Morgonbris_4-20

Fakta: I region Uppsala finns ett projekt som kallas ”BB på väg” som innebär att en barnmorska besöker kvinnan i hemmet en tid efter förlossningen för uppföljning och hjälp med att se till att det vardagliga fungerar. I vissa regioner används finska greppet som metod för att minska risken för bristningar. Det är ett beprövat hantverk som går ut på att barnmorskan håller emot bebisens huvud med ena handen och mot mellangården med den andra för att reglera hur fort bebisen kommer ut. 14 morgonbris Sverige gått samman och beslutat om att oavsett geografisk placering ska det finnas tydliga riktlinjer om hur vård- processen ska se ut. Det finns strategier som man hanterar utifrån olika regionala förutsättningar. Detta styrs från Regio- nala Cancercentret som har en nationell handlingsplan med standardiserade vårdförlopp baserade på nationella. Det finns en grupp kvinnor som får förlossningsskador som ger bestående problem. Förutom att de kan drabbas av inkontinens, smärta och psykiska problem så kan de även få problem med samliv och familjeliv. Ett begränsat liv Vad händer då med de kvinnor som drab- bas av allvarliga skador? Enligt Social- styrelsen är det cirka åtta kvinnor om dagen i genomsnitt i Sverige som får en skada av grad tre eller fyra, som innebär skador på tarmväggen. Av dessa läker dock 80 procent med hjälp av vård och rehabilitering. För de kvinnor som inte läker är det ofta ett mer begränsat liv de går till mötes. Cecilia Dahlman Eek är regionpolitiker för Socialdemokraterna i Göteborg och vice ordförande i Sahlgrenskas styrelse. Hon tycker att för lite görs för kvin- nor med skador efter graviditeter och förlossningar. – Var femte kvinna som föder barn vaginalt kommer att behöva opereras för framfall eller urininkontinens. Många får problem med bristningar och annat som inte märks förrän långt senare. Men dagens kvinnor ska inte behöva acceptera att tiga och lida i tysthet. Nu är det upp till förlossningssjukvården att motsvara kvinnornas behov, säger Cecilia Dahlman Eek. För att återigen ta cancersjukvården som jämförelse så får män som drab- bas av prostatacancer mycket hjälp för att återfå samliv och reproduktiv hälsa till så normalt skick som möjligt. Men kvinnor som genomgått en förlossning hamnar ofta mellan stolarna. Satsningar som kan kompensera för bristerna som finns i svensk förloss- ningsvård finns redan i många regioner, som samkörning av kompetens och satsningar för att barnmorskeyrket fortsätter vara ett attraktivt yrke. Där är lönehöjningar och kompetensförsörj- ningsfrågor i fokus. Cecilia Dahlman Eek i Sahlgrenskas styrelse menar dock att det finns mycket kvar att jobba på, både regionalt och nationellt, för att ytterli- gare förbättra förlossnings- vården. – Vården för kvinnor både före och efter förlossningen är alldeles för uppsplittrad. Det behövs en mera samman- hängande vårdkedja och att vården tar kvinnors behov på allvar, säger hon. ● Inom förlossningsvården och den bredare kvinnohälsan sker även mer okonventionella framsteg. Språk- verktyget Helen är framtaget för att underlätta kommunikationen mellan patient och sjukvårdspersonal, och fungerar som en digital tolk i form av en app. Patient och sjukvårdpersonal kan välja mellan flera olika språk för att kommunicera, med möjlighet att få bilder som ytterligare komplement. Översättningarna går både att få upp- lästa eller i textform för en så flytande kommunikation som möjligt. I efter- hand kan hela samtalet sparas ner i en PDF-fil som underlättar journalföring. Enligt personalen på Sahlgrenska universitetssjukhuset är nämligen språket väldigt viktigt för att kvinnan ska kunna berätta och förklara hur saker känns under en förlossning, hur hon vill ha förlossningen och om tidi- gare problem finns som sjukvården behöver ta hänsyn till. Dessa förutsätt- ningar avgör ofta hur utgången av en förlossning blir. Visste du att? ▲ eu - val välfärd från vaggan till graven foto : felix berglund