10 morgonbris MARKNADSKAOS 1983 Cityakuten bildas och öppnar en första mottagning i Stockholm. Tillsammans med Pysslingens barnomsorg sätter det fart på debatten om privata alternativ i vård och omsorg. 1984 Riksdagen stiftar Lex Pysslingen som förbjuder statsbidrag till daghem som drivs i aktiebolagsform. 1986 Den första privatägda och vinstdrivande förskolan öppnar, Pysslingen i Nacka, då man funnit en modell som kringgår ”Lex Pysslingen”. 1988 Statens Järnvägar delas upp i en trafikdel, SJ, samt en infrastrukturdel, Banverket. Det innebär att andra företag får möjlighet att köra tåg, i början godstrafik och upphandlad regional persontrafik. 1991 Carl Bildt bildar en regering med M, C, L och KD, vilket leder till en rivstart för konkurrensutsättning och privatiseringar. 1992 OECD varnar i en rapport för konsekvenser av den planerade friskolereformen. Experterna pekar på forskning som borde vägas in och förvånas över hur svagt utredd och förankrad reformen är. Friskolereformen genomförs vilket bland annat innebär att friskolor kan få skolpeng för varje elev. Sverige får sin första offentligt finansierade privata vårdcentral, Pålsboda vårdcentral i Region Örebro. Lex Pysslingen avskaffas. 1993 Televerket avvecklas. Verksamheten delas upp i bland annat Telestyrelsen, Teracom och Telia AB. Postmonopolet avskaffas; som första land i världen öppnar Sverige för konkurrens på brevmarknaden. Upphandling börjar genomföras på tågsträckor. 1994 Husläkarreformen, som innebär fri etableringsrätt för allmänläkare, införs. aktörer. De åsikterna var i och för sig inte nya. Men de nyliberala idéer som växte fram på 1980-talet blev en ny inspirationskälla. Till det kom att starka ekonomiska intressen ville in i välfärdssektorn, med dess starka och stabila efterfrågan och garanterade finansiering av skattemedel. Fokus på annat håll Socialdemokratin återtog regeringsmakten 1982 och inledde ett arbete med förnyelse av den offentliga sektorn. En särskild arbetsgrupp inom partiet jobbade också med detta och förordade bland annat viss valfrihet inom den offentliga sektorn. Det fanns ett visst intresse för kooperativa alternativ, men kommersiella aktörer avvisades helt. Ett resultat av arbetet blev just minskad statlig detaljreglering inom skola och vård och större frihet för kommuner och landsting. Flera landsting släppte på bostadsbanden till vårdcentralerna, och högstadieskolor fick rätt till viss ämnesprofilering. Den linjen i förändring bröts genom den borgerliga valsegern 1991. I stället öppnades välfärdssektorn snabbt för privata aktörer. Inga utredningar om tänkbara problem eller organisatoriska konsekvenser låg till grund för propositionerna. De kan ses som renodlat ideologiska dokument, där de positiva effekter som målas upp inte går tillbaka på empiriska studier SÅ BLEV SVERIGE » Ideologiska föreställningar är fortfarande en uppenbar bromskloss « ▲
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=