Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor S-kvinnors kongress 2023 Feministisk valanalys Vi står med kvinnorna i Iran Nummer 4 2022. Årgång: 118. 40 kr LÄS, LYSSNA OCH KOLLA I JUL MORGONBRIS TIPSAR! LenaHallengren i stor intervju om rollen som gruppledare, oppositionspolitiken och de oväntade reaktionerna när hon fick barn somminister MOTSTÅND Antifeminismen världen över står inte oemotsagd HÄR ÄR S-KVINNORNA SOM FÅR NYA SPÄNNANDE ROLLER EFTER VALET S-KVINNORS FAMILJEPOLITISKA PROGRAM 50 ÅR!
Swisha en julgåva till naturen! naturskyddsforeningen.se/julgava Visst är det någotmagiskt med naturen? Hjälp oss bevara naturens magi. Med din julgåva bidrar du till att vi kan fortsätta stå upp för naturen – för levande skogar, knastrande snö och friska sjöar.
morgonbr i s 3 4. Ledare: Vi har en viktig tid framför oss 5. Spaning: Nygamla förlossningskliniker och nyttan av att laga klitoris 7. Efter valet-spaning: Här är några S-kvinnor som fått nya spännande uppdrag 8. Spaning utan aning: ”Jag accepterar inte att människor härstammar från aporna.” 9. Ny bok: Evin Cetin tog med sig keps för att dölja skotthålen i killarnas huvuden 10. Mäns våldmot kvinnor ska stoppas: Initiativ gryning tar ett helhetsgrepp 12. Vad händer numed de fyra F:en? • 12. Fred • 13. Frihet • 14. Feminism • 15. Framtid 16. Stor intervjumed Lena Hallengren: S nya gruppledare om oppositionsrollen, hoten mot jämställdheten och reaktionerna när hon skaffade barn 20. 50 år med S-kvinnors familjepolitiska program: Maj-Lis Lööw om skräcken i partiet och utvecklingen sedan dess 22. Morgonbris granskar: Sverigedemokraterna styr regeringen – styrs av gubbar och snubbar 24. Internationellt: Palmecentret om varför slopandet av enprocentsmålet är ett hot mot flickor och kvinnor 26. Det här ska du läsa, se och lyssna på i jul: Skippa lutfisken och luta dig tillbaka 28. Sommarparadiset för arbetarkvinnor: Visborgs minne förevigat i ny bok 29. Krönika: I Chile insåg jag vidden av vad begränsningar i aborträtten innebär. 30. Korsord 32. Förbundssidor 35. Nästa nummer avMorgonbris INNEHÅLL Morgonbris/4/2022 Morgonbris, Box 70458, 107 26 Stockholm www.s-kvinnor.se Telefon: 08-700 26 00 E-mail: morgonbris@s-kvinnor.se Ansvarig utgivare: Nina Unesi Redaktör: Amanda Schulin Produktion och grafisk form: Kerstin Stickler Tryck: Exakta Printing Övriga medarbetare: Anna Sundström, Eva Jansson, Ingela Hoatson, Jan Söderström, Kajsa Jansson, Nina Unesi, Stephanie Thögersen, Turid Petersson, Ylva Säfvelin och Ellinor Vikman Rindevall För icke beställt material ansvaras ej. Morgonbris nr 1-2023 kommer ut 24 februari Lena Hallengren 16 20 S-kvinnors familjepolitiska program50 år! 24 Vi behöver en feministisk utrikespolitik igen Intervju!
Den nya regeringen har presenterat sin första budget och S-kvinnor kan konstatera att de farhågor vi haft om högerpartiernas politik besannas. Stora nedskärningar i välfärden kommer att slå hårt mot kvinnor som är beroende av välfärden och som arbetar inom välfärdens kvinnodominerade yrken. När Sverige nu står inför svåra tider med inflation och lågkonjunktur är det viktigare än någonsin att stötta de som lever på marginalen, inte minst ensamstående mammor, fattiga pensionärer och ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Att högerregeringen istället satsar på bilister, höginkomsttagare och villaägare är ett stort svek. Högerbudgeten lämnar enorma hål i välfärden just när den behöver vara som starkast. Svaga grupper kommer drabbas hårt när kommuner och regioner skär ner i förskolan, skolan, socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin, vården, hemtjänsten och äldreomsorgen. Det var inte för detta vi sparade i ladorna under de goda åren. Vi har redan sett hur regeringen slopar kravet på minskade barngrupper, helt fel prioritering med de utmaningar som Sverige står inför. I detta nummer av Morgonbris granskar vi högerregeringens politik med feministiska glasögon och undersöker vilka konsekvenserna kommer att bli för utrikespolitiken, biståndet, familjepolitiken och arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor. Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren nämner i intervjun på sidan 16 att det är frustrerande att sitta i opposition. Jag håller med, och kan samtidigt konstatera att S-kvinnor aldrig har varit viktigare. Vi ska vara en feministisk blåslampa på den högerkonservativa regeringen och granska konsekvenserna för kvinnor och jämställdhet. Samtidigt ska vi också visa hur alternativet ser ut, en politik som prioriterar välfärden, jämlikheten och jämställdheten. För detta behöver vi kraftsamla, organisera oss och blir fler. Vi har en viktig tid framför oss. Hoppas att du är lika taggad som jag! ● 4 morgonbr i s ledare ann i ka strandhäl l Nu är tid att kraftsamla! » Högerbudgeten lämnar enorma hål i välfärden just när den behöver vara som starkast «
morgonbr i s 5 Kampanj för att motverka exploatering spaning #Beforeyougo är en informationskampanj utvecklad av Jämställdhetsmyndigheten och samarbetsorganisationen Östersjöstaternas råd. Syftet är att sprida information om risker och rättigheter på den svenska arbetsmarknaden till människor i Ukraina, Bulgarien, Polen och Rumänien. – Människoexploateringen pågår mitt ibland oss. Därför är det viktigt att människor som är på väg att söka jobb i Sverige känner till de risker och rättigheter som finns här, säger Paulina Bolton, utredare inom människohandel på Jämställdhetsmyndigheten, i ett pressmeddelande. En avhandling från Lunds universitet har studerat hur omsorgsansvar för åldrande sjukliga föräldrar påverkar yrkeslivet och det egna måendet. Kvinnor står i hela Europa för huvuddelen av insatserna när det gäller hjälp till gamla föräldrar. Studien som fått namnet ”Inklämd mitt i livet” konstaterar att de nordiska länderna skiljer sig från övriga Europa genom att det offentliga står för mycket av omsorgen. Men i hela Europa är omsorg för föräldrar förknippat med ökad risk för sjukfrånvaro. I de nordiska länderna innebär omsorgsansvar för föräldrar även en ökad risk för depression och upplevd sämre livskvalitet. Studien pekar också på att de nordiska ländernas offentliga insatser saknar ett anhörigperspektiv, där familjemedlemmar med ett omsorgsansvar skulle behöva mer stöd. Vård av föräldrar ökar sjukfrånvaro 63 För ett drygt år sedan sa över 50 barnmorskor upp sig i protest över den tuffa arbetsmiljön i Region Stockholm. Sedan dess har reformer värda över en halv miljard kronor genomförts, men ännu har barnmorskorna inte blivit fler. Beskedet att sjukhuset S:t Görans förlossningsklinik ska öppna redan 2023 fick dock många att dra tillbaka sina uppsägningar. Och i Sollefteå, där människor i flera år protesterat mot nedläggningen av BB för sju år sedan, ska förlossningen återöppnas planerar det nya regionstyret. Sedan BB-nedläggningen lider mammor i Sollefteå av förlossningsrädsla i högre grad och färre barn föds, visar en granskning från Dagens Nyheter. NYGAMLA FÖRLOSSNINGSKLINIKER I NORROCH SÖDER …av totalt 86 kvinnor med skyddade personuppgifter, det vill säga tre av fyra, har fått sina personuppgifter röjda. Det visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten som presenterades tidigare i år. De intervjuade kvinnorna lever under hot från tidigare makar, sambor, pojkvänner, fäder eller bröder. De uppger att deras uppgifter avslöjats av till exempel socialtjänsten, domstolar, polisen, Skatteverket, skolor, Försäkringskassan, sjukvården och skyddade boenden. I ett fall ledde de röjda uppgifterna till ett mordförsök. Inga patientavgifter för våldtäktsoffer Personer som söker vård efter att ha blivit utsatta för våldtäkter och sexuella övergrepp ska slippa betala patientavgift. Det föreslog regionstyrelsen i Västra Götalandsregion i november. Förslaget, som alla partier ställer sig bakom, motiveras med att det inte ska vara en fråga om inkomst att söka vård efter ett övergrepp.
6 morgonbr i s Någon somblivit könsstympad kan välja att genomgå en eller flera operationer för att lindra skadorna. I huvudsak genomförs två olika operationer: öppningsoperationer för kvinnor som blivit hopsydda och klitorisrekonstruktioner. Nu visar en intervjustudie från Högskolan i Gävle att kvinnorna i många fall upplever sig ha fått ett bättre sexliv efter operationerna, oavsett om det går att påvisa någon fysisk effekt. – Många kvinnor som söker klitorisrekonstruktion hoppas på någon form för symbolisk upprättelse, de känner att könsstympningen är en form av brott. Ingreppet har en stor psykologisk betydelse då kvinnornas självskattning förbättras vilket i sin tur leder till att de är mer bekväma sexuellt, säger Malin Jordal, som ligger bakom studien, i ett pressmeddelande. Tillväxten av kvinnor på chefspositioner har aldrig varit lägre, visar Allbrightrapporten 2022. Stiftelsen Allbright arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Rapporten visar bland annat att: • Kvinnor utgör 27 procent av börsens ledningsgrupper - för andra året i rad • Kvinnorna blir färre på flera tunga poster - som vd, styrelseordförande och affärsområdeschef • Storbolag i länder som Frankrike, Storbritannien, Tyskland och USA utvecklas starkare än svenska storbolag i fråga om jämställdhet • Jämställda börsbolag visar bättre lönsamhet än bolagen som helt saknar kvinnor i ledningsgruppen Stor psykologisk nytta efter rekonstruktion av klitoris Morgonbris gillar… I oktober röstade Finlands riksdag igenom en ny abortlag, efter att ha haft en av Europas strängaste. Tidigare behövde två läkare ange skäl till att en kvinna skulle få göra abort. Nu gäller fri abort under första 12 veckorna, men kvinnorättsorganisationer vill förhandla om senare abortgräns. Hur som helst inte en dag för tidigt för en modernare abortlagstiftning, tycker Morgonbris! Morgonbris dissar Den 15 november inföll ”Equal Pay Day” i EU. Eftersom unionens kvinnor fortfarande får i genomsnitt 13 procent lägre lön än männen för likvärdigt arbete jobbar de gratis från mitten av november fram till årsskiftet. Noll nya kvinnliga chefer Nästan 300år Så lång tid kommer det ta innan global jämställdhet uppnås, om utvecklingen fortsätter i samma takt, visar en ny rapport från FN-organet UN Women. Närmare bestämt kommer det att ta 286 år innan gapet i juridiskt skydd stängts och diskriminerande lagar i världen avvecklats, 140 år för kvinnor att få likställd representation i ledande poster på arbetsplatser och minst 40 år inom nationella parlament.
morgonbr i s 7 Ida Karkiainen, ordförande för S valanalysgrupp Ministertiden blev kort men nu leder Ida Karkiainen från Norrbotten uppgiften att analysera valresultatet, tillsammans med den tidigare riksdagsledamoten Leif Jakobsson. – Vi är stolta över att gå fram, men kan aldrig vara nöjda och vi ska jobba så brett och självkritiskt sommöjligt, sa Ida Karkiainen till Aktuellt i Politiken när hon tillträtt. Aida Birinxhiku, ny riksdagsledamot från Halland Yngst i riksdagen denna mandatperiod är Aida Birinxhiku, som är född 1999. Hon blev klar jurist strax innan valet. – Det har funnits en beröringsskräck även från mitt parti kring att prata om hedersfrågorna. Jag tycker att det är jättetråkigt, för då tänker jag på tjejkompisarna som jag växte upp med och som utsattes för det här, sa hon till Expressen om det nya uppdraget. Sara Kukka-Salam, ny KSO i Solna Efter 24 år med borgerliga styren fick Solna, norr om Stockholm, äntligen ett maktskifte. Ny kommunstyrelseordförande är S-kvinnan Sara Kukka-Salam. Till Morgonbris säger hon att det var de många skolnedläggningarna i kommunen som till slut gjorde att Solnaborna fick nog. – Don’t mess with the parents, liksom, säger Sara Kukka-Salam till Morgonbris. Hon understryker också att maktskiftet motbevisar påståendet att det inte går att vinna val i en borgerlig kommun genom att gå till val på skattehöjningar. S i Solna ökade med tio procentenheter i valet. Linda Larsson, ny KSO i Karlstad Även Karlstad fickmaktskifte efter tolv år av alliansstyre. Ett minoritetsstyremedMp och C tar över och ny kommunstyrelseordförande är Linda Larsson. – Vår politik kommer handla om jämställdhet och välfärd, sa Linda Larsson på en pressträff när maktskiftet stod klart. Carina Ohlsson, ny ledamot i Europaparlamentet S-kvinnors tidigare ordförande har inte brist på sysselsättning. Från riksdagen bytte hon plats med Jytte Guteland och tog plats som europaparlamentariker i Bryssel. Redan första dagen på nya uppdraget blev det voteringar och debatter. – Eftersom jag varit med så pass länge och jobbat på olika politiska nivåer så har jag kanske mindre startsträcka än en del andra men det är klart att det finns skillnader mot tidigare. Men jag har stort stöd i mina partikamrater, sa Carina Ohlsson då till Aktuellt i Politiken. Teresa Carvalho, ”skuggminister” för arbetsmarknad och integration Norrköpingsbon Teresa Carvalho har varit riksdagsledamot sedan 2014, men får nu ett tungt uppdrag som gruppledare för S i riksdagens arbetsmarknadsutskott. – Det är ingen hemlighet att partierna i högerblocket har en annan syn på jämställdhet än vi. Att dra undan resurser för en aktiv arbetsmarknadspolitik drabbar kvinnor som står långt från arbetsmarknaden hårt, sa hon nyligen till Aktuellt i Politiken om det nya uppdraget. Elin Norén, ny region- styrelseordförande i Dalarna ”Samling för Dalarna” heter Region Dalarnas nya styre som är en koalition mellan S, C, KD och det lokala partiet Dalarnas sjukvårdsparti (DSP). Socialdemokraten Elin Noren leder det nya styret. – I en orolig tid är vi fyra partier överens om att vi ska ta gemensamt ansvar för Region Dalarna. Vi vill stå för ett modernt ledarskap och för framtidstro, säger Elin Norén i ett pressmeddelande. AMANDA SCHULIN Ett val har kommit och gått, och även om regeringsmakten gick förlorad gick Socialdemokraterna trots allt frambåde nationellt och på många håll regionalt och kommunalt. Det betyder att många S-kvinnor fått nya spännande uppdrag och roller. Morgonbris har spanat in några. S-kvinnor på nya tunga uppdrag
8 morgonbr i s S-kvinnor har samlat citat somvåra politiska motståndare har sagt i offentliga sammanhang eller somsagts omdem. Den konservativa högerregeringen, somär påhejad av Sverigedemokraterna, står för många aningslösa och famösa uttalanden. TEXT: NINA UNESI foto: liberalerna.se spaning utan aning! Helg seger…det är en segerhelg för SD!” ”50 sidor in och hittills har Anne Frank endast slagit mig som sedeslös. Kåtheten själv.” Två kommentarer som Sverigedemokraten Rebecka Fallenkvist gett uttryck för. Det första i samband med Sverigedemokraternas valvaka. Hell seger används av nazistiska NMR och är en översättning av tyskans sieg heil. Det andra uttalandet var en kommentar om Anne Franks dagbok. Fallenkvist togs ur tjänst som programledare på SD:s tv-kanal Riks och omplacerades till SD:s ekonomiavdelning i riksdagen. källa: aftonbladet ”När man går till val så säger man en sak innan valet, sen genomförs valet, så säger man en sak också efter valet.” Liberalernas partiledare Johan Pehrsons uttalande på press- konferensen har fått många att ifrågasätta Liberalernas ärlighet gällande de egna vallöftena. ”Att vi skulle befinna oss i en klimatkris anser jag saknar vetenskapligt stöd” Elsa Widding, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, förnekade klimatkrisen när hon debuterade som talare i riksdagskammaren. källa: riksdagen ”Det är ju alltid en fråga omprioriteringar” Vice ordförande i kommunstyrelsen i Norrtälje, Staffan Tjörnhammars (M) svar efter lång betänketid om löneökningen som han föreslog för kommunstyrelsens ordförande, och sommotsvarar en lokalvårdares hela månadslön, kunde prioriterats i andra lönekuvert eller verksamheter. källa: svt ”Genomatt kombinera flera ytterst krävande och ansvarsfulla uppdrag i demokratins tjänst med sin roll som flerbarnsmor har Julia också varit en förebild och inspirationskälla för många kvinnor” Vice partiordförande i Sverigedemokraterna, Henrik Vinge, framhöll i riksdagens talarstol moderskapet som en Sverigedemokratisk kompetens och merit vid valet av Julia Kronlid, andra vice talman. källa: riksdagen ”Jag accepterar inte evolutionsteorins påstående att människor härstammar från aporna. Man kan ifrågasätta det vetenskapliga i det eftersomdet ligger så långt tillbaka i tiden.” Sverigedemokraten JuliaKronlid, andra vice talman i Sveriges riksdag, ifrågasatte delar av evolutionsteorin i en intervju som hon gjorde 2014. Uttalanden som hon ännu inte tagit avstånd från. källa: sans källa: riksdagen foto: johan guthed
morgonbr i s 9 Jag skrev boken för att jag ville förstå hur ett av världens rikaste länder har hamnat där vi gjort, där unga killar, som inte ens hunnit uppleva sin 25-årsdag, avrättas, säger Evin Cetin. – Alla pratar om dessa killar men ingen pratar med dem, det var därifrån idén kom. Jag ville förstå vad som händer i huvudet hos dem vi pratar om. Evin Cetin har skrivit en av höstens mest omtalade böcker, ”Mitt ibland oss” (Mondial förlag) tillsammans med journalisten Jens Liljestrand. I boken uppmärksammas offren i de många dödsskjutningar som förekommit bland unga män i Sverige de senaste åren. Offer som många gånger lika gärna kunnat vara gärningsmän, i en hopplös våldsspiral till synes utan slut. Genom sin erfarenhet som målsägarbiträde för flera av de ihjälskjutna unga männens familjer har Evin Cetin fått en unik och skrämmande inblick i det som sker. Hon har i arbetet sett att samhället saknar beredskap för att möta dessa familjer under den oerhört påfrestande tiden efter att morden skett. Hon blev den som fick ta ansvar för det mötet. I boken skriver hon om hur hon tar för vana att ta med sig en keps när familjerna ska få se sina döda en sista gång, för att skona dem från att se skotthålen i deras huvuden. Evin Cetin är i sin bok tydlig med att narkotikahandeln är kärnan i problemet, att våldet fortsätter har alla som köper narkotika ett ansvar för. Hon tror att det kommer att vara en tidskrävande process att få bukt med problemen. – Det har inte varit så förr i tiden, att det har varit dödsskjutningar i samband med narkotikahandel men det är en effekt av det i dag. Högt politiskt tonläge Svensk politik präglas av ett högt och hårt tonläge i frågan om hur gängvåldet ska kunna upphöra. Tror då Evin Cetin att fokus kan förflyttas till annat än hårdare straff? – Tonläget var väldigt högt i valrörelsen, där den blåbruna sidan hävdade att socialdemokratin och regeringen inte har gjort någonting på åtta år. Men jag tror att de har insett att nu, när de själva tagit över, har det skett väldigt många dödsskjutningar. Det här handlar egentligen inte om vilka politiska förslag man lägger, utan vilket tillstånd dessa ungdomar befinner sig i, säger Evin Cetin. Amnesti till barnen Hon vill se en amnesti för dem som rekryterats till droghandeln som barn. – De behöver få möjlighet att hoppa av narkotikaförsäljningen och i stället få delta i program med rehabilitering, behandling mot drogmissbruket och möjlighet till jobb eller att skaffa sig fullständiga gymnasiebetyg. Ett tydligt, enkelt förfarande där man ger en snabbfil till dessa killar, säger Evin Cetin. Hon vill också se slumpvisa kontroller av drogpåverkan på människor i offentliga miljöer, till exempel på krogen och i nöjeslivet. ● Advokaten och tidigare S-politikern Evin Cetin har fått en unik inblick i gängvåldets konsekvenser, som hon berättar om i boken ”Mitt ibland oss”. foto: björn lindahl Advokat, tidigare socialdemokratisk försteombudsman i Dalarna och författare. Evin Cetin går att presentera på flera sätt. Just nu är hon aktuell med ”Mitt ibland oss”, en stark skildring av gängmordens offer och gärningsmän – och de drabbade anhöriga. TEXT: INGELA HOATSON ”Amnesti och slumpvisa kontroller” Evin Cetin har mött gängvåldets innersta krets
10 morgonbr i s en ständigt pågående pandemin. Så kallade S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll mäns våld mot kvinnor för ett par år sedan. Men medan coronavirusets framfart kunde kartläggas med omfattande testning är det svårt att uppskatta hur utbrett våldet mot kvinnor och barn är. Mörkertalet tros vara utbrett, Brottsförebyggande rådet uppskattar att 80 procent av våldet mot kvinnor aldrig polisanmäls. Den yttersta konsekvensen kan bli att de dör, vilket mellan 15 och 20 kvinnor gör varje år i Sverige. Våldet mot kvinnor och barn har aldrig haft samma dignitet inom Polismyndigheten som grovt våld i andra delar av samhället. Det gjorde Varg Gyllander, som under många år jobbat med press- och kommunikationsfrågor hos polisen, frustrerad. – Det var mycket läpparnas bekännelse men sedan hände inte så mycket. Jag påtalade det med jämna mellanrum och till slut blev dåvarande regionpolischefen i Stockholm, Ulf Johansson, trött på mig. ”Gör det bättre själv, då”, sa han och sedan fick jag möjlighet att dra i gång projektet. Ingen ska dö av relationsvåld Det här var 2019, samma år som Polismyndigheten nationellt bestämde att arbetet med särskilt utsatta brottsoffer skulle intensifieras. Med särskilt utsatta brottsoffer menas offer för våldtäkter, brott i nära relation och vålds- och sexualbrott mot barn. Initiativ Gryning blev region Stockholms svar på den nationella visionen att ingen ska dö av relationsvåld. – Namnet syftar på just det, att vi ska kunna skönja ett ljus i horisonten för de som utsätts, berättar Varg Gyllander. I början var gruppen ganska vilsen i hur de mer organiserat skulle ta sig an det gigantiska samhällsproblem som mäns våld mot kvinnor är. Efterhand utkristalliserades fem fokusområden, som i mångt och mycket syftar till att förändra kulturen kring och synen på frågorna inom Polismyndigheten. – Det har alltid varit svårt att rekrytera poliser som särskilt jobbar med relationsvåld, och även att få de som tillsätts att jobba kvar. Dels har det ingen ”hög status”. Sedan är det såklart ett oerhört svårt arbete, både utmattande och psykiskt påfrestande. Även om det såklart finns en massa eldsjälar. Varg Gyllander tycker att synen på relationsvåld kan illustreras i jämförelse med satsningarna för att bekämpa gängbrottsligheten, och synen på gärningsmännen i de miljöerna. – Vi såg att när en gangster, yrkeskriminell, muckar möter vi upp honom utanför fängelset och har bevakning. Men en man som nästan mördat sin fru kliver ut från fängelset utan att vi håller koll. Kvinnojoursrörelsen jobbar på sitt håll ständigt med att få upp mäns dödliga våld på den mediala och politiska agendan. Olga Persson är ordförande för Unizon som samlar 140 kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer som arbetar mot sexuella övergrepp och incest. Hon är positiv till Initiativ Gryning men betonar att arbetet behöver skalas upp. I Sverige anmäler en kvinna att hon blivit misshandlat var tjugondeminut. Var tionde svenskt barn har bevittnat våld i hemmet, oftast en pappa somslår mamma. Initiativ Gryning startade 2019 för att intensifiera arbetet mot våld i nära relationer ochmot mäns brott mot kvinnor och barn. Hur har det gått? TEXT: AMANDA SCHULIN Initiativ Gryning ska förändra normer om relationsvåld MÄNS VÅLD MOT KVINNOR Över 300 kvinnor i Sverige har dödats av sinamän de senaste 20 åren, vilket i genomsnitt är mer än en kvinna i månaden. Vart tionde barn tvingas bli vittne till pappas våldmot mamma. Tusentals kvinnor och barn söker skydd på landets kvinnojourer varje år. Varje dag begås runt 100 våldtäkter. Att mäns våldmot kvinnor ska upphöra är ett av Sveriges sex jämställdhets- politiska delmål. D
Olga Persson och Varg Gyllander är e niga om att den tydliga nollvisionen är en viktig markering mot männen som slår. – Projektet är i sin linda, men det är tydligt att frågan fått en annan dignitet inom polismyndigheten. Jag hade önskat att det gick fortare, men det vi vet om mäns våld mot kvinnor är ju att det sker precis överallt. Det är en förklaring till att det tar tid, att brotten inte går att avgränsa till ett visst område. Hon lyfter att många åtgärder för att skydda våldsutsatta kvinnor finns redan – men behöver användas i bredare skala. – Det måste till fler kontaktförbud, fler överträdelser av dem behöver beivras. Vi behöver väcka fler åtal inom den lagstiftning som redan finns. Exempelvis brottet grov kvinnofridskränkning används alldeles för sällan. I stället väcks åtal för mindre enskilda brott, säger Olga Persson. Tydlig nollvision Unizon vill även se att män i högre utsträckning sitter häktade under utredningstiden när brottet de misstänks för har minst två års minimistraff. – Både för att de kan hota brottsoffer och försvåra utredningsarbetet, säger Olga Persson. Initiativ Gryning har främst haft som mål att förändra den interna poliskulturen, men Olga Persson tycker också det är viktigt med den tydliga nollvisionen – noll döda kvinnor i nära relationer. Varg Gyllander betonar att arbetet är långsiktigt, systematiskt och kräver uthållighet. – Jag sa det när vi drog i gång att kom inte tillbaka om ett år och fråga efter siffror. Förhoppningen är att Initiativ Gryning gör att fler vågar anmäla, men därför går det inte heller att mäta resultat. Det handlar om att ändra normer, säger Varg Gyllander. ● Resurser: Drygt 100 nya medarbetare i Region Stockholm ingår i satsningen på särskilt utsatta brottsoffer. Förstärkningen består till stor del av extern civil kompetens. Metod: Användning av ett utvecklat bästa arbetssätt, vilket bland annat innefattar tidig bevissäkring, utbildningar inom hedersrelaterad brottslighet och sexualbrottsutredningar. Samverkan: Nya lokala samverkansinitiativ och kompetensutveckling i samarbeten inom polisen. Norm: Brott mot särskilt utsatta ska väga lika tungt som insatser mot det gängrelaterade våldet. Det dödliga våldet i hemmet är en av regionens viktigaste prioriteringar. Evidens: Utvärdering av arbeten inom verksamheter som utreder brott i nära relationer på lokalpolisområden och sexualbrottsgruppen i Polisområde Stockholm nord. morgonbr i s 1 1 Initiativ Grynings 5 fokus- områden:
D et är smärtsamt tydligt att fredsfrågor inte står i centrum för den högerkonservativa regeringens politik. Samtidigt som satsningarna på försvaret ska fördubblas redan 2024, sätts freden på undantag. Under den nya regeringens korta tid vid makten har mycket hänt. De pratar själva om ett paradigmskifte när det gäller migrationspolitiken, men också när det gäller synen på internationellt samarbete läggs politiken om rejält. I Tidöavtalet, regeringsförklaringen och budgetpropositionen är det tydligt att freden sätts på undantag. Att fred inte bygger sig själv vet vi S-kvinnor. Tvärtom krävs det ett helhetsgrepp, både före, under och efter konflikter. Ner i malpåse Den feministiska utrikespolitiken har under de senaste åtta åren varit en ledstjärna för den socialdemokratiska regeringen. Genom den har jämställdheten och freden satts främst i internationella samarbeten. Det har varit en stor framgång som flera länder, bland annat Kanada, Spanien, Frankrike och Tyskland, tagit efter. Men nu är det slut med den svenska förlagan. Trots den feministiska utrikespolitikens positiva resultat säger nya utrikesministern Tobias Billström (M) att ”användning av begreppet lett till att etiketten haft en tendens att skymma innehållet”. Därför lägger regeringen den nu i malpåse. Samtidigt väljer de att skrota enprocentmålet och öppnar upp för en helt ny inriktning på biståndspolitiken, vilket ni kan läsa mer om på sidorna 24–25. Fokus ska ligga på närområdet men också på att använda biståndet för att öka återvändande. I Tidöavtalet föreslås bland annat att delar av biståndet ska villkoras med att mottagarländer återtar sina medborgare. Militär upprustning Det var S-kvinnor som drev igenom enprocentmålet redan 1975, en reform som haft avgörande betydelse för att förebygga konflikter och bygga fred. I de oroliga tider som vi nu lever i är det särskilt viktigt att stärka det förebyggande arbetet, men i stället väljer regeringen den militära upprustningens väg. De pågående NATO-förhandlingarna är också ett tydligt tecken i tiden, där militarisering och upptrappning kommer på bekostnad av långsiktiga fredssträvanden. Redan under medlemsförhandlingarna har vi fått se en skrämmande bild av Sveriges nya passiva roll i internationella diskussioner. Vad detta får för konsekvenser på framtida krav om till exempel undantag från kärnvapen på svensk mark återstår att se. Men S-kvinnors linje är orubblig, Sverige ska förbli en kärnvapenfri zon och regeringen måste skriva under FN-konventionen om kärnvapenförbud. KAJSA JANSSON Freden och undantagstillståndet 12 morgonbr i s Feminism Framtid Fred Frihet Vad händer med de fyra F:en? Fred, frihet, feminismär vår gemensamma framtid. Det är S-kvinnors fokus framåt, oavsett vemsomär statsminister i Sverige. Men, vi har nu en högerkonservativ regering somhotar utvecklingenmot enmer progressiv och hållbar värld. Morgonbris har kartlagt hur. Fred
morgonbr i s 13 D en nya regeringens politik strider mot kvinnors mänskliga rättigheter, inte minst genom att kvinnor i prostitution ska kunna utvisas. Den gynnar dessutom bilåkande män med villa framför kvinnor med de minsta marginalerna, som de ensamstående mammorna. Så lyder domen från Sveriges kvinnoorganisationer efter Tidöavtalet och den högerkonservativa regeringens första budget. Organisationen samlar 50 kvinnoorganisationer, flera inom kvinnojoursrörelsen, och representerar tillsammans över 130 000 kvinnor och flickor. – Runt en tredjedel av det totala reformutrymmet går till subventioner och stöd till bilåkande och fossila drivmedel. Barnbidraget räknas inte upp i takt med inflationen och enligt regeringens egna beräkningar ökar budgeten mäns disponibla inkomst mer än kvinnors, skriver de i en kommentar. Fria och självständiga Ekonomisk frihet gör kvinnor fria och självständiga, oavsett om de lever med eller utan en man. En logiskt följd är att en kvinna som lever med en våldsam och kontrollerande man har en helt annan möjlighet att bryta sig loss om hon har en egen inkomst som går att leva på. Välfärdssektorn är kvinnodominerad. Inom vård och omsorg utgör kvinnor fyra av fem anställda och inom utbildningssektorn nära tre fjärdedelar. Regeringens anslag på sex miljarder extra är långt ifrån tillräckligt och hälften av vad Socialdemokraterna anslår i sin proposition. – Att högerregeringen låter de mest utsatta ta smällen när konjunkturen viker är ett svek mot de kvinnor som arbetar i välfärden och de som behöver välfärden bäst, sa Annika Strandhäll, ordförande för S-kvinnor i ett uttalande när budgeten presenterades. Vårdförbundets vice ordförande Madelene Meramveliotaki pekar dessutom på det magra tillskottet i ljuset av den skenande inflationen: – Eftersom grundstödet till regioner och kommuner inte tar hänsyn till ökad inflation är risken stor att bemanningskrisen i hälso- och sjukvården fortsätter att förvärras. ”Bristande vandel” Ett av de mer uppmärksammade förslagen i Tidöavtalet är det om att utreda möjligheten till utvisning på grund av bristande vandel, vilket inkluderar kvinnor i prostitution. – Denna ordning kommer minska kvinnors incitament att vittna och att ta emot stöd. Det kommer bli svårare om inte omöjligt för polisen att lagföra sexköpare. Att våldsutsatthet läggs som grund för utvisning är orimligt. Orden ”bristande vandel” bör aldrig användas för kvinnor vars kroppar säljs och utnyttjas, snarare bör det beskriva de män som väljer att begå dessa våldshandlingar, skriver flera företrädare för kvinnojoursrörelsen i Aftonbladet. Inte sällan kallas M-KD-L-regeringen ”marionettregering” med hänvisning till SD:s stora inflytande över politiken. Att ett parti sprunget ur vit maktrörelsen dirigerar regeringspolitiken oroar många inom kvinnojoursrörelsen. – Tongivande profiler hos SD använder alt-righthögerns strategier för kommunikation: Man kombinerar motsatser som inte går ihop, man skämtar och är gravallvarlig i samma mening, man säger sig oförstående inför ”sunt-förnuft-tolkningar” och skyller på mottagaren för hur ett budskap tas emot. Man rycker kort sagt undan grunden för rationella samtal. Det här är precis det sätt på vilket förövare talar, säger Jenny Westerstrand, ordförande för Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. AMANDA SCHULIN ”Våldsutsatthet som grund för utvisning är orimligt” Frihet
14 morgonbr i s Högerregeringens första budget präglas av återhållsamhet i en osäker tid. Det är ett kompromissverk mellan partierna bakom Tidöavtalet som inte inger framtidstro, men förhoppningsvis kan inspirera till politisk kampvilja. Politiken är borgerlig med tydliga inslag av högerpopulistisk ideologi. Det är inte en budget med avsikt att gynna ett mer jämställt och rättvist samhälle som regeringen presenterat Men, för att börja i det positiva: det finns bra reformer som den tidigare regeringen genomfört som INTE tagits bort. Att de tillfälligt höjda ersättningsnivåerna i a-kassan och övriga lättnader i arbetsmarknadsförsäkringen får, ”gälla även framöver”, som regeringen skriver på sin hemsida, är förstås bra. En urholkad a-kassa hade drabbat Sveriges kvinnor hårt. Behåll kloka reformer Likaså är det bra att det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget med anledning av ökade levnadsomkostnader förlängs med ett halvår. Det är bra att högerregeringen behåller kloka reformer som införts av den förra regeringen så länge som möjligt, men det är långt ifrån tillräckligt. Den kommunalt och regionalt drivna välfärdssektorn, där främst kvinnor arbetar, behöver rejäl ekonomisk förstärkning. Här är regeringen snål. Socialdemokraterna presenterade i sin budgetmotion nyligen en dubbelt så stor satsning som regeringen, 12 miljarder i generella statsbidrag. Det bristande stödet till välfärden förklarar regeringens avsaknad av satsningarna på hälso- och sjukvårdsområdet. I Tidöavtalet är just hälso- och sjukvård ett av sex samarbetsområden där regeringsunderlaget säger att de är överens. Flera förslag presenteras som att de vill ha en nationell förlossningsplan som ska stärka förlossningsvården och öka tillgängligheten liksom en tandvårdsreform för att stärka högkostnadsskyddet som mer ska likna det som finns i övrig vård. I budgetpropositionen finns dock inga ekonomiska tillskott för att förverkliga någon av dessa satsningar. Med kostnadsökningarna som följer av den kraftig inflation kommer vi att kunna vänta oss stora hål i det offentligas finansiering som kommer att påverka både anställda och brukare. Tid för organisering Uttryck som ”det är alltid mörkast just före gryningen” och ”det kommer att bli värre innan det blir bättre” må låta som klyschor men speglar dagens politiska läge väl. Den regering som tillträtt kommer att föra en tydligt antifeministisk politik men det kommer inte att gå obemärkt förbi. Kvinnor över hela Sverige ser vad som händer och reagerar, vill göra något. Det innebär att det är utmärkta tider för medlemsvärvning och mötesverksamhet med livliga politiska diskussioner. ”Sörj inte, organisera er” är tänkvärda ord för alla S-kvinnor nu. INGELA HOATSON Rött ljus lyser för feminismen Feminism »Den regering som tillträtt kommer att föra en tydligt antifeministisk politik men det kommer inte att gå obemärkt förbi«
morgonbr i s 15 Få politiska områden har på så kort tid efter valet genomgått så stora försämringar som klimat- och miljöpolitiken. Redan i sin regeringsförklaring berättade statsminister Ulf Kristersson att miljödepartement skulle läggas ner. Beskedet möttes av massiv kritik från samtliga nu levande före detta miljöministrar som larmade om att behovet av klimatpolitiskt ledarskap aldrig varit större än det är idag. När det sedan framkom att Sverige får svårt att nå klimatmålen till 2030 med den nya regeringens politik svarade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att ”gör vi det inte så gör vi inte det”. Mörk tid Den förra socialdemokratiska regeringens mål om Sverige som världens första fossilfria välfärdsland skrotas när resurserna till den hållbara omställningen tas bort. Trots att klimatkrisen orsakas av förbränning av fossila bränslen vill regeringen sänka reduktionsplikten och därmed öka utsläppen med sex miljoner ton koldioxid per år, vilket motsvarar nästan två tredjedelar av Sveriges samlade utsläpp från personbilar. Därtill slopas reformeringen av reseavdraget som hade gynnat alla färdslag och personer som bor på landsbygden, och pengar tas från järnvägsunderhållet till vägunderhållet. Den sänkning av bensinskatten som regeringen planerar för nästa år motsvarar mer än det generella statsstödet till samtliga kommuner och regioner. – Det är tydligt att högerregeringen satsar på manliga höginkomsttagare i storstäder när en tredjedel av hela budgetens reformutrymme läggs på subventioner till bensin, diesel och bilresor. För 14 öre mindre vid pump får man oreparerbara skador på klimatet, säger S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll som var Sveriges klimat- och miljöminister under förra mandatperioden. I Tidöavtalet som styr den moderatledda regeringens klimat- och miljöpolitik sätter SD, M, KD och L stor tilltro till ny kärnkraft, ett energislag förenat med stora miljömässiga och ekonomiska risker. Sedan dess har bakslagen duggat tätt. Det tyska energiföretaget Uniper som är delägare i Sveriges alla tre aktiva kärnkraftverk, Oskarshamn, Ringhals och Forsmark har inga planer på att bygga ny kärnkraft. Inte heller går det att återstarta Ringhals ett och två. Detta sedan kärnbränslet forslats bort från anläggningarna och delar av kärnkraftverken plockats isär. Morgonbris hittar inte en enda positiv klimatnyhet i den högerkonservativa regeringens första budget. De låter SD diktera miljöpolitiken, ett parti som öppet förnekar klimatkrisen. För nuvarande och kommande generationers skull måste samhällsutvecklingen vara långsiktigt hållbar. Atmosfären, ekosystemet och välfärden måste skyddas från marknadsintressen och tillväxten ta hänsyn till både ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. S-kvinnor fortsätter att driva på för klimatomställning, biologisk mångfald och giftfria miljöer, och för att Sverige ska leva upp till Parisavtalet och Agenda 2030. NINA UNESI Ökade utsläpp när regeringen pausar klimatpolitiken Framtid Saker som högerregeringen föreslår i budgeten Dyrare att laga cyklar, skor, lädervaror och kläder genom att höja skatten för reparationer. ● Drar ner på anslaget till skydd av värdefull natur. ● Drar ner på anslaget för åtgärder för havs- och vattenmiljö. I anslaget ingår arbetet med att motverka övergödning i Östersjön. ● Minska stödet för energieffektivisering av flerbostadshus så att endast en fjärdedel kvarstår av anslaget.
16 morgonbr i s Lena Hallengren Född: På juldagen 1973 i Kalmar. Utbildning: Lärare Politisk bakgrund: Förbundssekreterare för SSU 1999–2002, riksdagsledamot sedan 2006. Ungdomsminister i regeringen Persson 2002–2006, barn-, äldre- och jämställdhetsminister 2018–2019. Från 2019 socialminister, sedan oktober 2022 gruppledare för S i riksdagen. Familj: En son och en dotter. Hund som heter Tage efter Tage Danielsson och Tage Erlander.
morgonbr i s 17 et luktar nymålat när vi kliver in i Lena Hallengrens nya kontor i ledamotshuset i riksdagen. Lite opersonligt tycker Lena att det är och saknar de tavlor på väggarna som satt uppe i de tidigare riksdagslokalerna. – Det ska kännas att det är ett socialdemokratiskt partikansli, säger hon. Det har bara gått några dagar sedan den nya regeringen presenterade sin budget och Socialdemokraterna är i full gång med att ta fram en skuggbudget och formera sin nya roll i opposition. – Det är väldigt spännande att vara med och bygga ett oppositionskansli och en oppositionspolitik och börja vägen till valet 2026 när vi, senast, ska komma tillbaka i maktposition. Sedan tvekar Lena Hallengren och tillägger; – Det är klart att det finns ingen som gillar att vara i opposition. Men vi måste verkligen ställa om och hitta energi och driv i att vara opposition. Vi socialdemokrater kommer ju att spela en viktig roll som det största oppositionspartiet att granska Sverigedemokraterna och regeringen. Kvinnor drabbas hårt Vi pratar om den nya regeringens politik och vilka konsekvenser den kommer att få för kvinnor och välfärden. Att regeringen inte möter upp välfärden ”Jag fick sjuka reaktioner när jag skaffade barn” Ny på posten somgruppledare för Socialdemokraternas riksdagsgrupp, men på alla sätt en veteran i politiken. Morgonbris träffar Lena Hallengren i ett samtal omSocial- demokraternas roll i opposition, jämställdheten och responsen när hon bestämde sig för att lägga undan peruken. TEXT OCH BILD: STÉPHANIE THÖGERSEN D
18 morgonbr i s ▲ med de resurser som krävs – långt därifrån – menar Lena kommer att drabba kvinnor hårt. – Vi vet ju att det är väldigt många kvinnor som arbetar i vården, i skolan och i omsorgen. Det är klart att det kommer betyda ett hårdare tempo, ett tuffare klimat och villkor som gör att du, i stället för att få fler kollegor som du kan dela arbetsuppgifterna med, får mer att göra. Hon lyfter också att det många gånger är kvinnor som är beroende av att inte minst skola, barnomsorg och äldreomsorg fungerar, annars är det de som får göra mycket av hemarbetet och ta hand om barnen och de gamla föräldrarna. – Jag har svårt att se hur regeringen ska göra välfärden mer tillgänglig. Det blir rimligtvis inte färre barn i barngruppen, mer personal i hemtjänsten eller kortare köer i vården när man tillför mindre pengar. Det är klart att det får konsekvenser för alla som behöver välfärden och för alla som jobbar i den. Förutom tuffare arbetsvillkor för välfärdens kvinnor pratar Lena Hallengren engagerat om de risker hon ser om människor känner att de inte får den välfärd de förväntar sig och i stället köper sig privata lösningar. – Om man sänker kvalitén och inte tillför de resurser som krävs kommer människor som har råd att söka andra vägar. Så det är både ett hot mot kvinnors arbetsmiljö och mot den generella välfärden. Historiskt val I några av valanalyserna som gjorts konstateras att frågor om jämlikhet och jämställdhet prioriterades högt av kvinnliga väljare, men att det var andra frågor som dominerade i valrörelsen. Årets val var ju också historiskt på så sätt att kvinnors och mäns röster aldrig skilt sig åt så mycket som nu. – Det är inte bra. Vi vill inte ha ett samhälle som är polariserat vare sig när det gäller kön, utländsk bakgrund eller något annat. SD och högerpartierna driver på den polariseringen med en politik som attraherar arga män. Som troligen är ännu argare nu när alla vallöften sviks. Lena Hallengren kom in som ung kvinna i Göran Perssons regering och har varit med länge i politiken. Vi pratar lite om hur förutsättningarna för kvinnor i politiken har förändrats under de här åren. – När jag satt i regering första gången 2002 var jag yngst och att jag skulle skaffa barn gav ju sjuka reaktioner. Min man fick svara på frågor som ”kommer det här fungera?” och folk tyckte att ”åh vad fint att han ställer upp”. Det är ju mycket mer självklart idag att statsråd och ledande politiker är föräldralediga, det kunde man inte vara då. En annan förändring Lena Hallengren ser är att det är fler kvinnor på ledande politiska positioner. – De blir ju förebilder, och det faktum att Magdalena blev Sveriges första kvinnliga statsminister har ju gjort att många unga tjejer tänker att allt är möjligt. Samtidigt understryker hon att Sverige nu har en regering som för första gången på länge inte är jämställd när det gäller andelen kvinnliga respektive manliga statsråd och statssekreterare. – Å ena sidan har vi blivit mer jämställda och kvinnor tar mer plats. Å andra sidan ser vi ett bakslag när det gäller färre kvinnor i regeringen, skrotandet av den feministiska utrikespolitiken och högerns ointresserade attityd till jämställdhet och välfärd. Det går åt båda hållen. Tuff tid På det personliga planet har Lena Hallengren, samtidigt som hon stått mitt i stormen under pandemin, genomgått en tuff behandling mot bröstcancer. Efter hundratals pressträffar med peruk meddelade hon i februari på sociala medier att nu fick peruken stanna i lådan. Då svämmade kommentarsfälten över av hjärt-emojis och kvinnor som delade sina egna berättelser av hur det var att drabbas av cancer, att förlora håret och att våga ta av peruken. – Det var självklart att jag skulle göra det men inte när, berättar Lena. Men vi närmade oss valet och vi skulle göra valaffischer och någon gång måste man ju… Hon konstaterar leende att frisyren kanske inte var den roligaste från början men att det ändå var en lättnad när hon väl bestämt sig för att lägga undan peruken. Att vara utan den under hela behandlingstiden var aldrig ett alternativ för just henne. – Det är ju väldigt många som väljer att vara utan och det beundrar jag. Det skulle jag aldrig gjort, men jag var ju också till allmänt beskådande, så att säga. Hur mår du nu? – Nu mår jag bra. ● » Min man fick svara på frågor som 'kommer det här fungera?' och folk tyckte att 'åh vad fint att han ställer upp' «
morgonbr i s 19 Vad är det första du gör när du går upp på morgonen? – Sätter på radion, det gör jag till och med innan jag går upp. Vem är din politiska förebild? – Jag brukar alltid säga Ingvar Carlsson och det tänker jag att jag inte ska sluta med, men det finns ju många. Mona Sahlin, Margot Wallström och Anna Lindh för att nämna viktiga kvinnor. Det finns också många unga kvinnor att inspireras av. Vad gör du för att koppla bort jobbet? – Går gärna ut och går med hunden. Vad var det senaste du läste? – Just nu lyssnar jag på Viveka Steen. Följer du någon podd? – Det politiska spelet. Antingen eller… …byta däck på bilen eller städa ur kylen? – Städa ur kylen. Teknikens värld eller Elle Interiör? – Elle Interiör Love Actually eller Mission Impossible? – Båda Knähund eller jakthund? – Knähund Borgholm eller Mörbylånga? – Båda Lena Hallengren Lena Hallengren oroas över att kvinnor och män röstar allt mer olika i Sverige. "Vi vill inte ha ett polariserat samhälle vare sig när det gäller kön eller utländsk bakgrund."
20 morgonbr i s rogrammet skrevs av en grupp då unga kvinnor; en av dem var Maj-Lis Lööw, som i dag är 86 år och har hunnit med att bland annat sitta i riksdagen, vara invandrarminister och ledamot i Europaparlamentet. – När jag ser tillbaka på vad jag har varit med om i mitt politiska liv så är det en av milstolparna. Jag var lite kusinen från landet och kom inte med i politiken på riktigt förrän -66. För mig var det den ena aha-upplevelsen efter den andra, säger Maj-Lis Lööw på telefon hemifrån Mariefred. På långtidsprogrammets cirka 50 sidor diskuteras på ett ideologiskt sätt hur dåtidens samhälle och arbetsliv hindrade jämställdhet i familjen. När till exempel samhällsplaneringen utgår från att män ska ha betydligt högre förvärvsfrekvens än kvinnor får det konsekvenser för utbyggnad av dagis, nya bostadsområden och kollektivtrafiken. Tre punkter Programmet innehåller en lång rad krav i att-satser som sträcker sig över ett vitt område –stadsplanering, arbetsrätt, socialförsäkring, beskattning med mera. Men huvuddragen kan enligt Maj-Lis Lööw sammanfattas i tre punkter: – Kvinnors rätt till arbete på lika villkor som män. Fullt utbyggd barnomsorg. Sex timmars arbetsdag. Årtiondet innan, 1960-talet hade varit en tid av Inför S-kvinnors kongress för 50 år sedan tog förbundet framett långtidsprogram "Familjen i framtiden" omhur samhället borde vara beskaffat för att göra det “möjligt att förena utbildning – förvärvsarbete med föräldraskap och gemensam fritidssamvaro”. – Det var ett vägval också för kvinnoförbundet, säger Maj-Lis Lööw. TEXT OCH BILD: YLVA SÄFVELIN S-kvinnors familjepolitiska program50 år: ”Det togs emot med skräckblandad förtjusning i partiet” P I november ordnade S-kvinnor ett seminarium i samband med att programmet firade 50 år, där bland andra Maj-Lis Lööw och S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll deltog. Illustrationer från det familjepolitiska programmet är tecknade av Katarina Ribrant.
morgonbr i s 21 reformarbete, och S-kvinnorna var optimistiska i att det skulle fortsätta. Efter många år i den politiska hetluften tycker Maj-Lis Lööw att det ofta är först i ett historiskt perspektiv som man inser hur viktiga saker man beslutat blev. När man står mitt uppe i det förstår man inte alltid hur avgörande det kommer att bli. Mycket har hänt i samhället under de senaste femtio åren. Hon pekar på utvecklingen vad gäller synen på kvinnors rätt till arbete, fullt utbyggd barnomsorg och barnomsorg för barnens skull – att det inte bara handlar om tillsyn utan har ett pedagogiskt innehåll. – Jag tror att vårt program hade väldigt stor betydelse för utvecklingen och vad partiets linje kom att bli i familjepolitiken. Fick med sig partiet Även för S-kvinnor var programmet ett vägval, mellan att uppvärdera hemarbete eller att bygga system så att kvinnor har rätt att arbeta på samma villkor som män. Vårdnadsbidrag, en stridsfråga som fortsatt att dyka upp in i vår tid, var på tapeten även för femtio år sedan. Bakom det ligger enligt Maj-Lis Lööw en myt om att kvinnor ska kunna välja att vara hemma på lika villkor – men samhället kommer aldrig att kunna ersätta att vara hemma på samma villkor som att arbeta. – Det kanske absolut viktigaste var att vi gjorde ett vägval där och att vi fick partiet med oss, så småningom utvecklade förslaget om föräldraförsäkring, och sedan lyckades övertyga väljarna. Men ett av de tre huvudkraven känns än i dag långt borta från att förverkligas: sex timmars arbetsdag. År 1972 kändes det inte alls orimligt, enligt Maj-Lis Lööw – Sverige hade gjort en rad arbetstidsförkortningar i form av längre semester och femdagarsvecka. Det kändes troligt att svenskarna skulle fortsätta att ta ut en del av den ekonomiska utvecklingen i form ökad fritid; frågan var hur nästa arbetstidsförkortning skulle se ut. – Jag minns så väl när vi presenterade programmet, det var fullsatt på presskonferensen i kvinnoförbundets lokaler på Drottninggatan. Och så fick Lisa Mattson som var ordförande frågan om när det skulle vara klart med sextimmarsdagen. År 1980, drog hon till med, småskrattar Maj-Lis Lööw. Det S-kvinnor ville undvika var att arbetstidsförkortningen togs ut i form av fyradagarsvecka. – Att man skulle slita halvt ihjäl sig på jobbet med livspusslet och att få familjelivet att gå ihop under fyra dagar. Vi tyckte att det var mer logiskt att man delade på det dagliga arbetet. Det var också många kvinnor som jobbade halvtid, det var ofta så att gubben jobbade åtta timmar och hon jobbade fyra så de jobbade tolv timmar sammanlagt. Därför var det ganska logiskt att fundera på om man skulle dela på det och jobba sex timmar var, då kunde man också ta det gemensamma ansvaret och glädjen av familjelivet. Även om sextimmarsdagen är långt ifrån genomförd finns det andra krav i programmet som känns än mer främmande i dagens politiska klimat. Här står bland annat att arbetsgivaren måste “anpassa sig till att ‘normalarbetstagaren’ har ansvar för barn och att hans arbetstider och arbetsvillkor måste anpassas till detta förhållande”, och ” att underhållsplikten gentemot barnen från föräldrarnas sida avvecklas i takt med att samhället övertar kostnaderna för barnens uppfostran och vård”. Radikalt – ja Maj-Lis Lööw har bara att medge att det var ett ganska radikalt program. – På detaljnivå var det kanske lite rödare än vad vi skulle skriva i dag, och det finns formuleringar som vi nog skulle ha väjt för i dag. Det ser ju jag också. Men man kanske får lov att ta i för att få någon att studsa och lyssna. Hon drar sig till minnes att en ledare i en av Apresstidningarna skrev att programmet mottogs i partiet med skräckblandad förtjusning. – Men man insåg också att det här var den första ordentliga analysen av sambandet mellan arbetslivets villkor och familjelivets villkor. ●
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=