vererar sina sanningar men det är långsiktiga lösningar som måste till. Men för att få ett Ryssland som faktiskt är berett på eftergifter till förhandlingsbordet krävs det mer stöd till Ukraina och ökat tryck på Ryssland. Ett sätt skulle vara att använda frysta ryska tillgångar i Europa. Våren 2024 gavs grönt ljus för att överföra avkastningen av de ryska tillgångarna till Ukraina men Heléne Fritzon och många andra vill att det samlade beloppet ska kunna användas för Ukrainas försvar. – Jag bedömer att det krävs en juridisk process för att kunna lösgöra kapitalet. Tanken är att det ska bli ett lån som kan ses som ett förskott på Rysslands krigsskadestånd. Det är lite grann att gå händelserna i förväg, men jag tycker inte att vi ska tveka – och min bild är att vi har majoritet i Europaparlamentet för det förslaget. Göder Putins krigskassa Heléne Fritzon vill också se ett stopp av import av rysk gas till EU. – Det finns medlemsländer som köper för mycket gas av Ryssland, det göder Putins krigskassa. Att använda gas för energi är dessutom negativt i miljöhänseende, så att dra åt gaskranen skulle ha positiva effekter på två sätt, konstaterar hon. För att ytterligare kunna hjälpa Ukraina kräver de svenska S-parlamentarikerna att alla medlemsstaters stöd ska nå över en nivå om en halv procent av BNP, räknat sedan kriget startade. Bakgrunden är de stora skillnader som finns i hur mycket medlemsländerna har gett. – Sverige ger redan mer än det men det finns flera stora länder i södra Europa som ligger lägre. Om vi kom upp i en halv procent skulle det betyda en hel del för stödet till Ukraina. Fri tolkning I EU-fördraget finns det, sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009, skrivningar om ömsesidiga försvarsförpliktelser, i artikel 42:7: ”Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel”. Artikel 42:7 har stora likheter med artikel 5 i Natofördraget, skrev professorn i folkrätt Inger Österdahl i en analys för Sieps i februari 2023. Hon konstaterade att den har tolkats på olika sätt av svenska politiker genom åren men menade att den skulle kunna förvandlas till ”en internationellt rättsligt bindande ömsesidig försvarsförpliktelse” om den politiska viljan uppstod. Heléne Fritzon tillhör dem som drar en tydlig gräns mellan försvarsalliansen Nato, som kan ta till militära insatser, och EU som en union med ett försvarssamarbete. – Det är ju en skillnad, vi säger inte att vi ska ha en gemensam EU-armé utan det samarbetet har vi i Nato. Hon vill inte spekulera kring om Nato är på väg in i en kris eller om USA skulle vägra att hjälpa andra Natoländer – det skulle enligt henne vara att göra fredsprocessen en otjänst. – Jag måste förutsätta att USA inte lämnar Nato. Detta är ett ansvar som USA måste bära, alla vet ju bakgrunden till att Nato bildades. Har vi Nato så har vi en bestämd hållning om hur kärnvapen ska användas och placeras och vi har paragraf fem i Natofördraget som ger oss en trygghet och säkerhet om det uppstår en krigssituation. Som sittande politiker måste jag lita på att det faktiskt gäller. ● morgonbris 21 » Sannolikheten för att freden ska hålla i 15 år ökar med 35 procent när kvinnor deltar i fredsförhandlingar «
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=