Ny i EU Reflektioner efter valet Bostadspolitiskt program Nummer 3 2024. Årgång: 120. 40 kr • Så slog Sverige in på privatiseringsvägen • Checklistor för arbetet lokalt Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor S-kvinnors motioner till partikongressen 30 år med varannan damernas HALVTID I MANDAT- PERIODEN SÅ STOPPAR VI MARKNADSKAOSET
DEMOKRATIAKTIVISTER I TURKIET HOTAS, FÖRFÖLJS OCH TYSTAS. HÖR AV DIG TILL OSS! MEJLA TILL ROSHAN.RYDELL@PALMECENTER.SE. VI STÖDJER DERAS KAMP. VILL DIN S-KVINNOFÖRENING VARA MED? Det blir allt svårare att tala öppet om kränkningar av mänskliga rättigheter i Turkiet. Utrymmet för civilsamhället har krympt avsevärt i takt med president Erdoğans allt mer auktoritära styre. Många tystas genom att fängslas. Andra är försiktiga med vad de säger för att undgå godtyckliga terrorstämplingar - vilket kan tvinga organisationer att stänga ner. En av få organisationer som fortfarande talar öppet om de grova människorättskränkningarna är Föreningen för mänskliga rättigheter - inklusive den ledande profilen, advokaten och Palmepristagaren Eren Keskin. Men det kommer med ett högt pris. Erens arbete för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter kan kosta henne nära 27 års fängelse. Foto: Annika Torstensson
morgonbris 3 INNEHÅLL Morgonbris/3-2024 Morgonbris, Box 70458, 107 26 Stockholm www.s-kvinnor.se Telefon: 08-700 26 00 E-mail: morgonbris@s-kvinnor.se Ansvarig utgivare: Nina Unesi Redaktör: Ylva Säfvelin Produktion och grafisk form: Kerstin Stickler Tryck: Exakta Printing Övriga medarbetare: Alma Carlsson, Anne-Marie Lindgren, Stéphanie Thögersen och Nina Unesi För icke beställt material ansvaras ej. Morgonbris nr 4-2024 kommer ut 13 december 4 Ledare: Dags att göra upp med marknadens misslyckanden 5 Spaning 8–21 TEMA MARKNADSKAOS 9 Hur hamnade vi här? 12 S-kvinnors röster om privatiseringarna 14 T alla Alkurdi om hur Region Stockholm tar tillbaka den demokratiska kontrollen 16 LOV i hemtjänsten lockade kriminella 16 Checklista i lokalpolitiken 18 Ledorden är uppföljning och kontroll 19 M-kommunen Lomma backade om privatiseringar 19 Här finns fallgroparna 20 SKR: Välfärdsbrottslighet finns överallt 22 Halvtid i mandatperioden – här backar jämställdheten 24 S-kvinnors motioner till partikongressen 25 ”Jag trycker på för mycket jämställdhet i nya partiprogrammet” 26 30 år med varannan damernas 29 En dag med: GEE Gender Network 32 Korsord 33 Förbundssidor 35 Nästa nummer av Morgonbris Aylin Nouri om arbetet i S programkommission 25 tema 8–21 29 GEE GENDER NETWORK omslagsfoto: andreas kjellander Region Stockholm har varit skyltfönster för borgerlig privatiseringspolitik. Nu möblerar Talla Alkurdi, hälso- och sjukvårdsregionråd, och de andra rödgröna politikerna om. En dag med…
Marknadssamhället har nått vägs ände. De senaste decennierna har marknadens behov satts före medborgarnas, samtidigt som samhället har dragit sig tillbaka. Vanligt folk har fått ta konsekvenserna när skolan och vården försämrats och central samhällsservice inte längre fungerar som den ska. Det är dags att göra upp med marknadens misslyckanden och sätta svenska folkets behov främst. Detta var Magdalena Anderssons budskap i hennes linjetal tidigare i år. Hon menade att ett viktigt fokus för Socialdemokraternas arbete med att ta fram en ny politik för Sverige inför 2030-talet handlar om att göra upp med marknadskaoset och se till att samhället fungerar för var och en. Vi S-kvinnor kan bara hålla med. Vi har sett hur kvinnor drabbas när förlossningsvården finansieras som om den vore en marknad, och vilka konsekvenserna blir när marknadens drivkrafter lyfts in i vården, omsorgen och skolan. Resultatet blir sämre arbetsvillkor, ökad stress och kompetensbrist. I hemtjänsten stressar personalen mellan brukarna, och med hundratals utförare inom hemtjänsten – som det exempelvis funnits i Stockholm – är det svårt för ansvariga politiker att ta sitt arbetsmiljöansvar. Detta nummer av Morgonbris djupdyker i vilka konsekvenser marknadskaoset fått för kvinnor och jämställdheten. Vi får också ta del av positiva exempel från bland annat Region Stockholm där man, efter 16 år av moderat marknadsexperiment, börjat ta tillbaka kontrollen över vården och rulla tillbaka privatiseringarna. Våra S-kvinnor i regionen visar att det går att vända utvecklingen. Det börjar också dra ihop sig till socialdemokratisk partikongress. På sidan 24 kan du läsa om de mallmotioner som S-kvinnor tagit fram inför kongressen. Jag hoppas att du passar på att engagera dig i din lokala S-kvinnoklubb i höst och är med och diskuterar förslag till ny politik inför kongressen och valet 2026. Vi behöver bli många som engagerar oss för ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Och en politik som sätter människan framför marknaden. ● 4 morgonbris ledare annika strandhäll Dags att göra upp med marknadens misslyckanden » Vanligt folk har fått ta konsekvenserna när skolan och vården försämrats och central samhällsservice inte längre fungerar som den ska «
morgonbris 5 spaning Soft girl-trend riskerar egenmakten På sociala medier sprids den så kallade ”soft girl”-trenden, där unga kvinnor och tjejer pratar om att de inte vill ägna sig åt karriär utan vill ta hand om hem och barn och bli försörjda. Det är en trend som enligt Jämställdhetsmyndigheten måste ses i ljuset av prestationssamhället som ställer särskilt höga krav på kvinnor. Myndigheten varnar för att kvinnors ekonomiska egenmakt minskar om fler väljer bort arbete eller går ner i arbetstid. – Vi ser med all tydlighet genom historien och i forskningen att kvinnors frihet bygger på ekonomisk självständighet, säger Sara Andersson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten. foto: privat PRISAS FÖR SITT ARBETE I EU EU-parlamentarikern Evin Incir har tilldelats årets Madeleine Leijonhufvudpris av organisationen Fatta, för sitt arbete med EU:s direktiv om att bekämpa våld mot kvinnor och hennes engagemang för att införa en samtyckeslagstiftning i EU. Priset delas ut årligen till personer som har arbetat mot sexuellt våld och verkat i Madeleine Leijonhufvuds anda. Hon var professor i straffrätt och arbetade mycket med att förnya sexualbrottslagstiftningen. Av 10 deltidsanställda inom detaljhandeln har svårt att leva på sin lön, enligt Handelsanställdas förbund rapport som visar den ofrivilliga deltidens konsekvenser. Ungefär två tredjedelar av Handels medlemmar har en deltidstjänst. Procent av de 100 största Hollywoodfilmerna från förra året hade en kvinna som en av huvudpersonerna, enligt Annenberg Inclusion Initiative som kartlägger representation i filmbranschen. Det innebar ett stort tapp jämfört med 2022, då 44 procent av filmerna hade en kvinna i någon av huvudrollerna. 6 30 Sithar Chhim, fackföreningsledare och människorättskämpe i Kambodja, tilldelades årets Per Anger-pris, den svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati som delas ut av Forum för levande historia. 36-åriga Sithar Chhim är ordförande för fackföreningen Labour Rights Supported Union och kämpar framför allt för de kambodjanska kvinnor som arbetar under orättvisa villkor. Hon driver frågan om att arbetsrätten är en mänsklig rättighet som ska skyddas av regeringen och respekteras av alla företag. Så är inte fallet i dag, Sithar Chhim släpptes själv ur fängelset i oktober efter att ha fängslats under en strejk och dömts till fängelse för uppvigling. – En kort period eller några år i fängelse är ett litet pris att betala. De kan sätta mig och andra ledare i fängelse, men de kan inte stänga in vår kämpaglöd, sa Sithar Chhim tidigare i år. Sithar Chhim fick Per Anger-priset 2024 Evin Incir. foto: michel christen/eu 2024
6 morgonbris Företagsstöd går mest till män Regionerna delar ut 700 miljoner kronor i företagsstöd, pengar som i större utsträckning går till att stödja män och mansdominerade branscher än kvinnor. Det visar Jämställdhetsmyndighetens analys. – En skev könsfördelning av offentliga stödåtgärder på det näringspolitiska området innebär att kvinnor har sämre förutsättningar att starta och driva företag än män. För att nå Sveriges mål om ekonomisk jämställdhet behöver regionerna ta ansvar för att jämställdheten får en tydligare roll i finansieringen, säger Sara Andersson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten. FLER JOBB ÖPPNAS FÖR UKRAINSKA KVINNOR Rysslands invasionskrig påverkar hur arbetsmarknaden ser ut för kvinnor i Ukraina. Bland annat har det startats ett program för att lära kvinnor att köra buss och lastbilar, tidigare ett arbete för män. Det här är ett mönster som känns igen historiskt. I de länder som var indragna i de två världskrigen fick kvinnor ta över många jobb från männen. Regeringen passiv om jämställdhet Styrningen av hur myndigheter och andra statliga aktörer ska arbeta med jämställdhet har minskat det senaste året, enligt Jämställdhetsmyndigheten som ser risker för att jämställdhetsarbetet prioriteras ner och att jämställdheten stannar av eller går bakåt. – Vi vet att många delar av staten behöver spara och prioritera hårt bland sina resurser. Men jämställdhetsintegrering som regeringens huvudsakliga strategi för att genomföra jämställdhetspolitiken behöver vara synlig i myndigheters regleringsbrev eller särskilda uppdrag. Nu ser vi att betydligt färre myndigheter har sådana uppdrag. Vi befarar att det i praktiken leder till minskade ambitioner när det gäller jämställdhet, säger analyschef Peter Vikström. ANDRA GÅNGEN GILLT? För andra gången går Demokraterna i USA till val med en kvinna som presidentkandidat, sittande (och USA:s första kvinnliga) vicepresident Kamala Harris. 2016 besegrades Hillary Clinton av Donald Trump, trots att hon fick flest antal röster i valet. foto: lawrence jackson SVENSKA SEXKÖPSLAGEN ETT FÖREDÖME Den svenska sexköpslagen lyfts fram som ett föredöme i en rapport från FN:s särskilda rapportör om mäns våld mot kvinnor, Reem Alsalem. Enligt rapporten är bästa sättet att motverka prostitution att kriminalisera sexköp och koppleri. Rapporten är en omfattande kartläggning av prostitutionssystemen och lagstiftningen i olika länder. Slutsatsen är att prostitution drivs av och reproducerar patriarkala normer, ekonomisk ojämlikhet och stigmatisering. Kvinnor och flickor från missgynnade bakgrunder, som är diskriminerade utifrån flera grunder, är särskilt sårbara. Rapportören uppmanar fler stater att kriminalisera köp av sex, inte kvinnan i prostitution. Hon uppmanar också stater att ge kvinnor stöd och skydd och skapa förutsättningar för dem att lämna prostitutionen.
morgonbris 7 20 procent av kvinnorna i EU läser böcker medan motsvarande siffra för män är 44,5 procent. Det visar Eurostats statistik från 2022. procent av utskottsordförandena i riksdagen är kvinnor 2024. 2021 var det 53 procent. Det visar S-kvinnors nya rapport om Tidöpartiernas brist på representation. S-kvinnor medverkade som en av flera organisationer när tjejer och kvinnor i åldern 15–27 år utbildades i ledarskap i Valsta i Sigtuna kommun. Bakom utbildningen står KSAN (Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol och narkotikafrågor) och syftet är att uppmuntra kvinnorna att ta plats i beslutande rum, påverka och organisera sig. – Vi gör det här tillsammans med tjejerna/kvinnorna – de är jätteviktiga i utformningen av utbildningen. Under hela utbildningen håller vi en dialog om vad de tycker är viktigt och vad de vill ha mer eller mindre av, säger Jenny Andersson, projektledare. Valsta är ett område med socioekonomiska utmaningar. Projektet ”Ta plats Valsta” startade hösten 2023 och utbildningen är en del av det. 15 kvinnor deltog i ledarutbildningen i våras och i höst blir det ännu fler. Utbildning i att ta plats Deqa och Zelal var två av deltagarna i vårens ”Ta plats” i Valsta. foto: jenny andersson STOR ÖKNING AV OSKULDSNORMER Andelen ungdomar som lever med både oskulds- och våldsnormer har fördubblats i Göteborg på fem år, enligt en studie som har gjorts på uppdrag av Göteborgs stad. Flickor och pojkar som lever med oskuldsnormer får i högre utsträckning sina liv begränsade, exempelvis genom att inte få umgås med vänner, och delta i lektioner om sexualitet, samtycke och relationer. – Resultaten visar att staden har stora utmaningar när det gäller att förebygga den utsatthet som har ökat, säger Rúna Baianstovu, lektor i socialt arbete vid Örebro universitet. Jobbrelaterad stress en riskfaktor Medelålders kvinnor som upplever jobbrelaterad stress har rejält förhöjd risk för framtida sjukskrivningar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Brist på inflytande och konflikter på jobbet är tydliga stressfaktorer. Underlaget i studien består av uppgifter om 573 kvinnor i åldern 38 respektive 50 år, hämtade från Populationsundersökningen av kvinnor i Göteborg, kombinerat med registerdata från Försäkringskassan om kvinnornas sjukskrivningar. Fackliga feminister jobbar mot våld LO:s fackliga feministiska stipendium gick i år till Charlotta Saras Skarphagen och Marie Boman vid Kommunal, Sektion Gislaved/ Gnosjö, för deras arbete för att uppmärksamma och arbeta förebyggande mot mäns våld mot kvinnor. – Vi vill att normerna sätts redan på förskolan. En viktig sak som Kommunal kan göra är att samla förskolepersonal och prata om hur vi kan bryta dessa skadliga normer. Facket är ett sätt att bli starka och det behöver vi vara för att bryta våldet, säger Charlotta Saras Skarphagen. NORSK UTREDNING: DET GÅR ATT FASA UT PRIVATA AKTÖRER Den norska regeringen tillsatte för två år sedan en utredning för att se över kommersiella och ideella aktörer i välfärdssektorn. Den har nu lämnat sitt betänkande, utredningen ”Kommersielle og ideelle aktørers rolle i fellesskapets velferdstjenester” (NOU 2024:17). Enligt utredningen är det möjligt att fasa ut kommersiella aktörer, men ansvariga myndigheter inom de olika områdena behöver utreda vidare hur det ska gå till. 60,5
8 morgonbris MARKNADS- KAOS Kommer ni ihåg när uttryck som ”det går som tåget” eller ”som ett brev på posten” faktiskt återspeglade något positivt? Det här numret av Morgonbris handlar om konsekvenserna av det svenska marknadsexperimentet och vad som kan göras för att vända utvecklingen.
morgonbris 9 ▲ Hur hamnade vi här? Stora delar av den offentliga verksamheten har förts över till den privata sektorn. Hur gick det till när Sverige slog in på privatiseringsvägen? TEXT: ANNE-MARIE LINDGREN Kritiken mot privatiseringarnas effekter inom välfärdssektorn är hård, långt in i borgerligheten. Så långt att till och med Liberalerna börjat vackla och utlovar vissa regelskärpningar. Det är idel fördelar som utlovas i de propositioner som den moderatledda regeringen Bildt i början på 1992 lade fram om att öppna vården, skolan och barnomsorgen för privata aktörer. Kvaliteten skulle öka, kostnaderna bli lägre, byråkratin skulle minska, det skulle bli en mångfald av aktörer med större utrymme för ideella organisationer, kooperativ och eldsjälar med nya idéer. Och både lärarnas fackliga organisationer och Kommunal hoppades att konkurrensen om personalen skulle betyda lönehöjningar. Effekterna blev på det hela taget de motsatta. Det finns självklart många privata verksamheter som fungerar bra, men sett till helheten, hela systemet, går det inte att visa några kvalitetsförbättringar kopplade just till privatiseringarna. Skolan kämpar sedan länge med sjunkande resultat; förklaringarna är komplexa men friskolesystemet har inte gjort det lättare att lösa problemen, snarare tvärtom. Ökad administration Kostnaderna har inte sjunkit. Snarare är privatiseringarna kostnadsdrivande eftersom de leder till en mer splittrad organisation. Byråkratin har inte minskat, tvärtom ökat som följd av den ökade administration och den utbyggda kontrollapparat som visat sig behövlig. Ägarkoncentration är påtaglig. Kooperativen och de ideella organisationerna har trängts undan av storkoncerner med rent finansiella intressen som grund. I den mån det finns några eldsjälar brinner de för lönsamhet, inte för pedagogiska idéer eller speciella vårdfilosofier. Och vad gäller personalens villkor så har det visat sig att det är genom neddragningar av personalkostnaderna som företagen gör sina vinster. Vilket betyder sådant som lägre personaltäthet, färre heltids- och helårsanställda, och fler anställda utan utbildning på den nivå som formellt anges som behövlig. Hur kunde det bli så här? Under 1970- och 80-talen växte kritiken mot stelbentheterna i den tidens offentliga sektor. Den var inte oberättigad, och den kom från både vänster och höger. Men följde förstås helt olika linjer. Vänsterlinjen handlade om mer inflytande för personal och brukare, om mindre statlig detaljstyrning och större frihet för kommuner och landsting att styra verksamheterna efter de lokala behoven. Högerlinjen handlade om att släppa in privata » Kooperativen och de ideella organisationerna har trängts undan av storkoncerner med rent finansiella intressen som grund «
10 morgonbris MARKNADSKAOS 1983 Cityakuten bildas och öppnar en första mottagning i Stockholm. Tillsammans med Pysslingens barnomsorg sätter det fart på debatten om privata alternativ i vård och omsorg. 1984 Riksdagen stiftar Lex Pysslingen som förbjuder statsbidrag till daghem som drivs i aktiebolagsform. 1986 Den första privatägda och vinstdrivande förskolan öppnar, Pysslingen i Nacka, då man funnit en modell som kringgår ”Lex Pysslingen”. 1988 Statens Järnvägar delas upp i en trafikdel, SJ, samt en infrastrukturdel, Banverket. Det innebär att andra företag får möjlighet att köra tåg, i början godstrafik och upphandlad regional persontrafik. 1991 Carl Bildt bildar en regering med M, C, L och KD, vilket leder till en rivstart för konkurrensutsättning och privatiseringar. 1992 OECD varnar i en rapport för konsekvenser av den planerade friskolereformen. Experterna pekar på forskning som borde vägas in och förvånas över hur svagt utredd och förankrad reformen är. Friskolereformen genomförs vilket bland annat innebär att friskolor kan få skolpeng för varje elev. Sverige får sin första offentligt finansierade privata vårdcentral, Pålsboda vårdcentral i Region Örebro. Lex Pysslingen avskaffas. 1993 Televerket avvecklas. Verksamheten delas upp i bland annat Telestyrelsen, Teracom och Telia AB. Postmonopolet avskaffas; som första land i världen öppnar Sverige för konkurrens på brevmarknaden. Upphandling börjar genomföras på tågsträckor. 1994 Husläkarreformen, som innebär fri etableringsrätt för allmänläkare, införs. aktörer. De åsikterna var i och för sig inte nya. Men de nyliberala idéer som växte fram på 1980-talet blev en ny inspirationskälla. Till det kom att starka ekonomiska intressen ville in i välfärdssektorn, med dess starka och stabila efterfrågan och garanterade finansiering av skattemedel. Fokus på annat håll Socialdemokratin återtog regeringsmakten 1982 och inledde ett arbete med förnyelse av den offentliga sektorn. En särskild arbetsgrupp inom partiet jobbade också med detta och förordade bland annat viss valfrihet inom den offentliga sektorn. Det fanns ett visst intresse för kooperativa alternativ, men kommersiella aktörer avvisades helt. Ett resultat av arbetet blev just minskad statlig detaljreglering inom skola och vård och större frihet för kommuner och landsting. Flera landsting släppte på bostadsbanden till vårdcentralerna, och högstadieskolor fick rätt till viss ämnesprofilering. Den linjen i förändring bröts genom den borgerliga valsegern 1991. I stället öppnades välfärdssektorn snabbt för privata aktörer. Inga utredningar om tänkbara problem eller organisatoriska konsekvenser låg till grund för propositionerna. De kan ses som renodlat ideologiska dokument, där de positiva effekter som målas upp inte går tillbaka på empiriska studier SÅ BLEV SVERIGE » Ideologiska föreställningar är fortfarande en uppenbar bromskloss « ▲
morgonbris 11 1995 S-regeringen river upp husläkarreformen men patientens rätt att välja läkare blir kvar. 2000 Tre privata tågoperatörer tar över stora delar av den statliga persontrafiken på tåg, genom upphandling av delsträckor. 2001 Statens Järnvägar splittras i flera statsägda bolag, bland annat SJ AB och Green Cargo AB. 2002 Banverkets drift- och underhållstjänster börjar upphandlas. 2009 Lagen om valfrihetssystem (LOV) införs. Den innehåller regler om vårdval då verksamheter inom hälsovård, omsorg och socialtjänst konkurrensutsätts. Apoteksmonopolet avvecklas. Järnvägsmonopolet avvecklas. 2010 Delar av Arbetsförmedlingens uppgifter privatiseras genom införandet av etableringslotsar, en arbetsmarknadspolitisk insats för att hjälpa nyanlända där privata aktörer hade fri etableringsrätt. Systemet läggs ner 2015. Vårdvalssystem blir obligatoriskt inom primärvården; landsting måste finansiera privata vinstdrivande vårdcentraler som uppfyller lagstadgade krav. Staten upphör med järnvägsunderhåll som i stället upphandlas genom den nybildade myndigheten Trafikverket. MARKNADISERAT utan bara på egna föreställningar, idealiserade likaväl som intressestyrda, om fördelar med privat företagande. Det dröjde dock innan de nya reglerna fick genomslag, och med det syntes heller inte problemen. Det, och det faktum att socialdemokratin efter återkomsten i regering 1994 var upptagen med den stora budgetsaneringen, förklarar varför man ägnade ganska förstrött intresse åt privatiseringarna och i stort sett avstod från att försöka ändra de tidigare besluten. Kring sekelskiftet började kritiken inom partiet växa, inte minst på kommunalt håll. Men den dåvarande partiledningen höll snarast tillbaka för att inte utmana en väljaropinion som fortfarande var positiv. Och kanske också för att inte verka omodern och fast i gamla ”socialistiska” doktriner… Först vid partikongressen 2013 formulerades ett mer kritiskt förhållningssätt, och sedan gick det fort. Under regeringen Löfvens tid kom flera propositioner med förslag på regelskärpningar. Som dock alla röstades ner av den borgerliga majoriteten. Men nu har alltså vissa sprickor i uppslutningen kring de privata företagen börjat visa sig; problemen går inte längre att förneka. Men ideologiska föreställningar är fortfarande en uppenbar bromskloss för verkligt effektiva åtgärder. För att inte tala om de mycket starka ekonomiska intressena som finns bakom idéerna. ●
Det är ständigt med situationen inom vård, skola, elpriser, tågbiljetter med mera. Det är längre väntetider och det känns som man är en belastning när man behöver kontakta vården. Om den kommunala skolan går med underskott ska friskolorna kompenseras med motsvarande ersättning från kommunen. Biljettpriserna är helt marknadsberoende. Man vet inte innan man beställer biljett vad en biljett kostar till ett bestämt resmål. ILO Jag skickades runt mellan privata vårdgivare innan jag kom till en ortoped som kunde ta emot mig för operation av knät. Innan dess blev jag bedömd av akuten och en annan ortoped som skickade mig vidare. För mig var väntan och bollandet mellan vårdgivare innan jag träffade rätt otroligt jobbigt. Att under flera månader inte ha ett svar på om knät skulle opereras eller inte skapade mycket stress eftersom jag inte kunde planera min vår. Innan avregleringen kunde jag få tag på den medicin som jag behövde. I dag är det ofta någon medicin som tar slut och jag får antingen vänta eller åka vidare för att hämta ut medicinen. Jennie Öhman 12 morgonbris MARKNADSKAOS ” DET KÄNNS SOM ATT MAN ÄR EN BELASTNING NÄR MAN BEHÖVER KONTAKTA VÅRDEN” Har du en personlig upplevelse av marknadskaoset? Morgonbris har frågat S-kvinnors medlemmar hur de har påverkats av avregleringar och privatiseringar i samhället. Jag får leta mellan olika apotek för att hitta varan. Apoteken har inte hela sortimentet, som man förväntat sig. Ulla-Britt Thor Det är en evig väntan på tåg och många turer är indragna. Nej, ta tillbaka allt till staten. Visst kan det vara privat på vissa sträckor men de stora genomgående turerna ska vara SJ. Viveka
Mest besvärligt blev det när apoteken privatiserades. Det blev rörigt för oss distriktssköterskor. Om jag åkte till ett apotek och varan inte fanns kunde de inte kolla "över gränsen" om det fanns på ett annat bolag. Det skapade en massa merjobb. Plus alla klagomål som vi hört från patienter. Angående hemtjänsten, hur många bilar är inte i omlopp till samma ställe, exempelvis ett flerbostadshus. I stället för att en bil med fyra personal i kan åka till samma ställe och utföra jobbet. Miljövänligt så det förslår. Elisabet morgonbris 13 En allt större del av sjukvårdsbudgeten går till privata aktörer för att bota förkylningar och andra lättare åkommor, så den offentliga vården får mindre och köerna växer. Anonym Avregleringen av apoteket är ett haveri. Att det finns fler apotek gäller inte alla. Vi som bor utanför städerna har inte fler apotek. Vi har färre läkemedel eller inga alls. Jag frågar mig vilka avregleringar/privatiseringar som har blivit bra och blivit mer kostnadseffektiva. Tur att riskkapitalisterna gör oskäliga vinster då är i alla fall några nöjda. Jag pendlar dagligen sex mil enkel resa till arbetet i Stockholm. MTR tog över och livet blev ett kaos. Tågen blev sena eller inställda. Ingen information, inga ersättningsbussar och undermålig information om vad som gäller för ersättning vid försening. Flera gånger har min man fått åka och hämta mig när tågen inte går, vilket är en resa på 12 mil. Gunilla Om jag har ont på två ställen måste jag gå två gånger till vårdcentralen. Irrationellt! Förskolor har inga egna gårdar att leka på. Det sliter på kommunala parker och barnen uträttar sina behov i buskar. Snuskigt. Ewa Så kan politiken ta tillbaka kontrollen Vänd…
14 morgonbris ” Ett skyltfönster för att det går att förändra” ▲ MARKNADSKAOS fter många års frustration i opposition tog Socialdemokraterna över styret i Region Stockholm hösten 2022, och Talla Alkurdi valdes till nytt hälso- och sjukvårdsregionråd. Och det var ingen lätt uppgift efter 16 år med moderat styre. Med marknadsideologen Iréne Svenonius i spetsen har de borgerliga i Stockholm privatiserat stora delar av den skattefinansierade sjukvården. Utvecklingen i Stockholm har präglats av vad Talla kallar en ”okontrollerad marknadslogik” där fler och fler vårdområden flyttats ut från akutsjukhusen för att lämnas över till en växande vårdmarknad. Den fria etableringsrätten innebär att vem som helst som kvalificerar sig enligt en ”checklista” har rätt att etablera sitt välfärdsföretag där de har lust, det vill säga där det är lönsamt, men inte nödvändigtvis där vårdbehovet är störst. Lammrapporter Vårdvalssystemet har lett till en väldigt koncentrerad vård i innerstaden med många vårdmottagningar och ”enkla” patienter, samtidigt som svåra och mer kostsamma patienter hänvisats till akutsjukhusen. Trots att behovet av resurser har ökat har man strukturellt underfinansierat akutsjukhusen för att i stället kunna finansiera den växande och kostnadsdrivande vårdvalsmarknaden. Situationen blev till slut ohållbar och ledde till personalkris och demonstrationer strax innan valet 2022. – Vi fick larmrapport efter larmrapport om hur vårdpersonalen gick på knäna, och regionen varslade på ett sätt som man aldrig sett tidigare, säger Talla. Ett område som varit tydligt drabbat av marknadsideologin är kvinnosjukvården. Fram till nuvarande mandatperiod var sjukhusen i regionen förbjudna att bedriva öppenvårdsgynekologi, vilket innebar att det i princip enbart var privata aktörer som bedrev gynekologisk vård. Sjukhusen har därför inte kunnat utbilda gynekologer i den takt man behövt, vilket lett till stor brist på specialistsakkunniga. Precis som på andra områden har vårdvalssystemet också lett till att mottagningar öppnat i innerstan och stängt i ytterområden, och patienter sorterats efter hur lönsamma de är. Efter att det nya regionstyret, som består av S, MP och C med stöd av V, tog över makten har man haft en hög reformagenda för att vända utvecklingen och göra vården mer behovsstyrd. Vad har varit viktigast att ta tag i sen ni tog över styret i regionen? – Det viktigaste är så klart att se till att vi får en rättvisare sjukvård. Det inbegriper framför allt att man ser att personalen är sjukvårdens viktigaste resurs. Utan vårdpersonal har vi ingen sjukvård, säger Talla och berättar att varje förändring som görs föregås av rundabordssamtal med vårdpersonalen. Överetablering av vårdcentraler i rika områden, växande konsultnotor, rekordvarsel och ständiga larm från personalen. Efter 16 år av moderat marknadsexperiment tog Socialdemokraterna för två år sedan över styret i Region Stockholm med siktet på att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över sjukvården och rulla tillbaka de urspårade privatiseringarna. Morgonbris har träffat Talla Alkurdi, hälso- och sjukvårdsregionråd, för att höra hur det går halvvägs in i mandatperioden. TEXT: STÉPHANIE THÖGERSEN E Så kan politiken ta tillbaka kontrollen
morgonbris 15 ▲ Hur gör man då när man ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen över vården och ”sätta patientens behov före marknadens”, som S gick till val på i regionen? – För det första handlar det om att se till att personalen ser behovet av förändring och att alltid längs vägen förankra med dem som ska utföra vården. Det andra är att säkerställa att om regionen ska ta över ett vårdområde från marknaden så måste vi se till att vi har resurser nog för att kunna göra det. Några exempel på reformer som genomförts är att avbolagisera akutsjukhusen och ta över ambulanssjukvården i egen regi. Det senare har redan gett goda resultat, enligt Talla. Ambulanssjukvården fungerar bättre och fler läkare söker sig till den så kallade prehostpitala vården. Socialdemokraterna har ju valt att göra marknads- kaoset till ett fokus för arbetet med att ta fram ny politik, vad tänker du om det? – Det är helt rätt. Ska vi ha en offentligt finansierad sjukvård och välfärd där alla känner att det finns ett värde att vara med och bidra – apropå vad fan får jag för pengarna – ja då måste vi ta oss an marknadskaoset. Det går inte att bara ha fina paroller, det gäller att ha en tydlig plan på hur och ta sig igenom det. Vad är ditt medskick till Socialdemokraternas arbete utifrån era erfarenheter i Stockholm? – Jag tror att det är viktigt att peka på varför man behöver göra upp med marknaden. För det är inte en lätt sak. Det har inte varit lätt att göra de förändringar vi gjort i Region Stockholm. Det är viktigt att vara tydlig med hur alla vinner på det. Kan det ni gör i Region Stockholm bli ett skyltfönster för den nationella politiken? – Absolut. Det kan vara ett skyltfönster för att visa att det finns en kraft i politiken. Vi gick till val på att komma bort från marknadskaoset och sätta patientens behov i främsta rummet. Det är precis det vi arbetar med nu. Jag tror att man måste känna självförtroende och tillit till politiken. Det går att förändra. ● Några genomförda reformer ■ Avbolagiserar regionens egna akutsjukhus ■ Tar hem 1177 på telefon i egen regi ■ Tar hem ambulans och läkarbilar i egen regi ■ Tar hem ätstörningsvården i egen regi ■ Tar tillbaka kontrollen över flera vårdvalsmarknader ■ Bygger ut vårdcentralerna för att ge invånarna en fast namngiven husläkare ■ Förstärker förlossningsvården och arbetet med en barnmorska per födande ■ Permanentat ”min barnmorska” på fler förlossningskliniker Talla Alkurdi, hälso- och sjukvårdsregionråd i Region Stockholm. Så gjorde vi … ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ ✔ foto: victoria michailov
är Södertälje införde valfrihet i hemtjänsten ledde det omgående till snabbt ökande kostnader. Det gick ju inte att bortse från möjligheten att det fanns ett dolt behov, säger Viktoria Hjulström (S) som i dag är ordförande i socialnämnden, men omfattningen var inte rimlig. Det började också komma företagsjurister i stället för brukare som förhandlade med kommunens biståndshandläggare. Polisen hörde också av sig och flaggade om att det förekom oegentligheter. Fuskande företag gjorde upp med brukare och deras familjer så det fanns inget incitament att berätta för kommunen att det fuskades – alla upplevde att de tjänade på det, utom kommunen. Det hela ledde så småningom till att 35 personer åtalades och Försäkringskassan beräknas ha lurats på nära 30 miljoner kronor. Södertälje hade behållit ungefär hälften av hemtjänsten i egen regi. – Hade vi inte haft något i egen regi hade vi stått i en situation som var omöjlig att hantera med det stora antal brukare som kom över en natt, säger Viktoria Hjulström. Bättre kontroll Privatisering av offentlig verksamhet handlar enligt henne inte bara om ideologi, utan om att verksamheten ska fungera. Att kommunen har rådighet, om inte över all verksamhet i en sektor så åtminstone över en del, ser hon som nödvändigt. – Då har du möjlighet att göra saker. Södertälje bytte LOV mot LOU och har i dag två externa aktörer. Som kommun har man ändå bättre kontroll med LOU, enligt Viktoria Hjulström. – Om du har LOV kan ett företag fortsätta och tjäna pengar medan du granskas. Med LOU granskar du innan de får börja och du kan också sätta 16 morgonbris MARKNADSKAOS ■ Skaffa ett mandat från väljarna. Gå till val på att ta tillbaka den demokratiska kontrollen för att skapa en fungerande välfärd. Ett tydligt mandat ger kraft att ta sig förbi fallgropar och kritik och underlättar förhandlingar med andra partier. ■ Ta tillbaka i egen regi. Det går att göra i all verksamhet utom primärvård där vårdval enligt lagen om valfrihetssystem är tvingande. ■ Avveckla valfrihetssystem enligt Lagen om valfrihetsystem och upphandla i stället ett mindre antal utförare med upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling. ■ Gör upphandlingar reserverade till idéburna utförare, enligt nya regler från 1 januari 2023. ■ Överväg idéburet offentligt partnerskap, en möjlighet till samarbete mellan offentliga och idéburna aktörer. (Se SOU 2019:56 Idéburet offentligt partnerskap) ■ Ställ krav i upphandlingar, till exempel på arbetsvillkor, insyn för att säkra att välfärd fördelas efter behov eller att företag som utför offentligt finansierad välfärd inte samtidigt säljer "tilläggstjänster" som brukaren själv betalar. ■ Utgå från syftet med verksamheterna i argumentation och reformer. Vad behöver man tänka på för att kunna ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden? Ulrika Lorentzi och Johan Enfeldt, LO- utredare, tipsar. Så kan politiken ta tillbaka kontrollen ”Kommunen behöver ha rådighet över verksamhet” Lagen om valfrihet tillämpades endast två år innan den avskaffades. – Vi fick känna in på bara skinnet hur den organiserade brottsligheten direkt började äta sig in i våra verksamheter, säger Viktoria Hjulström (S), som trycker på vikten av att kommunen har rådighet över åtminstone delar av en verksamhet. TEXT: YLVA SÄFVELIN ▲ N
kriterierna på ett annat sätt. Det är svårt nog att hitta aktörer som håller vad de lovat till det pris som de lovat. Lättare att fuska Hur långt man kan gå i att ta tillbaka i egen regi handlar ju om vad det finns politiskt stöd för. – Företag som inte drar in pengar till sina aktieägare begår tjänstefel. Det är inte fel i sig men när det är våra skattepengar som ska utgöra vinsten blir det fel. Företag och välfärd är två bra saker i sig, varför ska man gå in och förstöra båda? Viktoria Hjulström menar att det är lättare att fuska när verksamhet är privatiserad och att det tar längre tid att åtgärda – men det innebär inte att man är fredad från fusk och bedrägeri i verksamheter i egen regi. – Man måste ha de här glasögonen på sig att det kan förekomma olika former av fusk, oavsett om det är i egen regi eller inköpta tjänster. Hon önskar att fler kommuner vore öppna och pratade om de problem med fusk och bedrägerier som förekommer, för det är inget Södertälje-problem eller något som sker i vissa grupper. – Det är ett välfärdsproblem och ett Sverigeproblem. ● morgonbris 17 Marknadsmodeller har lett till att välfärden fungerar sämre och ojämlikt. Hur ska välfärden organiseras för att nå syftet, en god välfärd för alla? ■ Utbilda. Politiska företrädare behöver förstå vilka mekanismer som har gett oss allt fler marknadslösningar och hur de kan förändras. ■ Ta kontroll över beslutsprocessen. Reglementen och delegationsordningar är viktiga styrdokument som avgör vilka beslut som kommer att lyftas till politiken och vilka som kommer att ”rulla på” utan de förtroendevaldas inblandning. Besluten om dessa styrdokument tas ofta av fullmäktige i början av varje mandatperiod. Förbered och fundera på vad som är politik och vad som behöver ändras i styrdokumenten för att öka förutsättningarna för att styra välfärden. ■ Planera. Upphandlingsprocesser tar tid och det är dyrt och krångligt att avsluta avtal i förtid. Gör en lista på alla verksamheter som har upphandlats, när avtalen går ut och när förberedelser behöver sättas i gång för att kunna göra något annat än att upphandla på samma sätt. ■ Prioritera. Om många verksamheter har gjorts om till en marknad är det svårt att ändra alla samtidigt. Gör en prioritering av vilka områden som är mest akuta och var det finns förutsättningar att lyckas. Börja med dem och lär av exemplen. ■ Prata med fack och föreningsliv! Dialog med välfärdens personal, fackförbund samt lokala föreningar som patient- och pensionärsorganisationer är nödvändigt. ▲ Det är lättare att fuska när verksamheten är privatiserad, menar Viktoria Hjulström (S). Så gjorde vi …
18 morgonbris MARKNADSKAOS et borgerliga styret avskaffade LOV i hemtjänsten 2020. Anledningen var enligt Julia Ekedahl (S), ordförande i vård- och omsorgsnämnden efter valet 2022, att det inte fungerade i praktiken eftersom hemtjänstföretagen inte fick ekonomi i verksamheten utan försvann. Det dåvarande styret valde då att dela upp kommunen i geografiska områden där olika utförare LOU-upphandlades och fick ensamrätt. – De delade upp kommunen så att privata aktörer fick de delar där det är enkelt att bedriva hemtjänst och de svåraste områdena med långa avstånd fick kommunen ta hand om, säger Julia Ekedahl. De upphandlade avtalen gäller fortfarande, exakt när det är dags för en ny upphandling och hur den kommer att göras tas nu fram i en process. Julia Ekedahl siktar ändå inte på att ta tillbaka allt i kommunal regi. – Jag skulle gärna se att fler idéburna organisationer drev vård och omsorg. Det viktigaste är kvalitetsaspekten och att alla utförare har samma premisser och samma förutsättningar att bedriva hemtjänst på. Det finns ingen perfekt modell… ännu Den perfekta modellen för upphandling grubblar hon fortfarande på. Å ena sidan vill hon inte att de äldre ska vara låsta till en viss utförare för att de bor på en plats utan de ska kunna välja, å andra sidan kan flera resor till ett och samma område bidrar till ökade utsläpp. Men att kommunen ska ha samma förutsättningar som andra aktörer är ett krav, och hon hoppas hitta en modell som bygger på kvalitet. Men det hon har ägnat mest tid åt är kontroll och uppföljning, där det enligt henne saknades en plan och systematik när hon tillträdde. Det skedde inga oanmälda tillsyner och kontrollen byggde mycket på hemtjänstutförarnas egna uppgifter. – Att ha en bra kontroll handlar inte bara om att säkra kvaliteten i verksamheten utan också om att förhindra välfärdsbrottslighet. Det har hänt mycket vad gäller kontroll och uppföljning men det är ett pågående arbete. De har tagit fram en plan för uppföljningen, de jobbar med avtalsuppföljning och tittar mycket på brukarundersökningen. – Jag har också månadsvisa avstämningar med utförarna, tillsammans med min kontorschef. Jag vill höra vad de tänker göra kring frågor som har dykt upp, till exempel med språkutveckling och kontinuitet. Jag har förstått att det är väldigt ovanligt att politiker har sådana kontinuerliga möten direkt med utförarna, säger Julia Ekedahl. Ställa krav Värmdö har också påbörjat ett arbete med att gå ifrån minutstyrning inom hemtjänsten, i syfte att få en bättre arbetsmiljö. – Det blir ett krav för att kunna bedriva verksamhet inom hemtjänsten i Värmdö, säger Julia Ekedahl. Hon tycker att det hänger samman med att ta tillbaka kontrollen över välfärden eftersom samma kvalitetskrav gäller för alla. – Minutstyrning ger inte kvalitet för någon, speciellt inte för dem som arbetar. ● ”Kontrollen är kanske vårt viktigaste uppdrag” Uppföljning och kontroll. Det är ledorden när det S-ledda styret i Värmdö jobbar med att återta kontrollen över hemtjänsten. – Kontrollen är kanske det viktigaste uppdrag vi har, ingenting kan lämnas åt slumpen, säger Julia Ekedahl (S). TEXT: YLVA SÄFVELIN D Så kan politiken ta tillbaka kontrollen Julia Ekedahl.
morgonbris 19 Fallgropar och gupp på vägen 1 Kompetens har tappats. När verksamheter har privatiserats har den egna personalen fått andra jobb. Var beredd på att nyrekrytering kan ta tid och stöta på problem. 2 Tröghet i tjänstemannaorganisationen. Att göra som man brukar är en stark kraft. Fastna inte i tjänstemannaorganisationens förslag, men lyssna på tjänstemännen. Välfärdens verksamheter måste fungera, även när styrningen förändras. 3 Stigberoenden som behöver brytas. Flera idéburna utförare har anpassat sig till marknadslösningarna och kan bli dess försvarare för att säkra den egna verksamheten. I dessa fall är det extra viktigt att peka på syftet med verksamheten. Politiken bör även undersöka de nya möjligheter som finns för att reservera verksamhet för idéburna utförare. 4 Motstånd från välfärdsföretag. En drivkraft för att införa marknadslösningarna är att göra om välfärden till en marknad för företag. Välfärdsföretag kommer motsätta sig förändringar genom till exempel opinionsbildning och att stänga uppsagda verksamheter i förtid. Som alltid måste kommuner och regioner vara beredda på att ta över verksamheter om företagen lämnar. 5 Nationella lagar. Utformningen av skollagen, lagen om offentlig upphandling, LOU, och lagen om valfrihetssystem/vårdvalssystem, LOV, samt att LOV är tvingande i primärvården ställer till problem. För att verkligen skapa en fungerande demokratiskt styrd välfärd behövs en annan regering som får igenom förändrad lagstiftning. omma är en del av Stormalmö och räknas som en pendlingskommun nära en storstad där många invånare dagspendlar till Malmö eller Lund för arbete och studier. I Arena Idés rapport ”Lommamodellen – när kommunen tog tillbaka kontrollen över äldreomsorgen” undersöker Kristin Linderoth hur Lomma kommun gick från att ha all äldreomsorg i privat drift till att ta tillbaka allt i offentlig regi. Lomma-exemplet är särskilt intressant eftersom det inte föranleddes av ett maktskifte. Moderaterna har styrt kommunen sedan kommunen bildades på 70-talet och Moderaterna har varit största parti sedan 1985. Äldreomsorgen började släppa in privata aktörer 2006 och 2012 var samtliga äldreboenden och all hemtjänst upphandlad enligt LOU (Lagen om offentlig upphandling). Inte helt perfekt 2017 vänder dock privatiseringsvinden och det borgerliga styret börjar sakta med säkert ta tillbaka hela äldreomsorgen i offentlig regi. Sedan återkommunaliseringen har kommunen satsat på att fler ska jobbar heltid i hemtjänsten och således se till att de äldre oftare får träffa samma medarbetare. Den absolut största kostnaden för all äldreomsorg är personalkostnaden och när privata aktörer ska vinna en prisupphandling kommer de oftast ha anställda med lägre utbildningsnivå och högre andel deltidsanställda. För de äldre betyder det att de ofta får träffa en ny person varje gång hemtjänsten kommer och att de anställda har snäva scheman för varje person de besöker. Rapporten konstaterar att allt inte har blivit perfekt sedan återinförandet, några av problemen beskrivs vara stor omsättning på chefer och högre kostnader. Däremot har klagomålen från personal och brukare minskat drastiskt och nöjdheten har gått upp. ● Lomma – en blå avprivatisering Varför är Lomma ett spännande exempel på avprivatisering? För att den skånska strandkommunen har varit moderatledd sedan den bildades och ofta utmärkt sig som ett skyltfönster för valfrihet och låga skatter. TEXT: ALMA CARLSSON Lomma- modellen – när kommunen tog tillbaka kontrollen över äldreomsorgen. Arena idé, 2022 Rapporten går att ladda ner på arenaide. se/rapporter L
20 morgonbris MARKNADSKAOS I takt med att statliga myndigheter får ökade möjligheter att förebygga och upptäcka oegentligheter och bedrägerier blir kommuner och regioner mer lockande måltavlor. Det säger Christina Kiernan, samordnare mot välfärdsbrottslighet på SKR. TEXT: YLVA SÄFVELIN ”Välfärdsbrottslighet finns överallt” SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) definierar välfärdsbrottslighet som att en enskild person, företag eller förening på ett otillbörligt sätt utnyttjar kommuner och regioners välfärdssystem för egen vinning. – Bedömningen som SKR gör är att det finns välfärdsbrottslighet i alla kommuner och alla regioner, och i alla verksamheter där det finns möjlighet att tillskansa sig pengar. Det kan handla om privata utförare i hemtjänst eller LSS som fuskar lika väl som fusk med föreningsbidrag eller alkoholtillstånd. SKR gör inte skillnad på verksamhet i privat och egen regi. Mer arbete krävs Christina Kiernan kan inte säga om det är lättare att fuska i vissa verksamheter, däremot menar hon att visst fusk är lättare att upptäcka. – Det är till exempel mindre komplicerat om man tittar på ekonomiskt bistånd till en person, då kan man undersöka de indivivduella förutsättningarna mycket enklare än om det till exempel handlar om föreningsbidrag eller upphandling. Då måste man både titta på föreningen eller företaget för sig och sedan de individer som ingår och bedöma om de kan anses agera åt förening/företaget. Det krävs mycket mer arbete och tillgång till olika register och uppgifter. I grunden handlar det enligt henne om att det finns en naivitet som leder till bristande kontroll och uppföljning. Sverige har mindre kontroll än många jämförbara länder. – Det måste finnas i varje medarbetares föreställningsvärld att man behöver kontrollera lite mer. Om man kontrollerar förutsättningarna lite mer och följer upp lite mer så kommer man långt. Vi behöver påminna oss om att med rättigheter kommer skyldigheter och skyldigheten i det här fallet kan vara att visa vilka förutsättningar du har. Det handlar bland annat om en så enkel sak som att alla som får bidrag borde visa legitimation, så att man vet att pengarna går till rätt person. Stora belopp Den kriminella ekonomin bedöms av Polisen omfatta mellan 100 och 150 miljarder kronor per år, och av dem beräknas välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar stå för 30–60 miljarder. Det är alltså ingen direkt risk att den offentliga sektorn skulle lägga mer pengar på att upptäcka brott än vad brotten kostar skattebetalarna. Men även om kommuner och regioner skulle bli bättre på att avsätta resurser till kontroller kvarstår andra problem. Staten ser över sekretessföreskrifter så att myndigheter ska kunna dela information med varandra men ännu finns inga förslag som gör skillnad för kommunsektorn. – Vi skulle behöva möjlighet att byta information inom kommuner, mellan kommuner och mellan kommuner och regioner och såklart med myndigheter. VAD KAN DU GÖRA SOM FRITIDSPOLITIKER? ● Medarbetarna behöver tid för kontroller och den tiden måste resurssättas. ● Bygg inga separata kontrollstaber utan se till att medvetenhet och tid finns för alla verksamheter. ● Tryck på dina riksdagspolitiker om att välfärdsbrottslighet är ett problem på lokal nivå. Kommuner och regioner behöver samma förutsättningar som statliga myndigheter att bekämpa den. Tips! N
morgonbris 21 » Det är tämligen riskfritt att begå brott mot välfärden« foto: skr Läs och titta för att lära dig mer: Trygga välfärden. LO:s program för en jämlik välfärd (lo.se) Johan Enfeldts artikel ”Demokratisk kontroll över välfärden – Slagord eller förändring?” i Tiden Magasin nr 2, 2023. ”Ta tillbaka den demokratiska kontrollen – så funkar det!” Ulrika Lorentzi på LO-bloggen. Jesper Meijlings avhandling ”Marknadisering: en idé och dess former inom sjukvård och järnväg 1970–2000” LO:s seminarieserie "Ta tillbaka den demokratiska kontrollen – så funkar det" på LO Play. Kommuner och regioner behöver ha verktyg för att hantera situationen så som den ser ut nu, betonar hon. Ett annat problem är att även om brott upptäcks och anmäls utreds väldigt få av de anmälda brotten av Polisen vilket innebär mycket få åtal på området, enligt Christina Kiernan. – Det betyder i förlängningen att det är tämligen riskfritt att begå brott mot välfärden, vilket innebär att vi får problem med tilliten till rättssystemet och skattesystemet. Det kan leda till parallellsamhällen där människor inte bryr sig om samhället eftersom de inte anser att samhället inkluderar dem eller att det strösslas pengar utan kontroll. I förlängningen blir det ett demokratiskt problem. ● Christina Kiernan, SKR.
22 morgonbris Halvtid mandatperioden MARKNADSKAOS Svältbudget till välfärden ■ Trots inflationskris och stora behov av bättre villkor och fler kollegor för (den oftast kvinnliga) personalen i välfärden har regeringen hittills lagt fem svältbudgetar till Sveriges kommuner och regioner, vilket lett till växande vårdköer liksom nedskärningar och massuppsägningar i skolan, förskolan, vården och äldreomsorgen. När samhället drar sig tillbaka vet vi också att kvinnor drabbas genom att en större börda faller på kvinnor att ta hand om närstående. Slopade satsningar på utrikesfödda kvinnors etablering ■ Regeringen har tagit bort skrivningar om att prioritera utrikes födda kvinnor ur Arbetsförmedlingens regleringsbrev. Likaså prioriterar man matchningstjänster som kortutbildade utrikesfödda kvinnor inte har tillgång till. Skrotad feministisk utrikespolitik och biståndsslakt ■ Det första regeringen gjorde när de kom till makten var att lägga ner den framgångsrika feministiska utrikespolitiken. Regeringens slakt av biståndet drabbar också kvinnor i fattiga länder då flickors och kvinnors rättigheter varit ett fokus för den tidigare S-ledda regeringens feministiska biståndspolitik. FN-organisationer som UN Women och UNFPA som arbetar med kvinnors rättigheter och SRHR-frågor får också kraftigt neddragna stöd. Urholkad föräldraförsäkring ■ Föräldraförsäkringen är en av de viktigaste jämställdhetspolitiska reformerna som vi har i Sverige. Syftet med föräldraförsäkringen är att främja anknytningen mellan barn och föräldrar under den första tiden i livet och att få en mer jämställd fördelning av föräldraansvaret. Förra året beslutade dock regeringen och SD att sabotera föräldraförsäkringen genom att öppna upp för att föräldradagar ska kunna överlåtas till vem som helst. Slopat krav på minskade barngrupper i förskolan ■ Redan i sin första budget tog regeringen bort kravet på minskade barngrupper i förskolan, något som slår hårt inte minst mot barn med särskilda behov eller svåra hemförhållanden. Sänkt stöd till utsatta barnfamiljer ■ Inflationen har slagit hårt mot svenska familjer. För helt vanliga barnfamiljer har levnadskostnaderna ökat med tio tusentals kronor på bara några år. Allra tuffast är läget för de barnfamiljer som tar emot bostadsbidrag. Trots detta har SD och regeringen beslutat att sänka ersättningen till barnfamiljer från och med nästa år. Strypt finansiering till kommunernas kvinnofridsarbete ■ Efter 17 år får Sveriges kommuner inte längre några utvecklingsmedel till kvinnofridsarbete. Regeringen har också lagt ner Sveriges Kommuner och Regioners viktiga kvinnofridsprojekt som varit avgörande för att stötta socialsekreterare och verksamheter i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Två år har gått sedan Tidöpartierna kom till makten och jämställdhetspolitiken sattes på reträtt. Morgonbris listar några av regeringens beslut som särskilt drabbar kvinnor och jämställdheten. TEXT: STÉPHANIE THÖGERSEN
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=