Morgonbris 3 -20

10 MORGONBRIS samhälle måste vi tänka på vilka grupper som påverkas och hur livet för dem ska se ut. Det handlar om stor social ingen- jörskonst, säger Jytte Guteland. Hon menar att samhället genomsyras av traditionellt maskulina normer, även om det givetvis finns män som tar stort klimatansvar också. Men kvinnor som grupp äter mindre kött, åker oftare kol- lektivt och jobbar mer med självförsörj- ning på olika sätt än män. Klimatfrågan måste därför lyftas från det individuella perspektivet till att bli en strukturom- vandling för hela samhället. – Vi måste se klimatomställningen som ett maratonlopp, men där vi kom- mer behöver spurta rejält i början för att det ska gå lättare längre fram. De kommande tio åren finns det en del lågt hängande frukter i form av utsläpp som kan minskas, säger Jytte Guteland. 3HUVRQWUDÞN De två sektorer som släpper ut mest i Sverige är industrin och transportsek- torn, det brukar lite slarvigt sägas att de står för ungefär en tredjedel var av Sve- riges totala koldioxidutsläpp. Men räknas utrikes sjöfart och flygtrafik in så står transportsektorn för mer än 40 procent av Sveriges utsläpp. Och jämställdhets- aspekten syns ännu tydligare här än när det gäller andra utsläppskällor. Det vet Lena Smidfelt Rosqvist, som skrivit rap- porten ”Jämställdhet och transportsys- temet” för Vinnova som kom i februari i år. Utsläppen från persontransporter skulle minska med 20 procent om män reste som kvinnor, visar forskning som refereras till i rapporten. – Kvinnor och män reser ganska olika och samma mönster syns överallt i världen. Den absolut största skillnaden är bilanvändning. Även under förutsätt- ningen att män och kvinnor har samma tillgång till bil, så använder män den mycket mer, säger Lena Smidfelt Rosqvist. I rapporten konstateras att det inte handlar om att kvinnor och män har olika kunskap om olika transportsätts miljöpåverkan, utan en skillnad i inställning och värderingar. – Kvinnor som grupp tycker helt enkelt att utsläppen är ett större pro- blem än vad män gör. Det forskning visat är att kvinnor har ett mer altruistiskt sätt att tänka på problem, de funderar mer på hur vi som individer kan förändra framtida generationers förutsättningar för att leva väl. Varför syns de här skillnaderna så mycket i just transportsektorn? – Transportsektorn är full av manliga sociala koder och maskulinitetsnormer, framförallt allting som rör bilar, motorer och teknik. Klassiska feminina normer ut- går ofta från ett helhets- och underifrån- perspektiv, medan de maskulina snarare utgår från ett expertperspektiv. Den klassiskt manliga lösningen blir då att detta kan lösas med teknisk innovation. Rapporten beskriver även att sats- ningar i transportsystemet historiskt främst har byggts på manligt kodade värderingar och fortfarande gör det till stor del. Färdsätt som kvinnor i allmän- het använder mer, och har mer positiva attityder till, har relativt sett getts sämre förutsättningar. Därför måste transport- systemet öppnas upp för nya perspektiv. – För 30 år sedan var devisen att ”bara vi hittar den mest effektiva motorn så kan vi halvera utsläppen”, vilket aldrig realiserats. Idag ser vi annorlunda på problemet även om det inte kommer att förändras över en natt. Det handlar inte om att radera ut tekniska lösningar som en del i vägen framåt, men vi måste se det i ett helhetsperspektiv. Det är alltid jobbigt att förändra ett beteende. Idag är det de människor som exempelvis flyger allra mest som utfor- mar transportsystemen, vilket säger en del, säger Lena Smidfelt Rosqvist. Även Jytte Guteland betonar vikten av ett helhetsperspektiv och ett nytt sätt att se på tillväxt och utveckling. – EU behöver diskutera hur vi ska mäta hållbarhet, för den globala upp- värmningen väntar inte och vi kommer se kriser i storlek med pågående pande- mi avlösa varandra om vi inte drastiskt förändrar vårt sätt att leva. Vikten av visioner Länder med större jämställdhet mellan könen får en snabbare och mer hållbar ut- veckling, enligt bland andra Naturskydds- föreningen. Men riktigt så enkel är inte bilden, för det finns ett linjärt samband mellan inkomst och ekologiskt fotavtryck. I länder där jämställdheten drivs på av att kvinnor får ökade inkomster, ökar även kvinnorna sin miljöpåverkan. – Därför är det oerhört viktigt att vårt framtida samhälle byggs fossilfritt. De normer vi har idag, med stress och konsumtionshets skadar bevisligen vår planet. Vi måste ha en dröm om en fram- tid präglad av både social och ekologisk hållbarhet, säger Jytte Guteland. EU - VAL TEMA HÅLLBARHET REPORTAGE ”Kvinnor drabbas hårdare av klimat- förändringarna än män. Vi lever mer klimatsmart,men premieras inte för det.” Jytte Guteland menar att vi under coronapandemin g ala föränd- fått svart på vitt att det går att öra radik ringar i samhället på kort tid. FOTO : SOCIALDEMOKRATERNA V