Kongresspecial Fler S-kvinnor än män Familjepolitisk antologi Nummer 2 2025. Årgång: 121. 40 kr Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor • Annika Söder – i fredens tjänst • Civilsamhället tipsar om fredspolitik • Europas säkerhet i nytt ljus • Kvinnorna behövs i återuppbyggnaden TEMA FRED OCH SÄKERHET
WWW.UU.SE/ALVAMYRDAL Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning (AMC) är ett nationellt kunskapscentrum som erbjuder forskning, utbildning och policystöd i frågor om nedrustning, icke-spridning och rustningskontroll. AMC:s årliga internationella tvärvetenskapliga konferens för samman praktiker med forskare från samhälls- och naturvetenskaper. Du kan nu anmäla dig till årets konferens, 12–13 juni i Uppsala. En stor del av programmet erbjuds också på distans. Alva Myrdal Centre for Nuclear Disarmament Cross-Disciplinary Conference 2025 Paths to Disarmament in Times of Nuclear Threat
morgonbris 3 INNEHÅLL Morgonbris/1-2025 Morgonbris, Box 70458, 107 26 Stockholm www.s-kvinnor.se Telefon: 08-700 26 00 E-mail: morgonbris@s-kvinnor.se Ansvarig utgivare: Nina Unesi Redaktör: Ylva Säfvelin Produktion och grafisk form: Kerstin Stickler Tryck: Exakta Printing Övriga medarbetare: Nina Unesi och Noor Karim. För icke beställt material ansvaras ej. Morgonbris nr 3–2025 kommer ut 3/10 4 Ledare: Freden måste komma först 5 Spaning 8–25 TEMA FRED OCH SÄKERHET 9 Margot Wallströms dikt till Morgonbris 10 I ntervju: Annika Söder om fredsarbete och feministisk utrikespolitik 14 Tre röster om Annika Söder 15 Tre organisationer föreslår S-politik 16 S -kvinnorna var tydliga: Inga svenska atomvapen 19 Två S-kvinnor om fredsfrågan i dag 20 Europas säkerhet i nytt ljus 22 Finn hoppet i det långa perspektivet 23 Kvinnorna behövs när Ukraina ska återuppbyggas 24 Röster från FN:s kvinnokommission 26 Linnea Swedenmark tipsar: Så håller du ett bra tal 28 En dag med... Tesla-strejken 31 Korsord 32 Förbundssidor 35 N ästa nummer av Morgonbris 26 En dag med… omslagsfoto: ylva säfvelin Kongresspecial Fler S-kvinnor än män Familjepolitisk antologi Nummer 2 2025. Årgång: 121. 40 kr Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor • Annika Söder – i fredens tjänst • Civilsamhället tipsar om fredspolitik • Europas säkerhet i nytt ljus • Kvinnorna behövs i återuppbyggnaden TEMA FRED OCH SÄKERHET 10 28 Diplomaten Annika Söder var med om att ta fram den feministiska utrikespolitiken. Hanna Eriksson, strejkvakt på Tesla. Linnea Swedenmark delar med sig av sina bästa tips för att skriva och hålla ett tal.
I år är det 80 år sedan andra världskriget tog slut. Aldrig mer krig lovade den tidens politiska ledare varandra. Man tog i hand på att freden skulle bestå så att ingen generation efter skulle uppleva ett liv i fara och nöd. I dag ser vi att utvecklingen går åt fel håll. Rysslands krig i Ukraina är inne på sitt tredje år, Israel fortsätter sitt urskillningslösa bombande i Gaza, inbördeskrig har brutit ut igen i Sudan. Det är några av de konflikter som finns i världens i dag och som flera till offer för lidande. Samtidigt slaktas biståndet. I USA har presidenten avvecklat väldens största biståndsorganisation. Här hemma har man gått ifrån enprocentsmålet och man ämnar skära ännu mer. Vi ska inte förringa allvaret i att positionerna förflyttas. Språket hårdnar och gränser stängs. Världens ledare, inte minst i Europa, pratar om att rusta upp. Mer pengar ska gå till försvaret, fler vapen ska handlas och fler behöver värvas till försvaret. Men det måste finnas något bortom militarisering och upprustning. Något som bygger och stärker samhällen. Ett alternativ för det som kommer efter. Jag tror att det är att satsa på kvinnor, demokratirörelser, uppbyggnad i form av annat än bara vapen och ammunition. Det handlar om att stärka folk, städer, organisationer och rörelser. Det kräver mer ihärdigt och långsiktigt arbete. Därför blir det kontraproduktivt när regeringen tänker ta av biståndet för att betala försvaret. Och bistånd som ska bidra till jämställdhet är den lägsta på 25 år. I stället för att gå samman och fylla hålet som USA, världens största biståndsgivare, lämnar efter sig har flera länder, däribland Sverige skurit ner sitt bistånd kraftigt. Vi vet att kvinnor och flickor drabbas värst av krig och konflikter. Exploateringen och det sexuella våldet ökar och kvinnors ekonomiska självbestämmande minskar. Jag är övertygad om att en stark politik som värnar kvinnors frigörelse är den enda vägen att nå varaktig fred och sann demokrati. Biståndet gör verklig skillnad. Det ökar kvinnors och flickors möjlighet att försörja sig själva, vilket förändrar både deras liv och hela samhällen. Om försvarssatsningarna ska upp till 3,5 procent av BNP måste vi kunna avvara en procent till biståndet. Det är inte bara vår moraliska skyldighet, utan vi är också beroende av att andra länders utveckling går i en positiv riktning. Internationell solidaritet har alltid varit en viktig del av S-kvinnors arbete, för att vi vet att ingen individ och inget land är isolerat från sin omvärld. Världen påverkar oss likväl som vi påverkar världen. I det här numret av Morgonbris har vi intervjuat forskare, politiker och fredsorganisationer om hur vi uppnår fred i världen. Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den. Tage Danielssons kloka ord är än mer sanna i dag. 4 morgonbris ledare annika strandhäll Freden måste komma först » Biståndet gör verklig skillnad. Det ökar kvinnors och flickors möjlighet att försörja sig själva, vilket förändrar både deras liv och hela samhällen «
procent av kvinnliga singlar tycker att det är viktigt att ha samma politiska åsikt som sin partner, jämfört med 40 procent bland singelmännen. Det visar en opinionsundersökning från Indikator Opinion. Bland alla kvinnor är det 54 procent som anser att det är viktigt och 37 procent bland männen. Det är betydande skillnader beroende på till exempel ålder och politisk uppfattning. 66 procent av kvinnorna under 30 år och 78 procent av de kvinnor som står till vänster tycker till exempel att det är viktigt att dela politisk uppfattning med en partner. barn per kvinna föddes i Sverige under 2024, sammanlagt 98 500 stycken, enligt SCB. Det är en rekordlåg siffra; mätt i summerad fruktsamhet (antal födda per kvinna) har det inte varit så lågt sedan 1751. morgonbris 5 spaning Nina Larsson ny jämställdhetsminister Det har skett ett byte på jämställdhetsministerposten. Paulina Brandberg (L) avgick och uppgav personliga skäl. Hon har ersatts av Nina Larsson, före detta officer som har suttit i riksdagen för Folkpartiet 2006–2014, innan namnbytet till Liberalerna. 58 1,43 foto: ninni andersson/regeringskansliet Tolv minuter över fyra på eftermiddagen börjar kvinnor jobba gratis, medan män får betalt till klockan fem. Det har nätverket Lön hela dagen räknat ut, utifrån att löneskillnaden mellan kvinnor och män 2024 var 9,9 procent. Sedan rörelsen bildades 2012 har klockslaget flyttats fram från klockan 15.48 till som bäst klockan 16.13. 2023 bröts trenden mot minskande löneskillnader och klockan backade en minut; 2024 stod den stilla. Då börjar kvinnorna jobba gratis ALLT FÄRRE UNGA FEMINISTER Andelen unga som identifierar sig som feminister har sjunkit från 32 procent till 24 procent på fyra år. Det visar ”Generationsrapporten 2025” från Ungdomsbarometern. – Unga är fortfarande engagerade, men vi ser en förflyttning från idealism till en mer skeptisk hållning. Fokus ligger mer på den egna framtiden och mindre på att definiera sig genom politiska identiteter. Parallellt ser vi att många unga söker stabilitet och uttrycker mer traditionella värderingar inom flera områden, säger Ulrik Hoffman, vd för Ungdomsbarometern. RYSSLANDS KRIG DRABBAR KVINNOR HÅRT Tre års krigföring har gått ut över kvinnors och flickors situation i Ukraina, enligt UN Women. Mer än 1,8 miljoner kvinnor har tvingats på flykt, åtminstone 4 000 har dödats. Våldet i nära relationer har också ökat med 36 procent jämfört med 2022, delvis på grund av konfliktrelaterad stress, och lönegapet mellan kvinnor och män har fördubblats. Fler kvinnor och flickor lider av depression. – Det fullskaliga kriget har knuffat en hel generation av ukrainska kvinnor bakåt, säger Sabine Freizer Gunes, UN Womens representant i landet. Samtidigt har kvinnorna tagit steget in i tidigare mansdominerade yrken och har tagit på sig roller som hjälparbetare, ledare och entreprenörer. foto: evelina carborn år är det sedan andra världskriget slutade. Tyskland kapitulerade i början av maj och Japan kapitulerade 14 augusti, sedan världens första atombomber fällts över Hiroshima och Nagasaki. Omkring 50 miljoner människor beräknas ha dött till följd av kriget, flest i dåvarande Sovjetunionen. 80
foto: jenny andersson TRADITIONELLA KÖNSROLLER PÅ FRAMMARSCH I USA Sedan 2022 har det skett en kraftig ökning av åsikten att kvinnor ska ”återvända till sina traditionella roller” bland män och kvinnor som röstar på Republikanerna i USA. Det visar mätningar från American National Election Studies, skriver New York Times. I den senaste mätningen, från november 2024, ansåg 48 procent av de republikanska männen och 37 procent av kvinnorna att kvinnor bör återvända till traditionella roller. Bland dem som röstar på Demokraterna har det tvärtom blivit färre; 17 procent av männen och 11 procent av kvinnorna. 79 procent av republikanska män och 67 procent av republikanska kvinnor anser också att ”samhället har blivit för mjukt och feminint”. Fler människor i människohandel Frälsningsarmén mötte cirka 20 procent fler människor i misstänkt människohandel 2024 än året innan, totalt 342 personer varav ett antal barn. – Vi ser återigen fler papperslösa utnyttjade i arbetskraftsexploatering. De identifieras inte som brottsoffer och alldeles för många har inte fått sina rättigheter tillgodosedda, de har fått nedlagda förundersökningar och ett antal har blivit satta i förvar och utvisats, säger Madeleine Sundell på Frälsningsarmén. De 342 personerna i misstänkt människohandel har också tillsammans ett 100-tal berörda barn. FÖRÄLDRALEDIGT I PROFFSTENNIS Women’s Tennis Association (WTA) inför upp till tolv månaders betald mammaledighet och är först med det bland liknande organisationer. Spelare har också möjlighet att få ekonomiskt bidrag för att till exempel frysa ner ägg. Finansieringen kommer från Saudiarabiens Public Investment Fund. För att komma i fråga för stödet behöver spelarna ha deltagit i ett visst antal turneringar på hög nivå. WTA är en icke vinstinriktad organisation vars syfte är att utveckla den professionella damtennisen. Fjärilspriset till Ida Östensson Ida Östensson har tilldelats årets Fjärilspris av KSAN, Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor där S-kvinnor är medlemmar. I motiveringen står bland annat: ”Ida har i decennier varit en av Sveriges mest drivande krafter för flickors och kvinnors rättigheter. Hennes arbete har haft en direkt påverkan på lagstiftning, organisationsutveckling och samhällets syn på jämställdhet och jämlikhet.” Jämställt på vita duken 2024 uppnådde USA:s filmindustri för första gången könsmässig balans, enligt två olika rapporter. Kvinnor spelade huvudrollen i 42 procent av de 100 mest lönsamma filmerna, samma siffra som männen, enligt ”It’s a Man’s (Celluloid) World report”. Och enligt USC Annenberg Inclusion Initiative spelade kvinnor en av huvudrollerna i 54 procent av förra årets filmer, en rejäl ökning från 30 procent 2023. Några av de filmer som hjälpt jämställdheten på traven var ”Wicked” och ”Moana 2”. 6 morgonbris SVERIGE BÄST FÖR ARBETANDE KVINNOR Sverige är bästa landet för arbetande kvinnor, enligt The Economist som årligen granskar 29 OECD-länder på tio områden, bland annat lön, föräldraledighet och representation. De senaste åren har Island knipit guldplatsen men nu kom Sverige högst upp, tack vare den högsta siffran för kvinnor på chefspositioner och antal kvinnor i riksdagen.
miljoner kronor lägre livslön. Det är genomsnittet för kvinnliga akademiker jämfört med manliga under ett arbetsliv, enligt en rapport från Saco. – För att kvinnor ska nå samma livslön som män krävs en ökning motsvarande 17 procent, säger Gilbert Fontana, utredare och författare till rapporten. kronor i månaden – så mycket förlorar arbetarkvinnor på att jobba deltid, jämfört med om de jobbat heltid. Det visar LO:s rapport ”Index för ett gott arbetsliv” som bygger på SCB:s lönestrukturstatistik. – Heltid måste bli en norm och barnomsorg finnas för de arbetare som jobbar både kvällar, helger och nätter, säger LO:s ordförande Johan Lindholm. procent av deltagarna i studieförbundens verksamhet 2024 var kvinnor, enligt statistikmyndigheten SCB. morgonbris 7 Färre kvinnor vill ha barn En av fyra unga kvinnor vill inte ha barn eller är osäkra på om de vill skaffa barn, enligt en studie från Uppsala universitet. Det är en kraftig ökning sedan 2014, då en av tio kände likadant. Bland de skäl som kvinnorna angav fanns att de inte hade någon önskan att få barn, att de inte ville föra vidare en sjukdom, att de värderade sin frihet, ekonomiska skäl eller att barnen inte skulle få någon bra framtid. Kampanj för säker abort i EU Kampanjen ”My Voice, My Choice” har samlat in 1,2 miljoner namnunderskrifter i EU för att skydda kvinnors rätt till säkra aborter i unionen. Kraven ska nu lämnas in som ett medborgarinitiativ till EU-kommissionen. EU-plan för jämställdhet EU-kommissionen presenterade 8 mars en färdplan för att stärka kvinnors rättigheter i unionen och globalt. Den innehåller åtta grundprinciper, bland annat frihet från könsbaserat våld; lika lön och ekonomisk egenmakt; balans mellan arbete och privatliv; och lika möjligheter på arbetsmarknaden. KVINNOR GÖR SKILLNAD I STYRELSER Att ha kvinnliga styrelseledamöter kan ha stor betydelse för nystartade företag, enligt en studie från Högskolan i Jönköping. – Våra resultat visar att kvinnliga styrelseledamöter kan göra stor skillnad genom att påverka rekryteringsstrategier och skapa bättre arbetsvillkor. Det är en aspekt som ofta förbises i diskussionen om styrelsens roll, men som är avgörande för nystartade mansledda företag där talang och arbetsmiljö är nyckelfaktorer, säger Lucia Naldi, professor i företagsekonomi. UNIONEN: HÖJ VAB-ERSÄTTNINGEN Kvinnor fortsätter att vara hemma med sjuka barn i högre utsträckning än män och en anledning är löneskillnaderna mellan män och kvinnor, enligt en opinionsundersökning som Unionen har gjort. – Vi tycker att man borde höja vab-ersättningen. Så att fler män, som tjänar mer, tycker att det fungerar att vara hemma, sa Victoria Kirchhoff, förste vice ordförande Unionen, i TV4 i februari. Victoria Kirchhoff. foto: peter jönsson ARBETAR- RÖRELSENS HISTORIA Tidningen Morgonbris, arbetarkvinnornas organisering och kvinnliga pionjärer inom arbetarrörelsen är några av de ämnen som tas upp i LO:s nya bok om arbetarrörelsens historia, ”Vanligt folk”, skriven av Kalle Holmqvist. Den vänder sig till fackmedlemmar för att påminna om hur viktigt arbetarrörelsens gemensamma arbete har varit för att förändra Sverige. Boken går att ladda ner på lo.se men finns också tryckt. Ny bok! 66 3,9 5400
8 morgonbris tema Det pågår rekordmånga väpnade konflikter i världen, enligt Uppsala Conflict Data Program. Upprustning och kärnvapenparaply är orden för dagen. På den europeiska kontinenten är kriget i Ukraina inne på sitt tredje år vilket fått stora konsekvenser för EU och Sverige. Men det finns också många andra konflikter som berör och engagerar. Det här numret handlar om fred och säkerhet. Hur kan vi jobba för att behålla hoppet, bygga fred och förhindra att nya väpnade konflikter uppstår? Fred & säkerhet En hand, fingrar med nagellack, sticker upp ur jorden I solrosfältet har bomberna gjort svarta hål Krigets bilder talar starkare än orden Och får oss att undra hur mycket människor tål Treenigheten av rädsla, sorg och hat gör oss mottagliga för budskap om mer vapen och makt och det är stridernas bränsle, viktigare än mat Fredsivrarna kallas naiva och ska ångra vad de sagt Margot Wallströms fredsdikt till Morgonbris Skriven i mars 2025
morgonbris 9 Men i den innersta kärnan av både människa och strid finns längtan efter stillhet, kärlek och det vi kallar frid Ukrainarna vårdar också sina hundar och katter Betraktar barnen och naturen som deras viktigaste skatter Världen rustar nu som om mer vapen vore nog som svar på varför så många oskyldiga dog Men freden är det vi vill LEVA för det som ger mening, riktning och berör Det finns ingen färdig stig, den bildas där vi går Är vi många och starka gör vi djupare spår Vi kan stolta säga att vi vill arbeta för fred, jämlikhet, demokrati och att alla verkligen ska med foto: david walegren
10 morgonbris FRED & SÄKERHET – Det diplomatiska måste vara den första försvarslinjen. Det säger Annika Söder, diplomat, tidigare kabinettssekreterare och en av personerna bakom Sveriges numera av Tidö-partierna skrotade feministiska utrikespolitik. TEXT: YLVA SÄFVELIN FOTO: NINA ÜNESI Annika Söder om fredsarbete och feministisk utrikespolitik
morgonbris 11 en feministiska utrikespolitiken lanserades när regeringen Löfven tillträdde 3 oktober 2014. Dagen efter utsågs Annika Söder till kabinettssekreterare – chefstjänsteman vid utrikesdepartementet – som första kvinna på posten. Då kom hon från ett jobb som chef för Hammarskjöldsfonden. Begreppet feministisk utrikespolitik tillskriver hon den då tillträdande utrikesministern Margot Wallström, men Annika Söder var involverad i att ta fram inriktningen. Till en början kom den lite i skymundan av beskedet att Sverige avsåg att erkänna Palestina, drar hon sig till minnes. – Men det visade sig att benämningen feministisk utrikespolitik fick ett väldigt genomslag. Hade vi använt ordet jämställdhet hade det kanske inte fått samma genomslag. Den dåvarande oppositionen var däremot kritisk och varnade att det var för progressivt och för att begreppet därför skulle ge Sverige ovänner internationellt. Det infriades inte, säger hon – många länder anslöt sig till politiken och Sverige lyckades till exempel bli vald till FN:s säkerhetsråd på en plattform som bland annat innehöll den feministiska utrikespolitiken. – Det visar att det inte var avskräckande, eftersom det är väldigt många män runtom i världen som bestämmer hur man ska rösta. Hierarkier vändes upp och ner Den feministiska utrikespolitiken infördes genom engagemang från UD:s medarbetare. UD:s politiska ledning gjorde en poäng av att innehållet skulle byggas upp med allas medverkan. Det innebar också att hierarkier vändes upp och ner, konstaterar Annika Söder – för visst var det så att det var fler äldre män som var skeptiska medan yngre kvinnor satt på värdefulla erfarenheter. Syftet var att säkerställa flickors och kvinnors rättigheter, representation och resurser – de tre R:n. – På engelska brukade vi lägga till två R, berättar hon: research (forskning) och reality check (verklighetsförankring). Kvinnor och flickor ska ha samma möjlighet till socialt, ekonomiskt och politiskt inflytande som män och pojkar. En fråga som ständigt lyftes var ”var är kvinnorna?”. Fanns det ett jämställdhetsperspektiv? Finns det resurser och representation? Är kvinnorna bortglömda? – Det var ingen revolution, det var en typisk sossereform, att göra det steg för steg. Stark jämställdhetsrörelse Det här var en tid när 2000-talets starka jämställdhetsrörelse, som bland annat ledde till nya internationella jämställdhetskonventioner, tappade fart och en stark motkraft var på väg att bildas. Varje myndighet och ambassad fick arbeta med den feministiska utrikespolitiken utifrån sina förutsättningar. Ambassaden i Washington möttes av ett starkt intresse från civilsamhällesorganisationer och universitet medan de i auktoritärt styrda länder fick ha möten lite i skymundan. – Efter att den feministiska utrikespolitiken avskaffats har många sagt att de är ledsna att det inte längre finns ett tryck med blåslampa på att ägna sig åt de här frågorna. Men jag vet också att det finns de som är väldigt nöjda, som inte ser att det går att kombinera feministisk utrikespolitik med medlemskap i Nato eller med att jobba med frågor som rör säkerhet. Det anser jag är helt fel. Ett femtontal länder har plockat upp den feministiska utrikespolitiken efter Sverige, bland andra Tyskland, Frankrike, Spanien, Kanada, Chile och Mexiko. – Det visar att det är ett ideologiskt politiskt val, för det är mest vänsterliberala eller socialdemokratiska regeringar som har en feministisk utrikespolitik. Att Tidöregeringen valde att direkt avskaffa den feministiska utrikespolitiken tror hon var ett sätt att manifestera att det fanns en politisk konflikt. Även andra jämlikhetssatsningar har försvunnit från Utrikesdepartementet och dess myndigheter. Under hennes tid som kabinettssekreterare jobbade UD med att bredda demokratibegreppet » Det var ingen revolution, det var en typisk sossereform, att göra det steg för steg « ▲
12 morgonbris ▲ FRED & SÄKERHET i ”Drive for democracy” till att omfatta även ekonomiska och sociala aspekter, men det har tagits bort. Och på Folke Bernadotteakademin, Sveriges myndighet för fred, säkerhet och utveckling, har det kvinnliga medlarnätverk som skapades för att fler kvinnor skulle vara med i fredsförhandlingar avskaffats. – Det intressanta är att hälften av regeringen säger att de är feminister. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard talar om att jämställdhet är ett kärnvärde och regeringen har bland annat återupptagit stödet till UN Women, som de inledningsvis skurit ner. En positiv tolkning är att de går tillbaka i våra hjulspår, men de kanske inte får använda beteckningen feministisk för Sverigedemokraterna. På papperet är Annika Söder pensionär, hon fyller 70 i år. Men hon är fortfarande aktiv med fredsfrågor, inte minst som rör Mellanöstern. – Rösten från de människor som berörs av konflikter är svag, makthavarna lyssnar inte på dem. Jag jobbar med att försöka hjälpa palestinier att nå ut med sina perspektiv. Intresset för politik fick hon med modersmjölken – båda föräldrarna hade höga poster inom Centerpartiet, mamma Karin Söder var till exempel Sveriges första kvinnliga partiledare. Men själv blev hon socialdemokrat. – För mig var kanske socioekonomiska frågor viktiga på ett annat sätt än för mina föräldrar som kom från småbrukarmiljö. När jag var ung var det också en väldigt stark vänstervåg. Men det var aldrig några onda känslor dem emellan, försäkrar hon. Föräldrarna var av den gamla stammens centerpartister, sprungna ur folkrörelsen, och såg inte med blida ögon på när Centerpartiet omfamnade nyliberalismen. Hon började sin yrkesbana som journalist och » Rösten från de människor som berörs av konflikter är svag, makthavarna lyssnar inte på dem «
▲ morgonbris 13 det var här hon fick upp ögonen för att det fanns ett tak för kvinnor – ett tak som kanske är av något hårdare material än glas. Hon bevakade sport och sökte en tjänst som sportreporter men den gick till en man. Facket drev det som en jämställdhetsfråga men förlorade. – Det var en hyvens person som fick det, i och för sig, säger hon filosofiskt. I början av 1980-talet sadlade Annika Söder om genom att gå UD:s handläggarutbildning. Det var på den tiden väldigt mansdominerat och kvinnorna skapade informella nätverk för att jobba för exempelvis bättre villkor och att kvinnor skulle kunna bli chefer. Diplomati och medling Tidigt under sin tid på UD var hon assistent till utrikesminister Sten Andersson (S). Hans arbete för fred i Israel och Palestina väckte hennes intresse för diplomati och medling och hon ser klara paralleller mellan då och nu. PLO var då klassat som en terrororganisation men han lyckades förmå USA att inleda en dialog med dem och PLO blev enbart en politisk kraft. – Om man hade kunnat hitta ett sätt att långt tidigare få Hamas att lägga ner vapnen och i stället bli en politisk organisation, precis som med PLO, så hade vi kanske haft en annan situation i dag. Men omvärlden har låtit det hela gå från dåligt till sämre under väldigt lång tid, både i Palestinas rätt till en egen nation, och i de israelisk-palestinska relationerna. Diplomati ska vara den första försvarslinjen, slår hon fast. – Det är klart att vi måste försvara oss. Men vi får inte glömma det vi ska försvara. Om vi inte har fred och frihet och demokrati och välfärd, då har vi svikit våra ideal och kanske också tappat de människor som måste kliva fram och försvara oss. När vi rustar upp måste det vara med blicken på vad som behövs militärt men också med ögat på samhället. Fler svåra konlikter Problemet är att det är svårt att nå diplomatiska lösningar om motparten inte är intresserad av kompromisser eller att följa internationella regler, och sådana ledare blir allt fler. – I diplomati handlar det väldigt mycket om att förstå vad den andre står för; vad de har för mål, rädslor och överväganden. Men det är inte samma sak som att nå resultat. Om den andra sidan inte vill släppa på något kommer man inte fram. – Putin är en personifiering av att makt går före rätt och att förhandlingar bara ska vara på den ena sidans villkor. Där ser hon den stora utmaningen – att så många människor med makt inte vill leva efter de regler som finns; att inte ta land med våld, att varje land har rätt att göra sina säkerhetspolitiska val, att ockupation är förbjudet. – Mitt kanske enkla svar är att vi som tror att det är bäst för alla att leva efter reglerna måste vara väldigt tydliga och ställa våra krav. Man skulle ju önska att det fanns en världsomspännande fredsrörelse som på 80-talet. Att organisera sig ser hon som en evig och viktig sanning, men det är inte självklart hur det ska gå till i dag. Vi är oroliga men splittrade och hamnar lätt i våra egna bubblor, dit andra perspektiv och impulser inte når. Hon tror att det också har att göra med att allt fler makthavare ser civilsamhället som ett problem i stället för en Annika Söder pekar ut var konstnären EWK har ritat dit Carl Bildt på det exemplar av litografin ”Statsministrar” som hon har hemma hos sig.
14 morgonbris ▲ KFRVEINDN&OSFRÄIKDERHET nyttig blåslampa, som hon själv tyckte som kabinettssekreterare. – Civilsamhället hade hela tiden ögonen på oss och klagade på oss. Det är jättebra, det håller makten på tå och kommer med nya impulser. Det är nyttigt för makten i samhället och därför är det värt att stödja civilsamhället, också ekonomiskt. Fredliga vägar Som läget ser ut är det svårt att tro att världen kan samla sig till nya internationella avtal om till exempel kärnvapennedrustning och transparens. – Därför är det viktigt att det finns en rörelse som driver att det fortfarande är möjligt; parallellt med att vi stärker vårt försvar måste vi också försöka hitta vägarna till det som binder in oss i fredliga lösningar igen. Om man inte kämpar för det man tror på blir det så att makt går före rätt. Det finns sådant som hon tror skulle kunna spela en viktig roll. En är att de nordiska länderna, med sin starka bas av demokrati och välfärd, samarbetar mer kring till exempel demokratifrågor och medling internationellt. En annan är en dialog mellan nord och syd som kompenserar för att Ryssland och Kina fått stort gehör i det globala syd, och därigenom försöka hindra att det uppstår nya proxykrig. – Man hoppas ju att EU ska bli ”den fjärde makten” och en motpol till USA, Ryssland och Kina. Men det kräver att det inte bara blir en militär upprustning utan också att man arbetar med det som EU kom till som – ett fredsprojekt – och med den inre sammanhållningen. Där tror jag att högerpopulisterna vinner sina anhängare för att vi har varit svaga i samhällsbygget och delvis accepterat en nyliberal syn. Och på det personliga planet tror hon att det alltid är bra att göra någonting, vare sig det handlar om att försöka hjälpa palestinier komma till tals, bidra till dialog mellan Iran och Saudiarabien eller någonting annat. – Att vi gör någonting på marginalen. Andra gör också någonting på marginalen och på det viset kan det uppstå en motkraft. ● ” Annika är oerhört kunnig inom utrikesoch säkerhetspolitiken, på djupet och bredden. Och kring diplomatins verktygslåda – såväl i vad som krävs på de högre höjderna som i det street-smarta. Som inte sällan sammanfaller. Hon får mycket gjort och drivs av tydliga värderingar.” Laila Naraghi, riksdagsledamot (S) och tidigare politiskt sakkunnig hos utrikesminister Margot Wallström ” Annika är en tuff diplomat i lyxförpackning. Extremt skärpt, allmänbildad och otroligt kunnig om världens alla hörn. Inte sällan mer kunnig än de experter som på de så kallade dragningarna skulle uppdatera kabinettssekreteraren. Hennes långa och framgångsrika karriär i en patriarkal miljö har krävt både vassa armbågar och skinn på näsan. För mig har Annika genom åren varit ett stort stöd och visat genuint systerskap.” Anna Sundström, tidigare generalsekreterare på Palmecentret, nordisk generalsekreterare för International Rescue Committee ” Annika är erfaren, kunnig och idérik. Kan vara både tuff och omtänksam. Som min 'parhäst' var hon outtröttlig och oundgänglig. Humor, fantasi och vänskap har hjälpt oss igenom både framgångar och bakslag.” Margot Wallström, tidigare utrikesminister (S) » Civilsamhället hade hela tiden ögonen på oss och klagade på oss « röster om Annika Söder 3 foto: socialdemokraterna foto: karl nordlund/palmecentret foto: david walegren
Palmecentret 1 Bredda perspektivet och uppgradera verktygslådan n Tidigare har diplomatin beskrivits som ”vår främsta försvarslinje” och ett av våra viktigaste verktyg för att minska spänningar och konflikter. Numera ses dock militär förmåga alltmer som det enda verktyget vi har för att möta en allt större säkerhetspolitisk osäkerhet. Sverige skulle kunna ta initiativ och anta en mer offensiv linje internationellt för att bygga broar och plattformar som samlar regeringsrepresentanter och andra viktiga aktörer för att möta utvecklingen. Inte minst för att tydligt försvara det internationella samfundets institutioner och internationell rätt. 2 Stoppa nedmonteringen av det svenska utvecklingssamarbetet n Svenskt bistånd har en unik roll i att förebygga och möta de förhållanden som leder fram till väpnande konflikter och krig – genom att främja demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatens principer, dialog och fredlig konfliktlösning. Många av de existentiella hot som världen i dag står inför, som klimatkrisen och demokratikrisen, kommer också att öka konfliktnivåerna ytterligare. Genom att återgå till enprocentsmålet, förstärka demokrati- och klimatbiståndet, samt återinföra stödet till fredsorganisationer kan Sverige i högre grad jobba förebyggande. 3 Lägg i en växel för att möta kärnvapenhotet n Kärnvapenupprustningen har tagit ny fart och internationella överenskommelser om kontroll och begränsning av dessa domedagsvapen faller alltmer bort. Vi ser att länder planerar att skaffa fler och nya kärnvapen. Vi står också vid en brytpunkt där militära strategier för när de här vapnen skulle kunna användas kan komma att utvecklas vidare. Sverige skulle kunna ta en mer aktiv linje internationellt (i EU, FN och Nato) och åter lyfta frågan om nedrustningsförhandlingar, liksom driva och skriva under fördraget om ett globalt kärnvapenförbud. Man kan också bidra till att stärka icke-spridningsprincipen genom att motverka osäkerheten kring kärnvapen på svenskt territorium och i stället tydligt lagstifta mot införsel av kärnvapen till Sverige. Svenska freds- och skiljedomsföreningen 1 Nationell lagstiftning mot kärnvapen på svenskt territorium n En nationell lagstiftning i Sverige som förbjuder kärnvapen på svenskt territorium skulle inte bara bidra till att minska risken för att Sverige blir en måltavla utan skickar också tydliga signaler att Sverige aldrig ska vara en del av ett kärnvapenkrig. Flera Natoländer har i dag lagar mot införsel och placering av kärnvapen på sitt territorium, bland annat Finland, Litauen och Spanien. När USA ingick avtal med Belgien, Italien, Nederländerna, Turkiet och Tyskland om utplacering av kärnvapen på de ländernas territorier informerades inte deras parlamentariker. För att säkerställa att detta inte sker i Sverige behövs en nationell lag som förbjuder all införsel av kärnvapen i freds- och krigstid. USA gör tolkningen att de kärnvapen som placerats i Europa fortfarande är under amerikansk kontroll och att det inte bryter mot Icke-spridningsavtalet så det räcker inte att hänvisa till avtalet. 2 Återgå till det humanitära initiativet n När S-regeringen skickade in Natoansökan lämnade de också det humanitära initiativet med hänvisning till att Sverige inte längre kunde stå bakom att kärnvapen inte ”under några omständigheter får användas”, då detta ansågs gå emot Natos kärnvapendoktrin. Trots att till exempel Nato-landet morgonbris 15 ▲ Tre organisationer föreslår S-politik
16 morgonbris FRED & SÄKERHET ▲ ”Vi socialdemokratiska kvinnor har drömt om och strävat mot en framtid av fredlig sammanlevnad mellan folken.” Det slog S-kvinnors kongress 1940 fram, mitt under brinnande världskrig. Men det var med kampen mot atomvapen på 1950-talet som det hettade till när kvinnoförbundet som första partipolitiska organisation officiellt tog avstånd från svenska atomvapen. TEXT: YLVA SÄFVELIN Grekland fortsätter att vara en del av samma initiativ. I dag beskrivs kärnvapen alltmer sällan som ett existentiellt hot och ett massförstörelsevapen, tvärtom pratar våra beslutsfattare allt oftare om kärnvapen som säkerhetsskapande. Socialdemokraterna upprepar ofta att Sverige kan, och ska, vara en stark röst för nedrustning och att Natomedlemskapet inte hindrar detta. Dock har vi inte sett något som helst initiativ från Socialdemokraterna kring nedrustning. Ett första steg bör vara att åter ansluta sig till det humanitära initiativet och stärka det tabu som i dag finns kring användning av kärnvapen. Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet 1 Investera kraftigt i feministiska rörelser/ kvinnorättsaktivisters arbete. n Civilsamhället är under hård press runt om i världen, även i Europa och Sverige, samtidigt som det pågår en global backlash mot kvinnors rättigheter och demokratiska värderingar. Feministiska rörelser är centrala för att öka jämställdhet, bygga demokratier och hållbar fred. En radikal ökning av öronmärkta resurser till civilsamhället, och specifikt kvinnorättsorganisationer, runt om i världen behövs för att vända utvecklingen. Det gäller även kvinnorättsorganisationers deltagande i dialoger och beslut vad gäller kris, konflikt och säkerhet. 2 Lag mot kärnvapen på svenskt territorium. n Sverige har utan förbehåll ställt sig bakom Natos kärnvapendoktrin. Sveriges hållning är att kärnvapen inte ska placeras på svenskt territorium i fredstid, men ingen lag förbjuder detta om regeringen skulle ändra sig. Statsministern har även varit tydlig med att i krigstid är det en helt annan situation. Detta visar att Socialdemokraternas hållning, att Icke-spridningsavtalet skulle förhindra utplacering av kärnvapen, inte räcker. En lag mot kärnvapen skulle tydliggöra Sveriges hållning gentemot kärnvapenstaterna, vilket minskar risken för missförstånd och att Sverige blir en måltavla. Det skulle även försäkra svenska folket om att en regering inte kan fatta beslut om kärnvapen på egen hand. S-kvinnorna var tydliga: Inga svenska atomvapen
▲ morgonbris 17 e socialdemokratiska kvinnorna var antimilitaristiska redan från början, liksom dess moderparti. I det första partiprogrammet från 1897 finns bland annat kravet på ”Skiljedomstolar vid internationella tvister”. När S-kvinnors kongress 1932 skulle behandla ett par motioner om avrustning konstaterades det att det inte fanns någon meningsskiljaktighet med partiet, som på sin kongress 1928 slagit fast att målet var en fullständig avskrivning av de nationella rustningarna. Det finns en rad exempel på de socialdemokratiska kvinnornas fredsarbete under det tidiga 1900-talet. De var representerade när den första internationella socialistiska kvinnokonferensen 1907 tog ställning mot militarism och vid kvinnornas fredskongress i Haag 1915. De samarbetade med andra kvinnoförbund kring Kvinnornas fredssöndag 1915. Februari 1940 var de en av 24 kvinnoorganisationer som höll ett stort fredsmöte i Konserthuset i Stockholm under devisen "Mot det totala kriget för fred och folkförsoning". För att nämna en handfull. På tvärs med partiet Men det var på 1950-talet som det hettade till, då S-kvinnorna drev en tydlig linje på tvärs med partiet. Efter andra världskrigets slut började Sverige forska om atomvapen och debatten blev livlig inte minst sedan överbefälhavare Nils Swedberg 1954 föreslagit att regeringen borde undersöka om Sverige skulle skaffa sig atomvapen. Förespråkarna menade att en alliansfri nation behövde en stark militär. Det socialdemokratiska partiet var splittrat, i partitoppen och i regeringen fanns det företrädare 1950-tal. Före fanborgen går kvinnorna med en stor banderoll mot atomvapen.
18 morgonbris FRED & SÄKERHET som var både för och emot svenska atomvapen. Beslutet sköts på framtiden, förmodligen delvis för att hålla ihop partiet. Inom kvinnoförbundet fanns det dock en opinion mot atomvapen. S-kvinnorna i Stockholm, där riksdagsledamoten Nancy Eriksson var ordförande, tågade i 1955 års förstamajtåg under parollen ”Mot atomvapen i Sverige”. I slutet av november 1955 tog statsrådet och S-kvinnan Ulla Lindström kontakt med förbundets ordförande Inga Thorsson då hon var orolig för att den parlamentariska försvarsberedning som arbetade skulle öppna för atomvapen. Då väcktes tanken på att kvinnoförbundet skulle ta upp frågan på sin kommande kongress. Nancy Eriksson skrev en motion och förbundsordförande Inga Thorsson skrev ett positivt svar. Somliga i förbundsstyrelsen tvekade inför tanken att driva en annan linje än partiet, och Inga Thorsson mötte också motstånd i partistyrelsen när hon slog fast att frågan skulle tas upp på förbundskongressen. Stod fast Men S-kvinnorna stod kvar vid sin position och på förbundskongressen 1956 tog de ställning mot att Sverige skulle anskaffa atomvapen, i strid mot partiets linje att hålla frågan öppen. Förbundskongressen antog ett uttalande som avslutades: ”Denna Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbunds kongress måste för sin del fastslå, att dessa vapen innebär ett så principiellt nytt och fruktansvärt hot mot mänsklighetens bestånd, att vårt ansvar inför kommande generationer, inför livet självt, leder oss till att ta avstånd från tanken att införliva dem med det svenska försvaret.” Förbundet kampanjade mot atomvapen på olika sätt, bland annat distribuerades 1957 en japansk dokumentärfilm från atombombsfällningarna över Hiroshima och Nagasaki. Tage Erlander, S partiledare och statsminister, var enligt sina memoarer kritisk till att kvinnoförbundet så tidigt och kompromisslöst tog ställning. Växande opinion Debatten fortsatte in på 1960-talet. Under tiden växte opinionen mot atomvapen och även försvaret ändrade åsikt. Slutligen tog Socialdemokraterna vid partikongressen 1968 ställning mot svenska atomvapen. Vid det laget var det internationella icke-spridningsavtalet NPT öppet för underskrifter, efter att idén presenterats av Irland 1958. Den svenske utrikesministern Östen Undén, en av S-kvinnors förbundna i atomvapenfrågan inom S, hade 1961 lagt fram en liknande idé till FN:s generalförsamling. 19 augusti 1968 skrev Sverige under NPT som en icke-kärnvapenstat och förpliktigade sig att inte skaffa kärnvapen. Kampen mot svenska atomvapen räknas som en av kvinnoförbundets mest framgångsrika kampanjer. Men om kampen var vunnen i Sverige så fortsatte upprustningen i världen. Två S-kvinnor som fört kampen vidare på den internationella arenan är Alva Myrdal, chef för den svenska nedrustningsdelegationen i Genève 1962–1973 och 1982 års mottagare av Nobels fredspris, och Maj Britt Theorin, Sveriges ambassadör för nedrustningsfrågor mellan 1982 och 1991. Och 2021 antog S-kvinnors kongress ett politiskt program med titeln ”Fred, frihet, feminism är vår gemensamma framtid”. Frågan är fortfarande högaktuell i förbundet. ● ▲ Nancy Eriksson och Tage Erlander 1976. foto: anders nyström Inga Thorsson och Alva Myrdal, två av S-kvinnors framträdande fredskämpar, tillsammans med Olof Palme 1976.
morgonbris 19 Tajma Sisic, kommunpolitiker i Växjö, tidigare internationell ledare i SSU och tidigare styrelseledamot i FN-förbundet. Svensk utrikespolitik har haft, och måste fortsatt ha, en avgörande roll i det globala fredsarbetet. Det är därför viktigt att Sverige fortsatt arbetar enligt feministisk utrikespolitik. Vi lever i en hård värld med krig, diktaturer, fattigdom, faktaförnekelse och auktoritet. Därför blir vår tids viktigaste fredsfråga att utrikespolitiken och diplomatin gör allt i sin makt för att bevara och säkra just freden. Det görs genom 1. globala samarbeten, med fokus på hållbarhet och tillväxt som förhindrar till exempel handelskrig. 2. att försvara och säkra folkrätten. 3. utvecklingsarbete och bekämpning av fattigdom där det behövs. 4. att upprätthålla demokratin. EU kommer vara avgörande för att påminna världen om anständighet och respekt för demokratiska värden. Därför är EU en naturlig väg för fredsarbete. Tyvärr verkar Sverige med Ulf Kristensson i spetsen helt tappat ledarkoftan i det globala fredsarbetet. Det ser vi inte minst i den nya svenska biståndspolitiken. Det är sorgligt och ansvarslöst. Den värld vi skapade i går, ändras i dag och blir något annat i morgon. Då är det viktigt att värderingar som vilar i solidaritet, respekt och medmänsklighet präglar det som ska leda skapandet av världen. Två S-kvinnor om fredsfrågan i dag Det är helt avgörande att vi trots allt det som pågår i omvärlden står upp för fred och nedrustning. Särskilt i tider när samtalen primärt handlar om militarisering och upprustning. Som S-kvinna är jag stolt över att vår organisation alltid varit tydliga i fredsfrågorna och att vi stått trygga i att det är fred och nedrustning som är vägen framåt. Nu måste vi fortsätta våga stå för och satsa på fredsskapande åtgärder och insatser för en hållbar världsfred. Därtill är det internationella samarbetet för att skapa en hållbar fred i världen avgörande. Jag ser med stor oro på hur regeringen monterar ner det svenska biståndet och de effekter det har på lokal nivå runt om i världen. De som drabbas är människorna som behöver biståndet som mest. I en tid av växande globala utmaningar är det viktigt att länder som Sverige fortsätter vår stolta tradition av ett starkt bistånd för hållbar fred och starka demokratiska samhällen. Johanna Kvist, oppositionsråd i Nacka, ersättare i S-kvinnors förbundsstyrelse, samordnar S-kvinnors internationella utskott.
20 morgonbris U har sin grund i att europeiska stater ville knyta sig samman i ett fredsprojekt. När unionen nu gränsar till ett pågående krig, och president Donald Trump gjort att förtroendet för USA som en allierad skakar, pågår en febril aktivitet för att hitta nya vägar. Frankrikes president Emmanuel Macron talar om en ny era där Europa måste vara redo för att ”USA kanske inte står på vår sida” och öppnar för att fler länder kan skyddas av det franska kärnvapenparaplyet (att Ryssland skulle avskräckas av hot om motattack). Tyskland har ändrat grundlagen för att kunna låna till upprustning. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer tog initiativ till en ”koalition av villiga” som kan sända fredsbevarande trupper till Ukraina. ”Just nu tigger 500 miljoner européer 300 miljoner amerikaner om skydd från 140 miljoner ryssar som inte har kunnat övervinna 50 miljoner ukrainare på tre år", sa Polens premiärminister Donald Tusk i mars. Och sedan den här artikeln skrevs har utan tvekan mycket nytt hänt. Enligt sakkunniga kan de europeiska staterna stärka sitt försvar för att ersätta USA:s bidrag, men det kommer att kosta och ta tid – det har talats om 250 miljarder euro årligen och att det skulle ta tio år. I EU har medlemsländerna slutit upp bakom kommissionens upprustningsplan på 800 miljarder euro, och i Europaparlamentet diskuteras kriget vid varje session, enligt Heléne Fritzon, delegationsledare för de svenska socialdemokraterna och ledamot i Ukrainadelegationen. I början av april diskuterades bland annat hur viktigt det är med infrastruktur för gränsöverskridande transporter ur ett säkerhetsperspektiv. Fler kvinnor vid förhandlingsbordet När denna artikel skrivs är läget fortfarande osäkert kring fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland. Heléne Fritzon lyfter fram två krav inför förhandlingar. – Ukraina måste sitta med vid förhandlingsbordet, det är ju helt självklart. – Det andra är att vi vill se fler kvinnor vid förhandlingsbordet. Det finns en studie som visar att sannolikheten för att freden ska hålla i 15 år ökar med 35 procent när kvinnor deltar i fredsförhandlingar. Som det är nu är det ”mäktiga män” som leEfter tre år med krig i Europa och en president i USA som tycks svikta i stödet till Ukraina och sina Natoallierade är försvars- och säkerhetsfrågor hetare än på länge i Europa. EU-stadgan innehåller en klausul om kollektivt försvar, men skulle det kunna ersätta Nato? TEXT: YLVA SÄFVELIN Europas säkerhet i nytt ljus E FRED & SÄKERHET
vererar sina sanningar men det är långsiktiga lösningar som måste till. Men för att få ett Ryssland som faktiskt är berett på eftergifter till förhandlingsbordet krävs det mer stöd till Ukraina och ökat tryck på Ryssland. Ett sätt skulle vara att använda frysta ryska tillgångar i Europa. Våren 2024 gavs grönt ljus för att överföra avkastningen av de ryska tillgångarna till Ukraina men Heléne Fritzon och många andra vill att det samlade beloppet ska kunna användas för Ukrainas försvar. – Jag bedömer att det krävs en juridisk process för att kunna lösgöra kapitalet. Tanken är att det ska bli ett lån som kan ses som ett förskott på Rysslands krigsskadestånd. Det är lite grann att gå händelserna i förväg, men jag tycker inte att vi ska tveka – och min bild är att vi har majoritet i Europaparlamentet för det förslaget. Göder Putins krigskassa Heléne Fritzon vill också se ett stopp av import av rysk gas till EU. – Det finns medlemsländer som köper för mycket gas av Ryssland, det göder Putins krigskassa. Att använda gas för energi är dessutom negativt i miljöhänseende, så att dra åt gaskranen skulle ha positiva effekter på två sätt, konstaterar hon. För att ytterligare kunna hjälpa Ukraina kräver de svenska S-parlamentarikerna att alla medlemsstaters stöd ska nå över en nivå om en halv procent av BNP, räknat sedan kriget startade. Bakgrunden är de stora skillnader som finns i hur mycket medlemsländerna har gett. – Sverige ger redan mer än det men det finns flera stora länder i södra Europa som ligger lägre. Om vi kom upp i en halv procent skulle det betyda en hel del för stödet till Ukraina. Fri tolkning I EU-fördraget finns det, sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009, skrivningar om ömsesidiga försvarsförpliktelser, i artikel 42:7: ”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel”. Artikel 42:7 har stora likheter med artikel 5 i Natofördraget, skrev professorn i folkrätt Inger Österdahl i en analys för Sieps i februari 2023. Hon konstaterade att den har tolkats på olika sätt av svenska politiker genom åren men menade att den skulle kunna förvandlas till ”en internationellt rättsligt bindande ömsesidig försvarsförpliktelse” om den politiska viljan uppstod. Heléne Fritzon tillhör dem som drar en tydlig gräns mellan försvarsalliansen Nato, som kan ta till militära insatser, och EU som en union med ett försvarssamarbete. – Det är ju en skillnad, vi säger inte att vi ska ha en gemensam EU-armé utan det samarbetet har vi i Nato. Hon vill inte spekulera kring om Nato är på väg in i en kris eller om USA skulle vägra att hjälpa andra Natoländer – det skulle enligt henne vara att göra fredsprocessen en otjänst. – Jag måste förutsätta att USA inte lämnar Nato. Detta är ett ansvar som USA måste bära, alla vet ju bakgrunden till att Nato bildades. Har vi Nato så har vi en bestämd hållning om hur kärnvapen ska användas och placeras och vi har paragraf fem i Natofördraget som ger oss en trygghet och säkerhet om det uppstår en krigssituation. Som sittande politiker måste jag lita på att det faktiskt gäller. ● morgonbris 21 » Sannolikheten för att freden ska hålla i 15 år ökar med 35 procent när kvinnor deltar i fredsförhandlingar «
22 morgonbris Vi får inte bara titta på konflikten här och nu, utan långsiktigt på det som händer när man ska bygga upp samhället framöver och förhindra att det uppstår fler konflikter. Man måste ha hoppet att det ska gå och se att det har gjorts tidigare, säger Rebecka Lettevall som forskar kring begrepp som fred, världsmedborgarskap och neutralitet. Hon påminner om att mänskligheten de senaste århundradena har enats om verktyg och institutioner för att bygga hållbar fred. Det finns skiljedomsförfarande för att lösa konflikter utan att krig bryter ut, med bakgrund i den första Haagkonventionen från 1899. Genèvekonventionerna innehåller lagar för krigföring vilket gör att de som bryter mot dem kan dömas och straffas i nationella domstolar eller vid den internationella brottsmålsdomstolen i Haag (ICC) – viktiga steg i en återuppbyggnad där alla måste lära sig att leva med varandra igen. – Det har skett framsteg. Det finns rättsstater och det finns internationella institutioner. Inte för att det är problemfritt. I och efter krig är det mycket starka känslor inblandade, inte minst om orättvisa, och det kan sitta i länge – ett känt exempel är hur Tyskland har en skuld efter de två världskrigen. – Det är en oerhört viktig del av en fredsprocess att man erkänner olikheter och att man har olika syn på saker. Att dölja eller förtiga konflikter är inte bra, då blåser de upp igen med större styrka; man måste synliggöra dem i stället, säger Rebecka Lettevall. Personligt ansvar För att kunna hålla fred med andra måste man också hålla fred med sig själv och de närmaste; det är en tanke som enligt henne har funnits i litteraturen sedan renässansen. – Det är många som uppfattar att vi har ett polariserat samhälle i dag. En så enkel sak som att säga hej till människor och att vi bemöter människor med Att se det långa perspektivet är viktigt för att kunna ha kvar hoppet om fred. Det säger Rebecka Lettevall, professor i idé- och lärdomshistoria vid Malmö universitet. TEXT: YLVA SÄFVELIN FOTO: HÅKAN RÖJDER » En så enkel sak som att säga hej till människor och att vi bemöter människor med respekt, tittar på dem och inte bara tittar bort, det vet man är fredsskapande i någon mening « Rebecka Lettevall, professor i idé- och lärdomshistoria vid Malmö universitet. Finn hoppet i det långa perspektivet FRED & SÄKERHET
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=