D et är smärtsamt tydligt att fredsfrågor inte står i centrum för den högerkonservativa regeringens politik. Samtidigt som satsningarna på försvaret ska fördubblas redan 2024, sätts freden på undantag. Under den nya regeringens korta tid vid makten har mycket hänt. De pratar själva om ett paradigmskifte när det gäller migrationspolitiken, men också när det gäller synen på internationellt samarbete läggs politiken om rejält. I Tidöavtalet, regeringsförklaringen och budgetpropositionen är det tydligt att freden sätts på undantag. Att fred inte bygger sig själv vet vi S-kvinnor. Tvärtom krävs det ett helhetsgrepp, både före, under och efter konflikter. Ner i malpåse Den feministiska utrikespolitiken har under de senaste åtta åren varit en ledstjärna för den socialdemokratiska regeringen. Genom den har jämställdheten och freden satts främst i internationella samarbeten. Det har varit en stor framgång som flera länder, bland annat Kanada, Spanien, Frankrike och Tyskland, tagit efter. Men nu är det slut med den svenska förlagan. Trots den feministiska utrikespolitikens positiva resultat säger nya utrikesministern Tobias Billström (M) att ”användning av begreppet lett till att etiketten haft en tendens att skymma innehållet”. Därför lägger regeringen den nu i malpåse. Samtidigt väljer de att skrota enprocentmålet och öppnar upp för en helt ny inriktning på biståndspolitiken, vilket ni kan läsa mer om på sidorna 24–25. Fokus ska ligga på närområdet men också på att använda biståndet för att öka återvändande. I Tidöavtalet föreslås bland annat att delar av biståndet ska villkoras med att mottagarländer återtar sina medborgare. Militär upprustning Det var S-kvinnor som drev igenom enprocentmålet redan 1975, en reform som haft avgörande betydelse för att förebygga konflikter och bygga fred. I de oroliga tider som vi nu lever i är det särskilt viktigt att stärka det förebyggande arbetet, men i stället väljer regeringen den militära upprustningens väg. De pågående NATO-förhandlingarna är också ett tydligt tecken i tiden, där militarisering och upptrappning kommer på bekostnad av långsiktiga fredssträvanden. Redan under medlemsförhandlingarna har vi fått se en skrämmande bild av Sveriges nya passiva roll i internationella diskussioner. Vad detta får för konsekvenser på framtida krav om till exempel undantag från kärnvapen på svensk mark återstår att se. Men S-kvinnors linje är orubblig, Sverige ska förbli en kärnvapenfri zon och regeringen måste skriva under FN-konventionen om kärnvapenförbud. KAJSA JANSSON Freden och undantagstillståndet 12 morgonbr i s Feminism Framtid Fred Frihet Vad händer med de fyra F:en? Fred, frihet, feminismär vår gemensamma framtid. Det är S-kvinnors fokus framåt, oavsett vemsomär statsminister i Sverige. Men, vi har nu en högerkonservativ regering somhotar utvecklingenmot enmer progressiv och hållbar värld. Morgonbris har kartlagt hur. Fred
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=