Morgonbris_3-22

16 morgonbr i s I Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning (NTU) från 2021 uppger 36 procent av kvinnorna att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut sena kvällar i sitt bostadsområde. Siffran för män är drygt hälften, 19 procent, trots att kvinnor och män utsätts för brott i ungefär samma omfattning. Att kvinnor känner sig mer otrygga än män har sannolikt flera orsaker, men återspeglas delvis i brottsutvecklingen. Medan den självrapporterade utsattheten för så kallade brott mot enskild person inom vissa områden, som personrån och misshandel, legat ganska konstant sedan Brå började med trygghetsundersökningarna 2006, har utsattheten för sexualbrott ökat från två till fem procent under tidsperioden 2006–2020. Och den överväldigande majoriteten av de som utsätts för sexualbrott är kvinnor. Länge betraktadesmäns våld mot kvinnor som ett marginellt problem av privat karaktär, enligt NCK, Nationelllt centrum för kvinnofrid. Våldet ansågs utövas av personer med missbruksproblem eller psykisk sjukdom, eller som en följd av en dåligt fungerande parrelation. De strukturella orsakerna till våldet diskuterades sällan. Fram till år 1734 var det i Sverige tillåtet för en man att slå sin hustru så länge hon inte fick synliga skador. Först på 1860talet kriminaliserades all fysisk misshandel av maka. Sverige har ändå i en nationell jämförelse länge legat i framkant vad gäller straff mot mäns våld mot kvinnor. När den socialdemokratiska regeringen med Tage Erlander i ledningen år 1962 ersatte 1864 års strafflag med en ny brottsbalk (som trädde i kraft 1965) förbjöd Sverige som första land i världen våldtäkt inom äktenskapet. Det skulle dock dröja till 1984 innan lagen prövades. Idag har Sverige en av världens strängaste kvinnofrids och sexualbrottslagstiftningar, och en internationellt sett hög rättssäkerhet. Sverige har legat i framkant i världen med nydanande lagar som sexköpslagen (1999), som kriminaliserar sexköpare men inte de som säljer sex, och samtyckeslagen, (2018), som slår fast att sex ska bygga på samtycke. Men fortfarande mördas en kvinna av sin man var tredje vecka. Bara fem av 100 anmälda våldtäkter resulterar i en fällande dom, enligt NCK. I augusti i år skärptes straffen för flera sexualbrott, bland annat straffen för våldtäkt, sexuellt övergrepp, grovt sexuellt övergrepp och köp av sexuell tjänst. Vissa bestämmelser i lagstiftningen om våldtäkt omformulerades även för att bli mer neutrala vad det gäller kön och sexuell läggning. Vad gäller sexköp ska inte längre sexköparna kunna komma undan med böter utan få åtminstone villkorlig dom eller fängelse. Våld i nära relationer inleds nästan alltid med en så kallad normaliseringsprocess. Teorin om normalisering lanserades första gången 1984 av sociologiprofessorn Eva Lundgren. Kortfattat innebär den att våldet föregås av psykisk misshandel så som hotfulla blickar, straffande tystnad, gradvis isolering från det sociala nätverket eller elaka kommentarer. När de sedan utvecklas till olagliga handlingar som sexuella övergrepp, slag och sparkar, inlåsning eller strypgrepp har kvinEtt kvinnoliv utan rädsla för våld Så längemäns våldmot kvinnor existerar kan inte samhället bli jämställt. Få saker begränsar kvinnors och flickors livsutrymme såmycket som rädslan för att utsättas för våld. TEXT: AMANDA SCHULIN Frihet Då Nu

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=