Morgonbris 3 -20

inom regeringskansliet. I somras kom ett pressmeddelande från Miljödepartemen- tet och Näringsdepartementet där man presenterade en strategi som bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. I det står: ”Omställningen till en cirkulär eko- nomi måste genomföras gemensamt av politiken, näringslivet, offentlig sektor, akademi, privatpersoner och civilsam- hället. Regeringens roll är att skapa förutsättningar för det goda arbete som redan sker inom regioner och kommuner, i näringsliv, universitet och högskolor och civilsamhälle. Regeringen kommer att genomföra flera åtgärder inom detta område under mandatperioden. Till strategin kommer handlingsplaner att beslutas med konkreta åtgärder.” Och i Socialdemokraternas partipro- gram kan man bland annat läsa att man vill få fart på återvinning och återan- vändning så att vi får en mer hållbar konsumtion och en cirkulär ekonomi. Jag får på telefon tag på Emma Vigren, ledamot i socialdemokraternas program- kommission, för att fråga hur hon ser på att Nya Zeeland ersatt BNP-måttet med ett välfärdsmått. Hon säger att som socialdemokrat tittar hon intresserat på Nya Zeeland, men tillägger: – Självklart strävar vi efter ett hållbart samhälle och inom EU har vi fattat en rad beslut om bland annat hantering av matavfall och utfasning av engångsplast. Och vi arbetar ju redan med hållbarhet på olika sätt i Sverige. Men man kanske inte måste slänga sig med hippa begrepp som cirkulär ekonomi. Vi borde istället förklara att vi menar återvinning, avfalls- frågor, delningsekonomi och så vidare. Nya sätt att mäta välfärd Kanske är inte Nya Zeelands metod så långt borta som det kan tyckas. Svenska forskare på KTH har kommit fram till att ekonomisk tillväxt faktiskt inte behöver vara avgörande för hållbar utveckling. I rapporten ”Framtider bortom BNP-till- växt” funderar de över hur ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt skulle kunna se ut. I forskarnas scenario om ett samhälle byggt på cirkulär ekonomi existerar inte längre avfall, utan istället är alla med- vetna om ekosystemets gränser vilket har lett till en lagstiftning som främjar cirkulär ekonomi. Det systemet bygger helt på återanvändning och återvinning. Social status och materiell konsumtion är inte längre sammankopplade, ekonomisk tillväxt är inte ett mål och BNP-måttet är ersatt av andra mått som bygger på en ekonomisk hållbar utveckling. Maria Schultz, digital redaktör för statliga sjunde AP-fonden, kommenterar detta framtidsscenario på myndighetens hemsida: – Den cirkulära processen är alltså nå- got som kan revolutionera vår framtid och ju fler som hoppar på tåget, desto större möjligheter att påverka konsumtions- mönster, miljön och hållbarhetstänket. Det är lönsamt också. Enligt en rapport skulle ett skifte till cirkulär ekonomi i EU öka BNP med tolv procent till 2050. O MORGONBRIS 15 V BNP Bruttonationalprodukten, BNP, är storleken på ett lands ekonomi och beräknas genom att man räknar ihop värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet under ett år. Numera kritiserar dock allt fler BNP för att ekonomisk tillväxt inte är enda måttet på framgång. Hur rimmar det med en hållbar värld där naturtill- gångarna faktiskt är ändliga? Linjär ekonomi Innebär att exempelvis företag pro- ducerar saker som används under en begränsad tid och som sedan slängs. Hela grundtanken är att sälja mer. Nackdelen är att det blir väldigt mycket avfall. Cirkulär ekonomi Innebär att kunna ta tillvara råvaror och resurser istället för att kasta bort dem efter användning. Det kan hand- la om att förlänga livet på en produkt, genom att reparera eller renovera. I vissa länder som Nya Zeeland har man tagit begreppet ännu längre och räknar även in social välfärd och andra parametrar. AngieWarren-Clark (klädd i rött) parlamentsledamot i represen- tanthuset för Labourpartiet på Nya Zeeland, brinner för frågor som rör matsvinn. Att mat hamnar i soporna är inte acceptabelt. V