20 morgonbris U har sin grund i att europeiska stater ville knyta sig samman i ett fredsprojekt. När unionen nu gränsar till ett pågående krig, och president Donald Trump gjort att förtroendet för USA som en allierad skakar, pågår en febril aktivitet för att hitta nya vägar. Frankrikes president Emmanuel Macron talar om en ny era där Europa måste vara redo för att ”USA kanske inte står på vår sida” och öppnar för att fler länder kan skyddas av det franska kärnvapenparaplyet (att Ryssland skulle avskräckas av hot om motattack). Tyskland har ändrat grundlagen för att kunna låna till upprustning. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer tog initiativ till en ”koalition av villiga” som kan sända fredsbevarande trupper till Ukraina. ”Just nu tigger 500 miljoner européer 300 miljoner amerikaner om skydd från 140 miljoner ryssar som inte har kunnat övervinna 50 miljoner ukrainare på tre år", sa Polens premiärminister Donald Tusk i mars. Och sedan den här artikeln skrevs har utan tvekan mycket nytt hänt. Enligt sakkunniga kan de europeiska staterna stärka sitt försvar för att ersätta USA:s bidrag, men det kommer att kosta och ta tid – det har talats om 250 miljarder euro årligen och att det skulle ta tio år. I EU har medlemsländerna slutit upp bakom kommissionens upprustningsplan på 800 miljarder euro, och i Europaparlamentet diskuteras kriget vid varje session, enligt Heléne Fritzon, delegationsledare för de svenska socialdemokraterna och ledamot i Ukrainadelegationen. I början av april diskuterades bland annat hur viktigt det är med infrastruktur för gränsöverskridande transporter ur ett säkerhetsperspektiv. Fler kvinnor vid förhandlingsbordet När denna artikel skrivs är läget fortfarande osäkert kring fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland. Heléne Fritzon lyfter fram två krav inför förhandlingar. – Ukraina måste sitta med vid förhandlingsbordet, det är ju helt självklart. – Det andra är att vi vill se fler kvinnor vid förhandlingsbordet. Det finns en studie som visar att sannolikheten för att freden ska hålla i 15 år ökar med 35 procent när kvinnor deltar i fredsförhandlingar. Som det är nu är det ”mäktiga män” som leEfter tre år med krig i Europa och en president i USA som tycks svikta i stödet till Ukraina och sina Natoallierade är försvars- och säkerhetsfrågor hetare än på länge i Europa. EU-stadgan innehåller en klausul om kollektivt försvar, men skulle det kunna ersätta Nato? TEXT: YLVA SÄFVELIN Europas säkerhet i nytt ljus E FRED & SÄKERHET
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=