28 morgonbris ▲ Kvinnor hade utbildat varandra för att med lite mer självsäkerhet kunna ta plats i parlamenten och med forskningen i ryggen kan vi konstatera att det har gjort politiken mer kompetent. Sen införandet har flera forskare inom olika discipliner studerat effekterna av Socialdemokraternas varvade listor. Forskningen är överens om att reformen har gjort stort avtryck på svensk politik och jämställdheten i svenska parlament. Kompetensnivån ökade Artikeln ”Gender Quotas and the Crisis of the Mediocre Man: Theory and Evidence from Sweden” av bland andra Timothy Besley beskriver hur varannan damernas inte bara ledde till att en större andel kvinnor blev förtroendevalda utan också att den generella kompetensnivån hos förtroendevalda ökade. Tidigare hade mediokra män kunnat ta sina platser för givet men när kvinnor garanteras jämställd representation kommer männen faktiskt att behöva förtjäna sin plats. Trots att både Miljöpartiet och Vänsterpartiet också har haft kandidatkvoter så är det tydligt att det blir störst skillnad på politiken i stort när sådana reformer införs av ett stort och regeringsbärande parti. Mindre partier har färre mandat för kvinnor att inneha men har framför allt inte möjligheten att legitimera reformer för jämställdhet. ● Bakgrund varannan damernas Socialdemokraternas partikongress i september 1993 slog fast målsättningen varvade listor till kommunfullmäktige-, landstings- och riksdagsval samt att kvinnor bör inneha hälften av styrelseuppdragen och ordförandeposterna i partiets organisationsled. Då hade Socialdemokraterna i Järfälla gått före, redan i valet 1973 gick de till kommunalval med varannan kvinna från femte plats och nedåt och 1976 var det varvade listor. Arbetarekommunens ledning ville undvika fajt och därför fick de manliga veteranerna stå kvar på sina platser i valet 1973. 1993 hotade det feministiska nätverket Stödstrumporna, bildat 1991 på initiativ av Maria-Pia Boëthius, med att bilda ett eget kvinnoparti. Det lär ha bidragit till att sätta eld i baken på partierna inför valet 1994. Uttrycket varannan damernas är hämtat från sällskapsdans, där varannan dans är herrarnas och varannan damernas. Det ansågs ha en mer positiv klang än ”kvotering”. Inom politiken myntades begreppet med Gerd Engmans statliga utredning ”Varannan damernas” från 1987. » Forskningen är överens om att reformen har gjort stort avtryck på svensk politik och jämställdheten i svenska parlament« LÄS MER Lenita Freidenvall: ”Vägen till Varannan damernas: om kvinnorepresentation, kvotering och kandidaturval i svensk politik 1970–2002”. Timothy Besley, Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne: "Gender Quotas and the Crisis of the Mediocre Man: Theory and Evidence from Sweden". Artikel I American Economic Review, 107 (8): 2204–42.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=