Morgonbris 3 -20

14 MORGONBRIS V ar du ändrat ditt köpbeteen- de under coronapandemin? Enligt en undersökning från Länsförsäkringar som kom i maj uppgav 29 procent av svenskarna att de skulle dra ner på utgif- ter som kläder och inredning och 28 pro- cent att de skulle semestra hemma istället för utomlands. Och enligt en undersökning som Svensk handel gjorde i april svarade 20 procent av konsumenterna att det är ganska eller mycket osannolikt att de återgår till sitt tidigare köpbeteende när coronakrisen väl är över. Detta innebär ett gyllene tillfälle att prata mer om cirkulär ekonomi, alltså om ett kretsloppstänk även när det gäller ekonomin. Med en växande befolkning och stark ekonomisk utveckling förbru- kas jordens resurser i allt snabbare takt. Cirkulär ekonomi innebär att man behål- ler resurserna i samhällets kretslopp istället för att låta det bli avfall. Vissa länder och regioner, som Island, Skottland och inte minst Nya Zeeland har gått längst när det gäller införande av cirkulär ekonomi. På Nya Zeeland har bland annat det så kallade BNP-måttet ersatts med ett välfärdsmått som mäter socialt, mänskligt, naturligt och finan- siellt kapital. Samt hur miljöarbetet ser ut. BNP säger ju egentligen bara hur rikt landet är, i omsättning av pengar, inte något om välfärden. Exempelvis har Nya Zeeland tre procents tillväxt och knappt fyra procents arbetslöshet, men samtidigt en hög andel hemlösa samt den högsta självmordsstatistiken bland unga i OECD-länderna. Barnfattigdom ska bekämpas Angie Warren-Clark, parlamentsledamot i representanthuset för Labourpartiet på Nya Zeeland, säger via Zoom: – Visst mäter vi fortfarande BNP, men nu är vi mer intresserade av att ta reda på människors välmående och välfärd; är de glada, mätta, friska? På Nya Zeeland har man ringat in ett antal nyckelområden som man tittar närmare på och investerar pengar i då det behövs. Ett område är exempelvis barnfattigdom. Alla barn får inte tillräck- ligt att äta hemma, därför har man bland annat infört frukost- och lunchprogram i skolorna och enligt Angie Warren-Clark har 86 000 barn lyfts ur fattigdom. – Och 1700 människor dör varje år på Nya Zeeland på grund av sjukdomar relaterade till dåligt isolerade hus. Där går vi in med stödinsatser och levnadsstandard räknas in i våra nya välfärdsmått. Inget matsvinn Hållbarhet och miljötänk ingår också i den cirkulära ekonomin. – Runt 122000 ton mat från nyazeeländska hushåll slängs – varje år. Genom vårt arbete går nu mat som skulle ha slängts antingen till hemlösa och fattiga människor eller till djurindustrin, och en del kom- posteras. Fortfarande hamnar dock en hel del matsvinn på soptippen, men målet är att få ett stopp på det, säger Angie Warren-Clark. – Det är klart att det kostar pengar att göra som vi gör, men om vi inte investe- rar i människor, vad är då poängen med allt? Vi skulle ha misslyckats om vi inte tillåter våra medborgare att blomstra. Raul Carlsson, forskningsingenjör på det statliga och oberoende forsknings- institutet RISE, Research Institutes of Sweden, menar att det man gör på Nya Zeeland är inspirerande. Samtidigt säger han att det inte skulle vara helt lätt för Sverige att göra exakt likadant. – Resten av EU skulle nog betrakta oss som lite udda om vi plötsligt började basera vår ekonomi och byteshandel på andra värden än pengar. För att cirkulär ekonomi ska kunna genomföras fullt ut måste hela samhället vara med på det; från politiker och myndigheter, till före- tag och privatpersoner. Tänka nytt Raul Carlsson menar också att man måste börja utbilda människor i nya sätt att tänka och se andra värden än bara de ekonomiska. – Vi behöver diskutera hur mycket lycka man kan få, utan just pengar. Det är inte hållbart att hela tiden belönas av att konsumera. Det finns andra värden som gemenskap med andra, mer ledig tid och ren luft. EU-kommissionen presenterade i våras en handlingsplan för cirkulär ekonomi som innehåller en rad åtgärdsförslag kring hur produkter bör designas, återanvändas och återvinnas. Paral- lellt pågår arbetet med att ta fram en nationell strategi för cirkulär ekonomi EU - VAL TEMA HÅLLBARHET CIRKULÄR EKONOMI H Emma Vigren, leda- mot i socialdemokra- ternas programkom- mission. Raul Carlsson, forskningsin- g njör på forskningsinstitutet e RISE, Research Institutes of Sweden, menar att det man gör på Nya Zeeland är inspirerande.