Morgonbris 3 -20

MORGONBRIS 17 Utvecklingen förutspåddes revolutio- nera både hemmen och industrin, med förväntningen om att alla smutsiga och farliga arbeten skulle tas över av maskiner. Revolutionen uteblev dock och i mitten av 60-talet konstaterade LO att både förhoppning- arna och farhågorna kring datamaskinens revolution var betydligt överdrivna. Myndigheter såg dock tidigt stor nytta med datorisering, vilket bidrog till att välfärdssta- ten redan under tidigt 70-talet administrerades med hjälp av datorer. Hemdatorn slog dock igenom på bred front betydligt senare, i slutet av 90-talet, då tack vare den socialdemokratiska ”Hem- PC-reformen”. Arbetarrörelsen positiv Till skillnad från många andra länder har den svenska arbetarrörel- sen överlag varit positivt till digitali- seringen och sett stora fördelar med den, även i perioder då faror och risker betonats. Den har betytt väldigt mycket och är den främsta orsaken till att Sverige da- toriserats effektivt och historiskt tidigt, förklarar Rahm. Att Sverige sticker ut jämfört med många andra länder när det gäller spridningen av digital teknik i samhället tror jag också beror mycket på den breda vänsterns starka inflytande under lång tid. Just ”Hem-PC-reformen” lyfter hon fram som en mycket viktig socialde- mokratisk reform för datoriseringen i Sverige. Ungefär 30 procent av befolk- ningen skaffade sin första dator genom reformen, vilket ledde till att Sverige gick om USA som ledande IT-nation vid millennieskiftet. Men vilka var arbetarrörelsen drivkrafter för teknikutvecklingen? Syftet med den tidiga digitaliseringen var att skapa ökat välstånd, som genom socialistisk politik skulle komma alla till del. I viss mån kan vi säga att det har realiserats men knappast i den utsträck- ning som förutspåddes, säger Rahm. Arbetsveckan har visserligen kortats sen datoriseringen tog fart, men de utopiska bilder som målades upp kring en framtid helt befriad från arbete har ju knappast inträffat. Dis- kussionerna om arbetstidsförkortning som ett resultat av effektiviseringar är istället en i allra högsta grad aktuell poli- tisk fråga – inte minst för S-kvinnor. Ett annat mål för arbetarrörelsen var att datoriseringen skulle öka jämlikheten och solidariteten och fördjupa demo- kratin. Det är därför utbildning varit ett så viktigt verktyg. Bara om alla fick kunskap om den nya tekniken kunde samhället utvecklas i önskad riktning. Politiken formades för att skapa digi- tala medborgare. Skola och högre utbild- ning var förstås viktiga i detta samman- hang, men det var med folkbildning som studiecirklar och föreläsningar bredare grupper av medborgare nåddes. Samtidigt varit det viktigt att han- tera riskerna med tekniken. Datorer har aldrig tillåtits att rulla in helt fritt i samhället, utvecklingen har förhållit sig till exempelvis integritetsaspekter och risker med arbetstillfällen som försvin- ner. Det är frågor som stötts och blötts genom historien och är lika viktiga idag. Coronapandemin Under coronapandemin har debatten om digitalisering blivit mer aktuella än någonsin, då både skolor och företag tvingats ställa om snabbt. Att denna omställning faktiskt låtit sig göras tämligen enkelt visar på ett tydligt sätt att vi i hög utsträckning redan lever i en digitaliserad värld, säger Lina Rahm. Debatten har också lett till argument att digitalisera ännu mer och Lina Rahm menar att det i dag råder en teknik- orienterad syn på lösningar, där mer och bättre teknik är det som kommer rädda oss. Det råder stor enighet om att tek- nikens framsteg är bra och bör fortgå. Utvecklingen är nästan autonom och apolitisk och fortsätter bara uppdateras och förbättras. Med små steg förflyttas olika gränser och får medborgare att gå med på fler och fler inskränkningar, över- vakningar, och rationaliseringar. I detta sammanhang framhåller hon att det finns en risk i att snabbt driva fram digitala lösningar utan eftertanke. När ett system implementerats är det väldigt svårt att backa från det och vi kan behöva anpassa oss till de brister det visar sig ha. Vad kan vi då hoppas på för framtiden? Kan digitaliseringen vara en del av räddningen för klimatet? Enligt Lina Rahm finns det olika läger. Å ena sidan de som tror att tekniska lösningar och digitalisering kan förhindra en negativ utveckling och förändra infra- strukturer till det bättre. Å andra sidan de som menar att det är arrogant att tro att mer teknik kommer lösa klimatfrå- gan. Även om teknologin hjälper oss på olika sätt förstör den samtidigt jordens resurser genom att kräva mycket energi och efterlämna stora mängder elektro- niskt avfall. Det innebär att de resurser vi har måste användas på ett mer genom- tänkt och begränsat sätt än tidigare. Avslutningsvis konstaterar Lina Rahm att teknisk utveckling behöver ett mått av eftertanke. Till exempel vem tjänar på digitaliseringen – är det individen eller kollektivet – och förstärker tekniken köns-, klass- och etnicitetsskillnader? Många diskussioner som förs idag har historiska rötter till åtminstone 40-ta- let. Ändå ser vi ofta ny teknik som helt unik och banbrytande, och att de frågor vi brottas med är helt nya för vår tid. Digitalisering har ägt rum under många decennier, och det finns en poäng i att också lära av historien. O »Det har blivit ett sätt att styra den tekniska utvecklingen utifrån en demokratisk grundtanke«