utgångspunkten, säger Handels ordförande Linda Palmetzhofer och konstaterar vidare att hennes medlemmar väldigt sällan jobbar heltid och måndag till fredag. Hon berättar att vissa har till och med så få timmar att de inte ens kan leva på sin lön, utan jagar extratimmar för att överhuvudtaget få det att gå runt. I samband med en AD-dom 2016 stod det klart att det var okej att göra det som kallas att hyvla timmar, det vill säga att arbetsgivaren ger de anställda färre arbetstimmar i stället för att säga upp. – Vi trodde inte att det var så, det var därför vi drev det ärendet. Vi tänkte det var omöjligt att man hanterade situationen så, där man till och med drog ner tiden på vissa samtidigt som man anställde nya. Men det var möjligt. I samband med det var det fler företag som fick upp ögonen för att man kan göra så och vi har sett en stor ökning av hyvling på vårt avtalsområde. Vad kan ni göra fackligt? – Vi är mitt i avtalsrörelsen nu och vi har hyvling som en av våra viktigaste frågor, men också hyvling kopplat till rätten till fler timmar. Var vi landar vet vi inte ännu, men jag tror inte vi kommer att klara av det helt själva. Vi måste också få till att lagstiftningen följer med. I avtalsrörelsen efter AD-domen 2016 reglerades det som nu kallas omställningstid. Det finns också nu i lagen, om än kortare än i avtalet. – Men det vi hade velat se var att lagen gick längre än det vi redan hade, säger Linda Palmetzhofer. Skiljer sig Handels mot de andra LO-förbunden när det gäller förutsättningar rent allmänt? – Det är stora skillnader mellan avtalen även inom LO, mellan vårt avtal till exempel och mer manligt dominerade avtalsområden. På vissa områden har man inte behövt ta hela utrymmet till lön utan i stället kunnat lägga en del på extra pensionsinsättningar. Det gjorde vi för första gången bara för något år sedan. Vi ligger långt efter. Det känner jag är sorgligt: det är orättvist nu, men det blir också orättvist när man går i pension. FOTNOT: Sedan intervjun genomfördes har Handels slutit ett nytt kollektivavtal. Där stärks möjligheterna för den som jobbar i butik att få fler timmar och det blir svårare för arbetsgivare att hyvla; enligt avtalet ska arbetsgivare undvika att hyvla och måste överväga andra alternativ när de ska omorganisera. Efter en uppmärksammad AD-dom2016 måste fackförbundet Handels hantera konsekvenserna av när arbetsgivaren drar ner på arbetstimmarna i stället för att säga upp. Hyvling var en av de viktigaste frågorna i avtalsrörelsen. TEXT OCH FOTO: MARIA PERSSON FAKTA AD-domen 2016 gav Coop rätt mot en anställd som arbetat på Coop i närmare 50 år. Den anställde hade känt sig tvingad att tacka ja när arbetsgivaren ville sänka hennes veckoarbetstid och därmed hennes lön. Samtidigt hade nyanställda personer fått behålla hela sina anställningar. källa: arbetet Linda Palmetzhofer: Sorgligt att orättvisorna fortsätter in i pensionen Linda Palmetzhofer, Handels ordförande.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=