morgonbr i s 31 Utbyggd förskola n Redan under 1930talet drev socialdemokraten och Skvinnan Alva Myrdal frågan om en förskoleliknande verksamhet som skulle grundas på vetenskap i stället för religion. Målet med Myrdals kamp var att alla samhällsklasser skulle få tillgång till förskola som då kallades ”storbarnskammare”. På 1960talet lyftes barnomsorgen upp stort på den politiska agendan. Skvinnor var aktivt pådrivande för utbyggd barnomsorg, som en del i att göra tidigare privata familjefrågor till samhälleliga och politiska frågor. Kampen ledde till reformer som förändrade kvinnors situation i arbetslivet. Satsningar på förskolan har sedan dess varit prioriterade frågor för Skvinnor. Maxtaxan inom barnomsorgen, som infördes 2002, är ett exempel på en reform som kommit till tack vare vår kamp. Att avskaffa vårdnadsbidraget var också en fråga vi tog strid för, som blev verklighet 2016. I dag fortsätter vi ta kampen för lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid – på kvällar, nätter och helger. Vi anser att förskolor ska bygga på demokratiska och sekulära värderingar och säger därför nej till religiösa förskolor och skolor. Varannan damernas n Ett representativt genombrott för kvinnor i politiken var ”Varannan damernas”, som slog igenom inom Socialdemokraterna på 1990talet. Redan i mitten på 60talet startade initiativet av socialdemokratiska kvinnor i Järfälla som fått nog av mansdominansen i politiken. För att råda bot på den ojämställda representationen krävde Skvinnor att alla socialdemokratiska vallistor skulle varvas med varannan kvinna och varannan man. ”Varannan damernas” blev ett begrepp som antogs på den socialdemokratiska kongressen 1993. Året därpå gick Socialdemokraterna till val med varvade listor och efter valsegern utsåg Ingvar Carlsson världens första jämställda regering. Förutom att reformen hade en direkt effekt i partiet, hade den också indirekt effekt på övriga partier som tvingades förhålla sig till den. Sakta men säkert förbättrades representationen även i andra partier. Att kvinnor tagit större plats i politiska församlingar har resulterat i att nya perspektiv fått plats i politiken, att kompetensen har ökat och att besluten bättre representerar hela befolkningen. Vi Skvinnor fortsätter att kämpa för jämställd representation, bland annat med hjälp av vår makthandbok. Sexköpslagen n Skvinnor har genom historien kämpat för kvinnors rätt till sin egen kropp som en grundläggande mänsklig rättighet. För oss har det alltid varit självklart att försäljning av sexuella tjänster aldrig kan definieras som ett fritt val, utan att det handlar om en maktobalans. I mitten av 1990talet inleddes kampen för en sexköpslag, när beslutet om kriminalisering av sexköpare fattades på kvinnoförbundets kongress 1995. På partikongressen två år senare drev Skvinnor igenom beslutet att kriminalisera sexköpare och sexköpslagen infördes i Sverige 1 januari 1999. Lagen var då världsunik, genom att den skyddar de utsatta kvinnorna och skuldbelägger och straffar förövarna. Den svenska sexköpslagstiftningen har blivit hyllad och kopierad av flera länder som Island, Norge, Kanada, Irland och Frankrike. År 2014 tog även Europaparlamentet tydlig ställning för en svensk modell av sexköpslagen, genom att förespråka ett förbud mot köp av sexuella tjänster. Skvinnor fortsätter ta strid för att sexköpslagen även ska gälla svenska medborgare som köper sexuella tjänster utomlands och för att sexköp alltid ska leda till ett frihetsberövande straff.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=