Morgonbris 3 -20

MORGONBRIS 9 Kampen för jämställdhet och kampen för en hållbar utveckling med kraftigt minskade utsläpp – hur hänger de ihop? På flera sätt, ska det visa sig. Morgonbris reder ut varför samhället behöver bli jämställt för att vara hållbart. TEXT : Amanda Schulin Hållbarhet och jämställdhet går hand i hand Kvinnor som grupp har andra konsumtionsmöns- ter. Vi åker mer kollektivt eller tar oss fram till fots, och om det finns en bil i hushållet är det ofta mannen som kör den. Kvinnor som grupp har en mer hållbar livsstil, helt enkelt. Och mycket beror på bristen på jämställdhet i samhället. Det säger Jytte Guteland, socialde- mokratisk europaparlamentariker och ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. I framträdanden och intervjuer kopplar hon inte sällan ihop jämställdhetsperspektivet med kli- matutmaningen. Hon menar att dagens utsläppsekonomi leder till att kvinnor är tredubbelt diskriminerade. – För det första får kvinnor ta del av en betydligt mindre andel av samhällets samlade resurser. Förvärvsarbetande kvinnor jobbar i praktiken gratis den sista timmen av arbetsdagen sett till löneglappet. För det andra drabbas kvinnor hårdare av klimatförändringarna än män. Vi lever mer klimatsmart, men premieras inte för det. Forskning understödjer det Jytte Gutelands säger. Enligt FN är kvin- nor och barn 14 gånger mer utsatta vid imatkatastrofer, som ökar i takt med kl klimatförändringarna, än män. Av de 700 miljoner människor som lever i extrem fattigdom idag är 66 procent kvinnor. Och av världens 26 miljoner människor som idag är på flykt undan klimatförändring- arna är fyra av fem kvinnor eller barn. Marken ägs av män Kvinnor är dock ofta mer beroende av naturens resurser. Runt sju av tio bönder i det globala-syd är kvinnor, men det är erellt sett männen som äger marken gen på grund av lagar för ägande och arvs- rätt. De kvinnliga bönderna blir därför mer sårbara och får mindre möjligheter att anpassa sig till klimatförändringarna. – När vi nu ska bygga ett fossilfritt Kvinnor är mer villiga att göra beteendeförändringar för klimatets skull än män, exempelvis genom att välja vegetarisk kost. V