morgonbr i s 21 Det finns många aspekter på att förverkliga en nollvision mot hot och våld i arbetslivet, konstaterar Carola Löfstrand, utredare på LO med inriktning på arbetsmiljö. Hot och våld i arbetslivet är ett brett begrepp. Det kan handla om rånrisk för den som hanterar kontanter, upprörda klienter, hotfulla anhöriga eller hatkampanjer på sociala medier. Och hot och våld ökar, även i nya branscher. – I dag förekommer det i princip alla jobb där man möter medmänniskor, säger Carola Löfstrand. Det krävs alltså ett brett arbete för att förebygga och hantera hot och våld. Såväl samhället i stort som enskilda arbetsgivare måste göra sitt. – Vi vet att när människor hamnar i affekt handlar det ofta om att de känner sig orättvist behandlade eller känner sig i underläge. En ökad ojämlikhet i samhället ökar även sådana situationer. Det är ett samhällsansvar att ta ner riskerna för hot och våld allmänt, att ha ett mer jämlikt samhälle och ett samhälle som kan fånga upp människor som har det svårt. Myndighetspersonen tar smällen Vad gäller lagstiftning anser hon att Sverige måste ratificera och implementera ILO-konvention 190 (om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet), och överväga att bredda brottet hot eller våld mot tjänsteman. – Lagen omfattar dem som fattar myndighetsbeslut men de som utför besluten och möter medborgarna vid tillämpning av beslutet skyddas inte av den lagen. Det är ofta de som utför det som en myndighetsperson beslutat som får ta smällen. På de enskilda arbetsplatserna är det arbetsgivaren som ansvarar för den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön och för att personalen har rätt kompetens och en rimlig arbetsbelastning. Vad gäller den fysiska miljön handlar det till exempel om skalskydd, belysning, larm och att det finns en bakdörr så att en hotfull person inte kan blockera den enda utgången. Men också om att skapa en miljö som inte stressar upp människor. – De som jobbar i socialtjänsten och vården möter ofta människor som farit illa och är i ett desperat läge. Den fysiska miljön har då jättestor betydelse för om människor går i affekt eller inte. Det finns en anledning till att det ofta finns akvarier på tandläkarmottagningar för att lugna – det är sådant som också kan behöva tänkas in i andra miljöer för att människor ska känna sig lite lugnare trygga. Bra instruktioner hjälper Arbetsgivare måste också se till att personal får den introduktion som behövs och att de får lära sig rutinerna för hotfulla situationer. På samma sätt som man övar brandutrymning bör man enligt henne öva hot- och våldssituationer – det är också en del i det förebyggande arbetet. Den som vet hur man hanterar en situation blir lugnare och säkrare och har större chans att de-eskalera. Även arbetsbelastning spelar roll. – Om man är stressad är det lättare att missa signaler om att något är på väg att hända. Det är viktigt att människor som kommer in och är stressade och känner sig i underläge får en återkoppling direkt. En god balans i arbetsbelastningen och att undvika ensamarbete så långt som möjligt är en mycket viktig del i att förebygga hot och våld. BIFALLENATT-SATS: S-kvinnor verkar för en nollvisionmot hot och våld i arbetslivet. Många aspekter på hot och våld i arbetslivet »Det är ett samhällsansvar att ta ner riskerna för hot och våld allmänt « Carola Löfstrand, utredare på LO med inriktning på arbetsmiljö
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=