Fokus på mäns våld mot kvinnor Fler kvinnor som ledare Stort intresse för fotbollströjor Nummer 4 2023. Årgång: 119. 40 kr Kvinnosjukdomar på efterkälken Underfinansieringen En dagmed regionrådetMonica Johansson SJUKT I VÅRDEN Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor Läs och lyssna på S-kvinnor
Almanackan ges ut av Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Beställ ditt exemplar från info@arbetarkultur.se för 100 kronor plus porto.
Läs och lyssna på en S-kvinna i vinter morgonbr i s 3 INNEHÅLL Morgonbris/4-2023 Morgonbris, Box 70458, 107 26 Stockholm www.s-kvinnor.se Telefon: 08-700 26 00 E-mail: morgonbris@s-kvinnor.se Ansvarig utgivare: Nina Unesi Redaktör: Ylva Säfvelin Produktion och grafisk form: Kerstin Stickler Tryck: Exakta Printing Övriga medarbetare: Lina Stenberg, Stéphanie Thögersen, Nina Unesi För icke beställt material ansvaras ej. Morgonbris nr 1-2024 kommer ut 1 mars. SJUK VÅRD 4. Ledare: Vi ska ha bäst politik för hälsa och sjukvård 5. Spaning 8–26. TEMA: SJUKT I VÅRDEN 10. S-kvinnors röster om vården 12. Vårdkrisen är här 14. S i regionerna prioriterar personalen 16. Bortglömda kvinnosjukdomar 21. Stora skillnader i tillgången till vård 24. En dag med regionrådet Monica Johansson 27. Läs och lyssna på en S-kvinna i vinter 31. Korsord 32. Krönika 33. Förbundssidor 35. Nästa nummer av Morgonbris tema 24 En dag med regionrådet Monica Johansson S-kvinnor och S-studenter på ledarskapsutbildning. 33 27 Laura Ingemarsson fick sin tröja
Sverige stårmed regeringens politik inför en sjukvårdskris. Samtliga regioner planerar för underskott nästa år. Överallt varslas undersköterskor och sjuksköterskor om uppsägning. Nedlagda avdelningar, personalbrist och stängda mottagningar är konsekvensen av att regeringen och Sverigedemokraterna inte tar sitt ansvar och tillför de resurser som krävs. Detta nummer av Morgonbris sätter fokus på läget i sjukvården. Det handlar både om den sjukvårdskris som Kristersson och Åkesson kastat in vårt land i, men även om hur det står till med ojämställdheten inom vården och forskningen om kvinnors sjukdomar. Fortfarande finns stora skillnader när det gäller vårdtillgång, vårdkvalitet och hälsa mellan kvinnor och män. Kvinnor får ofta vänta längre på vård, de får inte lika dyr medicin och riskerar felbehandling då vården i många fall fortfarande utgår från manskroppen. Den bristande kunskapen om kvinnors sjukdomar leder till att många kvinnor går i åratal, eller kanske ett helt liv, utan att få hjälp. Det här är frågor som länge varit en hjärtefråga för S-kvinnor, och som också stod i fokus på S-kvinnors kongress. Då beslutade vi bland annat att driva på för satsningar på forskning om kvinnosjukdomar och införandet av obligatoriska studier av genusmedicin på läkar- och sjuksköterskeprogrammet. Hälsa och sjukvård är också frågor som engagerar kvinnor i stort. Sjukvården är en av de frågor som kvinnor anger som allra viktigast för vilket parti man väljer att rösta på. Det betyder att vi har ett viktigt jobb framför oss för att visa att detta är ett område där vi har bäst politik. Snarare än nedskärningar och stängda vårdcentraler behövs stora satsningar för att korta vårdköer och ge personalen rimliga arbetsvillkor. Vi ska också ta tillbaka kontrollen över vården. Vårdcentraler ska varken drivas av oseriösa aktörer eller kriminella gäng. Vi behöver anställa fler i vården och införa en barnmorska per födande. Kvinnor ska inte lämnas ensamma i förlossningsrummet. Även om vi har ett allvarligt politiskt läge i Sverige och i vår omvärld, så rör vi oss mot jul. Jag hoppas att du får möjlighet till vila och energipåfyllning under helgerna. Om inte annat innehåller detta nummer en rad läs- och lyssningstips att koppla av med under ledigheten. Ta hand om er och varandra, och tänk på att snart går vi mot ljusare tider igen. ● 4 morgonbr i s ledare ann i ka strandhäl l Vi ska ha bäst politik för hälsa och sjukvård » Vi ska också ta tillbaka kontrollen över vården. Vårdcentraler ska varken drivas av oseriösa aktörer eller kriminella gäng«
morgonbr i s 5 spaning Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor (KSAN), där S-kvinnor är en av medlemmarna, firade 80 år i oktober. Jubileet firades med bland annat panelsamtal och workshops där deltagarna diskuterade frågor som civilsamhällets roll i att uppnå jämlik kvinnohälsa och en värld fri från våld och förtryck mot kvinnor. Medlemsorganisationerna fick lista tio visioner för framtiden; de ska vara utgångspunkt i ett tiopunktsprogram som ska tas fram och som KSAN ska arbeta utifrån. – Vi firade våra framsteg genom att blicka bakåt, men även framåt, säger Eva Fagerhem, som är S-kvinna och sitter i KSAN:s styrelse. 80-åring jobbar vidare för kvinnors hälsa 80-årsjubileet firades 12 oktober på Solidaritetshuset i Stockholm. Kvinnor på Island strejkade från både betalt och obetalt arbete den 24 oktober, inklusive premiärministern Katrin Jakobsdóttir från Vänsterpartiet – De gröna. Till tidningen The Guardian sa hon att målet är att uppnå full jämställdhet före 2030, men att det skulle kräva stora ansträngningar för att nå dit. Senast Islands kvinnor gick ut i en heldagsstrejk för jämställdhet var 1975. I dag är lönegapet 21 procent och 40 procent av kvinnorna utsätts för könsbaserat eller sexuellt våld under sin livstid. 100 000 Killar och tjejer i högstadieåldern delar nakenbilder via mobilen i lika stor utsträckning, men tjejer känner mer press att dela bilder och blir oftare ”skammade”, enligt forskning från Göteborgs universitet. Drygt 1600 elever fick svara på enkätfrågor med två år emellan och en liten grupp elever deltog också i fokusgrupper. Att skicka nakenbilder kan vara ett sätt att utforska sin sexualitet, ett första steg att vara sexuell med någon, säger forskaren Carolina Lunde till forskning.se. Enligt studien hade ungefär en av tio skickat nakenbilder på sig själva och en fjärdedel tagit emot nakenbilderna. Ungefär tio procent av killarna och 30 procent av tjejerna uppgav att de någon gång känt sig pressade att skicka bilder, och det är vanligare att tjejer drabbas av ryktesspridning och skammande. Press på tjejer att dela nakenbilder
6 morgonbr i s Ekonomipris för forskning omkvinnor på arbetsmarknaden ClaudiaGoldin, professor vid Harvard university, får årets Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023. Hon var först med att ge en helhetsbild av kvinnors inkomster och deltagande på arbetsmarknaden genom århundradena. Hennes forskning belyser drivkrafterna bakom förändringarna och pekar på de huvudsakliga orsakerna till de skillnader mellan könen som kvarstår än i dag. Ekonomipriset har delats ut sedan 1969 och Claudia Goldin är den tredje kvinnan som får det. foto: hharvard university Föreslår en ny jämställdhetsbonus Jämställdhetsmyndigheten föreslår att det införs en ny jämställdhetsbonus för föräldrar, eftersom det fortfarande är långt kvar till riksdagens mål om jämställt hem- och omsorgsarbete. Myndigheten föreslår en bonus som är inriktad på barnets tre första levnadsår och att möjligheten att få föräldrapenning efter att barnet fyllt tre år ska begränsas. Dessutom föreslår Jämställdhetsmyndigheten att en ny försäkring införs för att öka socialförsäkringsskyddet för anhöriga som vårdar en närstående. Könsstereotyper hindrar tjejers teknikintresse Både elever och lärare i grundskolan tror att män är bättre på teknik vilket leder till minskat självförtroende och intresse bland tjejer. Det visar ny forskning från Lunds universitet. Forskningsprojektet visade också att killar hade bättre självförtroende i programmering, på grund av de uppmuntrats mer, hade mer erfarenhet och fler förebilder. Tjejer med utländsk bakgrund hade dock bättre självförtroende och större intresse för programmering än tjejer med svensk bakgrund. Stödlinje får Flickapris Stödlinjen ungarelationer.se får Plan International Sveriges Flickapris 2023. Genom stödlinjen kan unga få rådgivning och stöd av såväl specialistutbildade volontärer som psykologer och tusentals unga hör av sig varje år. foto: bezav mahmod/försvarsmakten Det finns ett inbyggtmotstånd till förändring i Försvarsmakten som gör att arbetet för jämställdhet går långsamt. Det visar en ny avhandling av Frida Linehagen, kapten i marinen och lärare vid Försvarshögskolan. Enligt henne är motståndet inte en medveten strategi. – Jag tror att strategin är att försöka uppnå en mer jämställd organisation, men den ställs hela tiden mot andra frågor, som Försvarsmaktens unika uppgift att försvara landet. Då blir allt annat underordnat och därmed inte lika prioriterat. Motståndmot jämställdhet i försvaret
Av Sveriges tio största vårdbolag leds av män, medan över tre fjärdedelar av dem som jobbar inom vården är kvinnor. Av Europaparlamentets ledamöter röstade för ett betänkande om att förbjuda sexköp i alla EU:s medlemsländer. 175 röstade emot och 122 la ner sina röster, vilket innebär att betänkandet bifölls. Tanken är att det ska ingå i ett nytt direktiv för att bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer som nu förhandlas mellan EU:s institutioner. morgonbr i s 7 234 8 Narges Mohammadi får årets fredspris illustration niklas elmehed ©nobel prize Människorättsaktivisten Narges Mohammadi, som tidigare i år var en av mottagarna av Olof Palmepriset 2023, har tilldelats 2023 års Nobels fredspris för ”hennes kamp mot förtrycket av kvinnor i Iran och hennes kamp för att främja mänskliga rättigheter och frihet för alla”. Iransk-kurdiska Narges Mohammadi föddes 1972, är utbildad ingenjör och har sedan 1990-talet verkat för kvinnors rättigheter och yttrandefrihet i Iran. Sedan november 2021 sitter hon i det ökända Evinfängelset i Teheran, dömd för att ”sprida propaganda med avsikt att skada staten”. Den norska Nobelkommittén ser priset också som ett erkännande till de hundratusentals människor som har protesterat mot diskrimineringen och förtrycket av kvinnor i Iran. Schweiziska tanter stämmer staten! Drygt 2000äldre damer, KlimaSeniorinnen, har stämt Schweiz till Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter för att staten inte gör tillräckligt för att bromsa den globala uppvärmningen. Det är äldre kvinnor som löper störst risk att bli sjuka eller dö av värmeböljor. Europadomstolen har än så länge aldrig hänvisat till klimatförändringarna i sina domslut. Ett sådant domslut vore viktigt för att det skulle slå fast att konventionen om mänskliga rättigheter är tillämpbar på klimatförändringar, enligt den svenska professorn i miljörätt Jonas Ebbeson. AV TIO anställda i byggbranschen är kvinna och mycket tyder på att kvinnor lämnar eller undviker arbeten i byggsektorn på grund av jargongen. Samtidigt har de flesta byggföretag svårt att hitta personer att anställa. Sveriges Kvinnoorganisationer och organisationen MÄN startar i samarbete med hantverksbolaget Dryft ett projekt för att öka jämställdheten i byggbranschen: ”Jämställdhet: ett hantverk”. Projektet handlar om att utveckla metoder för att motverka sexuella trakasserier och öka jämställdheten i byggföretag. 1 Kompisar viktiga för att stoppa sexköp Ungefär var tionde vuxen svensk man har någon gång betalat för sexuella tjänster. Den som betalar för sex är ofta mer orolig för hur omgivningen ska reagera än för att bryta mot lagen. Jämställdhetsmyndigheten har därför startat en satsning för att få fler killar och män att säga ifrån. – Vi vill sprida information om hur killar och män kan bidra till att förebygga prostitution och sexuell exploatering. De flesta håller med om att det är fel att betala för sex, men det är inte alltid lätt att vara den som riskerar att skapa dålig stämning genom att säga ifrån till vänner eller kollegor. Vi vill ge tips om hur man kan göra och stärka killar och män med kunskap och argument, säger utredare Sofie Kindahl.
8 morgonbr i s tema nflationen går hårt åt regionerna och därmed vården. Branschorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner räknar med ett sammanlagt underskott på 24 miljarder kronor i regionerna, även efter att regeringen höjt de generella statsbidragen med tio miljarder i budgetpropositionen. Morgonbris har talat med fackligt aktiva om hur de uppfattar situationen och med nyvalda socialdemokratiska regionråd om hur de kan föra en socialdemokratisk politik med de här förutsättningarna. Men underfinansiering är inte det enda problem som sjukvården dras med. Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder finns det fortfarande könsskillnader i sjukvården. Det handlar både om att det har forskats mindre på sjukdomar som drabbar enbart eller främst kvinnor och om att kvinnor behandlas annorlunda i sjukvården. Hur ser det ut och vad kan göras för att få en fullt ut jämställd sjukvård? ● Vad är det som är sjukt i vården? – Regeringen prioriterar sänkt skatt på snus och plastpåsar i stället för att förhindra en nationell vårdkris. Det säger regionrådet i Stockholm, AidaHadzialic, i det här numret avMorgonbris som handlar omproblemen i den svenska sjukvården. I
morgonbr i s 9
10 morgonbr i s ”Jag har bara gott att säga om vården, när det verkligen gäller. Stafettläkarsystemet har däremot fått mig att fråga i förväg vilken läkare jag ska till. Har sagt nej till att träffa sjukvårdspersonal som jag inte vill träffa igen.” Katrin Arvidsson Röster om vården. Morgonbris har frågat S-kvinnors medlemmar om sina personliga upplevelser av sjukvården. ”Eftervård för kvinnor med besvärlig födsel är katastrof” VAD ÄR DET SOM ÄR SJUKT I VÅRDEN? tema ”Jag har inte sökt hjälp särskilt ofta så jag är ingen regelbunden patient. Jag vet inte om detta oftast gäller kvinnliga patienter. Brukar läkare lyssna mindre på kvinnliga patienter? Tilläggas bör att min husläkare är en man.” Lena Sjukvården måste bli bättre på att ta kvinnors besvär kopplat till menstruation, endometrios och när kvinnor söker hjälp för dessa eller liknande besvär. Idag utreds inte besvären speciellt noga. Man gör ett ultraljud och tar som bäst ett blodprov. Skriver ut smärtstillande och säger till kvinnor att de får stå ut. Hittar man inte problemet genom ultraljud ställs kvinnan åt sidan utan hjälp. Om p-piller skrivs ut på grund av medicinska besvär, och inte födelsekontroll, så ska kvinnor betala fullt pris. Det ingår inte i förmånen på samma sätt som när man vill ha det som preventivmedel. Det är svindyrt. Eftervård för kvinnor med besvärlig födsel är katastrof. Besvär man får uppger sjukvården att man får leva med resten av livet. Det är inte okej. Kvinnor ska ha rätt till bättre vård än 1800-talets eftervård. Tyvärr lever inställningen kvar både bland kvinnor och män: Har man fött barn så får man leva med besvären. Detta synsätt måste förändras.” Anonymt ”Jag levdemed diagnosen Ischias i många år på vårdcentralen. Fick be om rullator på rehabiliteringen. Jag fick otillräcklig smärtlindring och uppmanades att bara fortsättamed Alvedon-medicineringen. Jag fick själv föreslå röntgen för ny diagnos efter två år och remiss till ortoped. Det visade sig efter ny röntgen att jag hade långt gången artros i höger höft. På grund av bland annat covid-19 fick jag vänta på operation i 1,5 år. Det var många smärtsamma ovissa år i mitt liv. Denna upplevelse kunde lika väl gällt enman. Långvariga smärtor tas inte på allvar. Patient ifrågasätts och kan bli negligerad. Jag tror det beror på att äldre människor i vården inte är ’likamycket värda’ somyngre, eller att man sparar in på resurserna när det gäller äldre personer av pekuniära skäl.” Marie
morgonbr i s 1 1 ”Politiker bör få mer insikt om hur det är att jobba i vården. Man kan inte bara räkna med vad en vårdplats kostar, man måste se vad som ligger i sängen och vilka behov den har.” Kestin usk Hela regionens nedbrytning av vård- och omsorg där administrativ (stödjande) personal varslas, bemanningsföretag har tagits bort (vilket i grunden är bra) och vårdpersonal förväntas öka antal patienter och arbeta ’effektivare’ och ’kämpa lite till’ samtidigt som ’hälsosamma’ scheman införs. Dygnsvilan slår ut möjlighet till veckovila samt att livspusslet inte går ihop så ytterligare vårdpersonal söker sig bort. Vi är några som nu skriver ett dokument till politiken där vi beskriver bristerna i äldres vård- och omsorg. Hur personer som skrivs hem från sjukvården lämnas hjälplösa i hallen av sjukresor och ingen möter upp förrän timmar senare, där en person kan ha över elva olika personer som kommer per dygn då exempelvis hemtjänst inte längre får administrera färdigställd medicinpåse och samverkan mellan delansvariga aktörer brister, personal som delar medicin helt mot rekommendationer på grund av tid och kunskapsbrist. Följder av först covidperioden och sen att man anser att ’det gick ju bra då’ fortsätter att pressa personal vilket leder till en betydligt lägre patientsäker vård, fler vårdskador samt sämre omsorg.” Sjuksköterska ”Jag har länge tänkt att jag ska byta läkare, men det har inte blivit av. Av någon anledning har min läkare aldrig tagit mina besvär på allvar. ”Förlossningsvården för första barnet var bra. Andra barnet var inte bra när det gäller eftervård avmig. Idag innebär det att jag undviker samlag.” Anonymt
ka vi undvika 90-talets åtstramningspolitik måste politiken leverera åtgärder. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner är svaret att värdesäkra de generella statsbidragen så att de räknas upp med pris- och löneökningar och tar hänsyn till demografin. Så gör våra grannländer, varför gör inte Sverige det? – Vi behöver ha en stark välfärd i en orolig tid och att finansiera välfärden har alltid varit ett gemensamt ansvar för staten, regionerna och kommunerna. Så har vi arbetat under många decennier och det tycker jag att vi ska fortsätta göra, säger Anders Henriksson, SKR:s ordförande. Kravet att värdesäkra statsbidragen framförde Anders Henriksson till statsminister Ulf Kristersson på SKR:s kongress i höstas. Han fick allt annat än ett rakt svar tillbaka. Statsministern krånglade fram en berättelse om den tidigare socialdemokratiske finansministern Gustav Möller. Det är enligt statsministern inte inflationen som ska avgöra hur stort ”bidraget” är – det är politikens sak att bestämma. Knappast det svar som landets kommunalråd och regionråd behövde höra. Färre medarbetare i vården nästa år Närmast planerar regionråden för stora personalneddragningar. I 12 av 21 regioner minskas personalen nästa år, visar en enkät som SVT:s Agenda har gjort. Samtliga personalkategorier drabbas när Region Örebro skär ner med 600 medarbetare. I Region Sörmland varslas 700 medarbetare när man går ner till 2019 års personalnivå. S-kvinnorna Anna-Karin Nylund och Kristina Lindqvist är fackligt engagerade i Kommunal respektive IF Metall. De är bekymrade över vad som händer i välfärden. – Vi har en välfärd som är så otroligt ansträngd. Människor är upprörda. De får inte vård, de får ligga i korridorer på sjukhusen och är inne på akuten i flera dagar. Regeringen kommer med en massa förslag som ska göra saker och ting ännu sämre, men de kommer inte med några förbättringsförslag. Det är en destruktiv politik som förs, säger Kristina Lindqvist, ordförande i IF Metalls socialdemokratiska fackklubb. – Jag har ont i magen när jag tänker på hur det kommer att se ut i välfärden. Vår personal får inte sommarsemester för det finns inte någon vikarie att lämna över till. Redan nu går arbetsgivare ut och frågar vilka medarbetare som kan tänka sig sälja sin semester nästa år, säger AnnaKarin Nylund, Kommunals ordförande i Boden. – Men sen är det också så att våra medlemmar är rädda när de jobbar kväll att de inte blir avlösta, och nattpersonalen är livrädd efter sitt arbetspass att inte bli avlösta på 12 morgonbr i s VAD ÄR DET SOM ÄR SJUKT I VÅRDEN? tema Finansministerns löfte att inte lämna välfärden i sticket visade sig inte vara mycket värt när höstbudgeten presenterades tidigare i år. Regeringens statsbidrag täckte inte i närheten det underskott som fanns i regionerna. Nästa år försämras förutsättningarna ytterligare. Trots åtgärder i form av besparingar, effektiviseringar och skattehöjningar beräknas resultatet bli 24miljarder kronor. Regionernas underskott befaras bli större än under 90-talskrisen. TEXT OCH FOTO: NINA UNSEI Vårdkrisen är här S Anders Henriksson, ordförande SKR.
morgonbr i s 13 ● Alla regioner utom två uppger att besparingar är planerade under 2024. ● Tolv regioner har svarat att de planerar att dra ner på den totala personalstyrkan under 2024, inklusive hyrpersonal och timvikarier. ● Region Uppsala uppger att det kommer att ske större besparingar inom primärvården och specialistvården. I Västra Götalandsregionen kommer akuten i Lidköping flyttas till Skövde. ● Övriga åtgärder som nämns i enkäten är höjda avgifter, anställningsstopp, anställningsprövning och att sänka de administrativa kostnaderna. morgonen. Det här är verklighet, det ÄR verklighet, betonar Anna-Karin Nylund, därför att det inte kommer någon. Jag kan säga att jag inte är så kaxig efter mitt 13 timmars pass. Får jag inte gå hem. Ja, då vet jag inte vad jag skulle göra. – Allt detta är en jättestor arbetsmiljöfråga från dels ett arbetsmiljöperspektiv för den anställda, dels ett ansvar för våra arbetsgivare att se till att alla våra anställda har en god och bra arbetsmiljö, säger Kristina Lindqvist. Vad behöver regionerna göra för att vara attraktiva arbetsgivare? – Personalen måste få mer delaktighet och inflytande, till exempel att kunna påverka sitt schema. I dag så är man lite livegen. Även om man har lediga dagar så ringer telefonen för att det saknas människor hela tiden, säger Anna-Karin Nylund. Norrbottens behov av fler medarbetare ökar snabbt i takt med att den industriella utvecklingen i länet byggs ut. Tiotusentals nya medarbetare kommer att behövas i hela länet om några få år. – Var finns de människorna? Det finns inga förslag på var de människorna ska hittas. De finns inte i Sverige. Så det innebär att vi måste söka oss utanför våra egna gränser. Våra egna gränser kan vara härifrån till Finland eller härifrån till andra sidan planeten. Men vi måste hitta människor från andra länder, säger Kristina Lindqvist. ● källa: svt:s agendas enkät Kristina Lindqvist och Anna-Karin Nylund. » I dag så är man lite livegen. Även om man har lediga dagar så ringer telefonen för att det saknas människor hela tiden«
14 morgonbr i s ▲ VAD ÄR DET SOM ÄR SJUKT I VÅRDEN? tema orgonbris har träffat Aida Hadzialic, Camilla Friberg och Rachel De Basso, tre socialdemokratiska regionråd i olika delar av landet. – Regeringen prioriterar sänkt skatt på snus och plastpåsar i stället för att förhindra en nationell vårdkris. Så beskriver Aida Hadzialic, regionråd i Region Stockholm, sin spontana reaktion på Tidöregeringens statsbudget. För Camilla Friberg, regionråd i Region Norrbotten, var regeringens besked inte oväntat. Signalerna hade funnits där sedan tidigare att välfärden inte skulle få tillräckligt med pengar. – Det är enormt oroande att regeringen inte ser de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. I regionen har vi kostnadsökningar på ungefär 800 miljoner kronor nästa år och vi får täckning för 25 miljoner, konstaterar Camilla Friberg. Rachel De Basso är regionråd i Region Jönköpings län, som i stort sett alla regioner räknar med ett underskott för 2024. Hon beskriver frustrationen när regeringen lämnar regionerna i sticket. – Pengarna räcker inte i regionerna som därför tvingas göra tuffa prioriteringar. Ska de höja avgifter för patienterna eller varsla personalen? säger Rachel De Basso. Region Jönköpings län kommer att lösa de ökade kostnaderna med att ta från besparingar, sådant som egentligen var tänkt att gå till viktiga investeringar. – Nu får framtida generationer betala för att regeringen snålar. Det handlar exempelvis om lokaler som behöver underhåll, som nu får vänta, fortsätter Rachel De Basso. Camilla Friberg beskriver utmaningarna i Region Norrbotten, där kompetensbristen är ett stort problem. Här konkurrerar man med mer högbetalda jobb inom industrin. Liksom i Region Jönköping är ekonomin relativt god, vilket gjort att man åtminstone nästa år klarar det viktigaste. – För att lösa kompetensutmaningen har vi bland annat dubblerat OB-ersättningen, så att vi kan både behålla och förhoppningsvis rekrytera fler till vården. Vi ser också över möjligheten att införa en yrkesgrupp för vårdnära service så som städ, transporter med mera, berättar Camilla Friberg. Fler hinder Men det finns ytterligare hinder i Region Norrbotten. Regeringens nya krav på inkomstgränser för arbetstillstånd (27 260 kronor i månaden i stället för 13000 kronor) gör att fler undersköterskor med lägre löner inte kommer att kunna stanna kvar. – I vissa kommuner kan man behöva stänga ner hela verksamheter på grund av de nya inkomstgränserna, säger Camilla Friberg. Aida Hadzialic, regionråd i Region Stockholm, menar att det Det är i kris i svensk sjukvård. När statsbudgeten för 2024 presenterades tidigare i höstas gavs besked omnedskärningar för landets regioner. Trots inflation och kostnadsökningar går endast tiomiljarder kronor ytterligare till välfärden. Så hur påverkar nedskärningarna regionerna? Hur har regionpolitikerna behövt prioritera och hur är det att styra regionens hälso- och sjukvård i den verklighet som råder? TEXT: LINA STENBERG S i regionerna prioriterar personalen M
morgonbr i s 15 inte finns några möjligheter att göra nya satsningar under nästa år i regionen, när ekonomin ser ut som den gör. Däremot kommer regionstyret att göra allt för att skydda den befintliga sjukvården och för att se till att inga varsel eller uppsägningar sker. – Vi har ett stort hål i vår budget på grund av inflationen, det saknas tio miljarder kronor. Hade vi fått täckning för underskottet hade vi kunnat bygga ut vården och anställa fler. Men nu har vi i stället en budget som handlar om att skydda sjukvården och undvika massvarsel av vårdpersonal. Lösningen i Region Stockholm har blivit att höja skatten liksom taxorna. Aida Hadzialic betonar att det ändå märks att det är ett socialdemokratiskt styre i huvudstadsregionen. – Primärvården ställs nu om till att bli mer jämlik, tillgänglig och likvärdig. Samtidigt har vi påbörjat en resa med att se över vårdvalen. Marknaden ska inte bestämma var vården ska finnas. Och pengarna ska gå till vården, säger Aida Hadzialic. I Region Norrbotten kommer man trots nedskärningarna att öka tillgängligheten och att minska vårdköerna. Camilla Friberg berättar hur det förra högerstyret har skurit ned på personalen, varför man nu behöver rekrytera ungefär 500 tjänster till vården. – Vi prioriterar också satsningar på jämställd hälsa. På Sundeby sjukhus ska det byggas en ny BB-avdelning, förlossning och gynmottagning, säger Camilla Friberg. Socialdemokratisk styre Även i Region Jönköpings län märks det att det är Socialdemokrater som styr. Trots nedskärningar från staten beskriver Rachel De Basso satsningarna för nästa år. – Vi tillsätter resurser till att stärka grundbemanningen till vår dygnet-runt-verksamhet och till primärvården. Vi satsar på att förbättra den psykiska hälsan bland barn och unga samt vuxna och erbjuder gratis tbe-vaccinationer för barn. Förutom detta satsar Region Jönköpings län på kompetensförsörjning bland de anställda liksom på insatser för att minska behovet av hyrpersonal i sjukvården. Det sistnämnda är en stor utmaning som alla tre regionråd betonar vikten av att hitta en lösning på. För det blir både mer hållbart för personalen och ekonomiskt försvarbart med egen personal. Aida Hadzialic berättar om de framsteg som redan gjorts i Region Stockholm där kostnaderna för inhyrd personal minskat med en tredjedel bara under 2023. – Vårdpersonalen är vårdens viktigaste resurs. Vi måste ge dem bättre arbetsmiljö och fler kollegor. ● »Primärvården ställs nu om till att bli mer jämlik, tillgänglig och likvärdig. Samtidigt har vi påbörjat en resa med att se över vårdvalen« Rachel De Basso. foto: anna molander Camilla Friberg. foto: simon eliasson Aida Hadzialic. foto: region jönköpings län ▲
▲ VAD ÄR DET SOM ÄR SJUKT I VÅRDEN? tema 16 morgonbr i s
alar man om kvinnosjukdomar handlar det framför allt om sådant som har med reproduktionsorganen eller könshormon att göra, som förlossningsvård, fertilitet, vestibulit och klimakteriet. Sjukdomar som lipödem och rubbningar i sköldkörtelhormon antas hänga samman med hormoner medan orsakerna till fibromyalgi är okända. Lisa Guntram, forskare vid Linköpings universitet, tycker att man bör bredda begreppet ytterligare. – Man kan också tänka på kvinnors mentala hälsa och hur det hänger ihop med normer kring genus och kön, eller kronisk smärta där vi ser ett tydligt mönster som sällan får ta plats när vi pratar om kvinnohälsa. Det har länge talats om att kvinnosjukdomar har varit eftersatta, till exempel genom att det forskas mindre och att kvinnornas besvär inte tas på allvar. Lisa Guntram berättar om en deltagare i sitt nuvarande forskningsprojekt som hade både en förlossningsskada och en nyopererad hand. – Det är fundamentalt stora skillnader mellan hur rehabiliteringsprocessen ser ut för hennes vagina jämfört med hennes hand – vilken uppföljning hon får, vilken rådgivning hon får, vilket stöd hon får. Och det är kroppsdelar på samma individ. Svåra att överblicka Samtidigt är det svårt att få en överblick av situationen. Dels handlar det om många olika sjukdomar, dels är sjukvården decentraliserad och det kan vara stor skillnad i vilken vård olika regioner erbjuder vilket är ett jämlikhetsproblem i sig. Det är inte heller så att forskningen är centralstyrd. – På vissa områden finns det mycket kunskap, till exempel kring psykologisk behandling av postpartumdepressioner. Andra rapporter vi har gjort visar morgonbr i s 17 ▲ T Det går framåt men än finns mycket kvar att göra. Så kanman sammanfatta situationen vad gäller så kallade kvinnosjukdomar, som enbart eller framför allt drabbar kvinnor. –Manmåste ha kunskapen och denmåste på ett effektivt sätt spridas i vården så den kommer befolkningen till gagn, säger IngridOsika Friberg på Jämställdhetsmyndigheten. TEXT: YLVA SÄFVELIN Bortglömda kvinnosjukdomar
18 morgonbr i s att det är mer eller mindre tomt, som vestibulit och lipödem, säger Jenny Odeberg på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Att det saknas kunskap behöver inte ens hänga samman med att det inte finns några studier – ibland är problemet att det forskats på så olika saker att det inte går att få en helhetsbild. Identifiera kunskapsluckorna En del av SBU:s uppdrag är att registrera kunskapsluckor i en särskild databas. – Det är för att det ska bli lättare för forskare och forskningsfinansiärer att se vilka kunskapsluckor som finns. Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och Vetenskapsrådet har nyligen fått i uppdrag att ta fram förslag på forskningssatsningar inom området kvinnors hälsa och sjukdomar. – Kvinnoområdet har inte varit prioriterat under väldigt lång tid, det är mycket som behöver prioriteras, säger Ingrid Osika Friberg, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. Sedan 2015 har en satsning på förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa pågått och regeringar har sedan dess skjutit till cirka tio miljarder kronor. Det har både handlat om att ta fram kunskap, och om att regeringen och SKR ingått överenskommelser om att regionerna ska genomföra vissa insatser. Utvärderingar har visat att behandlingen av till exempel endometrios har förbättrats sedan regioner jobbat med att förbättra diagnosticering och omhändertagande. – Det har tagits fram nationella riktlinjer på nya områden, det går framåt men det är fortfarande väldigt mycket kvar, säger Ingrid Osika Friberg på Jämställdhetsmyndigheten. När det gäller förlossningsvården har man enligt henne sett positiva resultat. Andelen kvinnor som drabbas av bristningar har till exempel minskat. – Samtidigt har problemen med bemanning inte lösts. Barnmorskorna lämnar förlossningsvården eftersom det är svåra arbetsförhållanden. Ändrade förutsättningar för eftervård För att kvinnosjukdomar ska upphöra att vara ”bortglömda” behövs mer kunskap, men den måste också spridas och vården måste ha rätt organisation och tillräckliga resurser. Förutsättningarna för eftervård efter förlossning har till exempel förändrats – förr var mamma och barn kvar på BB i flera dagar, i dag kan omföderskor åka hem efter några timmar. – Då har man inte möjlighet att upptäcka om det är något problem och det finns inte riktigt någon som har tagit vid. ▲ »Det handlar mycket om vilka resurser man har själv som vårdsökare för att komma rätt och få rätt hjälp« VAD ÄR DET SOM ÄR SJUKT I VÅRDEN? tema Klimakteriebesvär ■ Klimakteriet kan leda till symptom som till exempel blödningar, trötthet, torrhetskänsla vaginalt och ökad risk för urinvägsinfektion. Efter menopausen ökar också risken för kvinnor att få hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet. Enligt en rapport från RFSU har bara var tionde kvinna fått information om klimakteriet från sin vårdcentral och en fjärdedel från sin gynekolog. Socialstyrelsen skrev i en rapport 2020 att bättre tillgång till kunskap kan underlätta för kvinnor att förbereda sig för och hantera klimakteriet. Endometrios ■ Vävnad som liknar livmoderslemhinna växer utanför livmodern. Ungefär var tionde person med mens drabbas av sjukdomen som kan orsaka svår smärta och svårigheter att bli gravid. Sannolikt är det ett samspel mellan genetiska, immunologiska och miljöfaktorer som ligger bakom sjukdomens uppkomst. När Socialstyrelsen 2019 utvärderade de nationella riktlinjerna kom de fram till delar av vården fungerade relativt väl, men att det fanns flera förbättringsområden. Lipödem ■ En sjukdom i fettvävnad som leder till fettansamling i framför allt benen, och patienterna lider av smärta och tryckömhet. Det är brist på forskning och därmed saknas evidens för vilken behandling som fungerar och det är stora skillnader på vilken behandling som erbjuds i olika regioner. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering sammanställde i våras vad personer med lipödem, deras anhöriga och vårdpersonal tycker är de viktigaste forskningsområdena. EXEMPEL PÅ KVINNOSJUKDOMAR…
morgonbr i s 19 ▲ Beata Molin är adjunkt och disputerade nyligen på en avhandling om kvinnors smärta vid förlossning. Enligt hennes studie hade 17 procent av kvinnorna fortfarande smärta relaterad till graviditet och förlossning efter åtta månader; 40 procent av dem upplevde smärta varje dag. Beata Molin. foto: helene komlos grill, röda korsets högskola ”Smärta ignoreras och trivialiseras ofta” Kvinnors smärta efter förlossning eller graviditet kommer inte att försvinna, även omdet sker bra saker vad gäller förebyggande arbete, riktlinjer och hur klinikerna arbetar. Det säger BeataMolin vid Röda Korsets Högskola, och efterlyser åtgärder på flera plan. TEXT: YLVA SÄFVELIN Benskörhet ■ Kvinnor drabbas oftare än män av benskörhet; ungefär varannan kvinna drabbas och det är vanligast efter klimakteriet när östrogenhalten sjunker. I Skandinavien är risken att drabbas av benskörhetsrelaterade frakturer högst i världen men orsakerna är inte kartlagda. Psykisk ohälsa ■ Det finns tydliga könsskillnader när det gäller psykisk ohälsa. Kvinnor drabbas vanligare av depression, ångest och ätstörningar. Genetiska skillnader och könshormoner tros vara en del av förklaringen liksom sociala faktorer kopplade till kön. Trots skillnaderna behandlas kvinnor och män i stor utsträckning likadant eftersomman vet för lite om orsakerna för att kunna anpassa behandlingen. Fibromyalgi ■ Ett syndrommed en samling av symptom, värk i muskler och bindväv, utan tydliga biomarkörer vilket gör den svår att diagnosticera. En stor majoritet som drabbas är kvinnor (85–90 procent) men det blir allt vanligare att män får diagnosen. Orsaken till sjukdomen är till stor del okänd och det saknas botande behandling. Vart ska kvinnorna vända sig om de har problem? säger Ingrid Osika Friberg. Även Lisa Guntram pekar på problemet med att kvinnor inte vet vart de ska vända sig för eftervård. – Det finns ett upprop på nätet, #alltserfintut, där många kvinnor har påtalat att bristande eftervård för förlossningsbristningar är ett stort dolt problem. Det handlar mycket om vilka resurser man har själv som vårdsökare för att komma rätt och få rätt hjälp. Hon har nyligen fått medel för att starta ett internationellt och tvärvetenskapligt nätverk för forskare som inte är medicinare men arbetar med kvinnohälsa. Vardagen i vården blir allt mer komplex och hon anser att patienters erfarenhet behöver få utrymme på olika sätt. Det handlar inte bara om rent medicinska studier utan om hur samhälleliga normer formar vad som det anses att kvinnor får räkna med, till exempel att inte kunna hålla tätt efter en vaginal förlossning. Och även om det kan finnas sådant som faktiskt inte går att behandla så finns det också många besvär som borde kunna behandlas. – Det finns fortfarande mycket att göra vad gäller hur vi behandlar män och kvinnor i vården; det skulle jag säga att det är ganska stor konsensus om, utan att förringa att mycket har gjorts, säger Lisa Guntram. ●
20 morgonbr i s Behandling av över- och underproduktion i sköldkörteln, somövervägande drabbar kvinnor, ligger 40 år efter diabetesvården. Det säger överläkare Helena Filipsson Nyström. TEXT: YLVA SÄFVELIN Runt en halv miljon svenskar medicinerar mot rubbad produktion av sköldkörtelhormon och åtta av tio är kvinnor. Många av dem mår bra men det finns också de som lever med komplikationer, enligt Helena Filipsson Nyström. Hon är specialist på hormonsjukdomar och ledde arbetet med att ta fram ett nationellt vårdprogram för hypertyreos (överproduktion). – Jag brukar kalla det lillasyster till storebror diabetes. Det finns utbildningar för diabetessköterskor, det finns ett utvecklat teamarbete i diabetesvård. Det saknas för sköldkörtelsjukdomar. Andra frågor Förra året antogs det nationella vårdprogram för hypertyreos. I arbetsgruppen ingick inte bara läkare utan också sjuksköterskor och patientföreträdare och när de diskuterade vilka åtgärder som de trodde skulle ha störst nytta visade sig att en hel del inte handlade om medicinska frågor. – Det var att jag som patient vill bli lyssnad på, jag vill få rehabilitering, det måste finnas en vårdprocess. Patientengagemanget gjorde att det blev ett vårdprogram som blev annorlunda jämfört med vad vi tänkt oss, säger Helena Filipsson Nyström. Hon tror att det gör skillnad att det nu finns ett vårdprogram på plats och skulle vilja se det även för underproduktion i sköldkörteln – men knäckfrågan är att få det genomfört på samma sätt i alla regioner. – Risken är att vi får en ännu mer ojämlik vård om vissa regioner gör mycket och andra gör lite. Vi tog upp det i vårdprogrammet med en implementeringstrappa så alla börjar i samma ände. ● Vill se ett vårdprogram på plats i ALLA regioner Helena Filipsson. foto: göteborgs universitet – Smärta kan etablera sig i kroppen och bli kvar. Det händer saker i hjärnan och ryggmärgen som gör att smärtan kan finnas kvar även när den ursprungliga skadan är läkt, säger hon. Enligt andra studier har så många som 35 procent av kvinnorna kvar smärta efter två till tolv år. Trots att smärtan påverkar kvinnornas vardag fick de flesta av dem inte information, behandling eller stöd, enligt Beata Molins undersökning. Ett framsteg är dock att det nyss kommit riktlinjer för barnmorskor om att det ska bli fler efterkontroller vid behov, och att barnmorskan ska fråga om smärta vid efterkontroll. – Förut nämndes inte ens smärta i riktlinjerna. Beata Molin uppskattar att det kan röra sig om cirka 19 000 kvinnor per år som riskerar att utveckla smärta efter graviditet, vaginal förlossning eller kejsarsnitt. Hon pekar på att det krävs åtgärder på tre plan för att förbättra situationen: information och stöd till kvinnorna, stöd till personalen och en fungerande vårdstruktur. – Kvinnorna får inte information om risken att utveckla långvarig smärta, de har bara fått veta att det är normalt med smärta. Hälften av kvinnorna har efter ett år inte vänt sig till sjukvården; de vet inte att det är ett medicinskt problem eller vart de ska vända sig. Vi måste börja lyssna på kvinnorna, vad jag har sett ignorerar och trivialiserar man ofta smärtan. Stor osäkerhet Men vårdpersonalen behöver också stöd för att kunna hjälpa. Personalen behöver undervisning och det behövs riktlinjer för bedömning, uppföljning, diagnosticering och behandling. – Och sedan måste det finnas en väl fungerande vårdstruktur. Vårdpersonalen måste veta vart de ska skicka kvinnorna. Just nu upplevs osäkerhet angående vad som gäller. 16 veckor efter förlossningen är kvinnan hänvisad till primärvården där det inte nödvändigtvis finns kompetens för att ta hand om kvinnornas problem. Helst skulle Beata Molin se att det skapades särskilda kliniker. – Bedömning, diagnostisering och behandling av smärta bör ske enligt en multimodal approach då kvinnornas smärta kan ha olika orsaker och är komplex. Det finns en klinik som öppnade i Farsta i Stockholm i förra året, den är fullbokad månader i förväg. De har en multimodal approach och bred kompetens inom bland annat obstetrik, gynekologi och långvarig smärta. Det är det som skulle behövas, i min utopiska värld. ● »Kvinnorna får inte information om risken att utveckla långvarig smärta, de har bara fått veta att det är normalt med smärta« VAD ÄR DET SOM ÄR SJUKT I VÅRDEN? tema
morgonbr i s 21 ▲ Trots att hälso- och sjukvårdslagen slår fast att vården ska vara jämställd finns fortfarande stora skillnader när det gäller vårdtillgång, vårdkvalitet och hälsamellan kvinnor ochmän. Kvinnor får ofta vänta längre på vård, de får inte lika dyr medicin och riskerar felbehandling då vården i många fall fortfarande utgår från manskroppen. TEXT: STÉPHANIE THÖGERSEN Stora skillnader i tillgången till vård tt medicinsk forskning på kvinnor länge varit eftersatt har resulterat i att vårdpersonal har svårare att känna igen exempelvis hjärtattack hos kvinnor och att många sjukdomar och syndrom som drabbar kvinnor förblir odiagnostiserade. Nedprioriteringen av kvinnors hälsa leder till att många går åratal med fel eller ingen hjälp för sina besvär, och att kvinnor löper betydligt högre risk att dö i hjärtinfarkt. Även om Sverige är ett av världens mest jämställda länder har vi långt kvar till att ha utplånat skillnader när det gäller hälsa och vård. – Det är förstås oacceptabelt att vi inte ligger i framkant eller gör mer för att de här perspektiven ska lyftas. All forskning som görs ska ha en könsbaserad analys och utgå från både män och kvinnor. Det handlar om att se till att vi har en A
forskning som täcker hela befolkningen säger Sofia Kühner, ordförande för Sveriges Kvinnliga Läkares Förening. Även om det går trögt menar hon att det lidande som kvinnors sjukdomar medför tas på större allvar i dag. – Det var inte alls många år sedan en patient sökte hjälp för diffus smärta och man kunde läsa i journalen att det var en ”sveda- värk- och brännkärring”. I dag ser vi att det handlar om en person som gått igenom långvarig smärta. En konsekvens av att kvinnosjukvården är eftersatt är enligt Kühner att det uppkommit allt fler privata alternativ inriktade mot kvinnosjukdomar. – Det är ju något gott att det finns möjlighet till vård, men samtidigt blir det ju en kostnadsfråga. Det är ju inte bra om den offentliga sjukvården inte tillgodoser det här behovet. Stress skapar fördomar Kostnadskrisen leder till ett högt tempo och stressad personal, vilket enligt Sofia Kühner kan få konsekvenser. – Vi vet att en stressad person har närmare till fördomar och gör antaganden snarare än att ha en nyfiken approach till individen. Då kan man ju tänka sig att könade föreställningar reproduceras i högre utsträckning. Utöver behovet av förstärkta resurser menar Kühner att en av de viktigaste åtgärderna för att motverka ojämställdheten är att inkludera genusmedicin i vårdutbildningarna. Trots att kriterierna för läkarexamen nyligen gjorts om och att en rad nya perspektiv om bland annat global hälsa inkluderats finns inte genusperspektiv eller jämställdhet med, något som Kvinnliga Läkares Förening är kritiska till. – Man måste marineras tidigt i de här frågeställningarna. Det är viktigt att lära sig att se de här mönstren och tänka i de här banorna. När man sen kommer ut på sin klinik eller själv börjar forska så har man de här aspekterna i åtanke. ● 22 morgonbr i s VAD ÄR DET SOM ÄR SJUKT I VÅRDEN? tema SYMPTOM: • Mycket ont i bröstet, värken kan stråla ut i armar eller ryggen. • En obehaglig känsla eller ett tryck i bröstet som även kan stråla upp mot halsen, käkarna och skuldrorna. • Svårt att andas. • Kallsvettning. • Känsla av rädsla och ångest. • Hjärtklappning och yrsel. • Influensaliknande besvär och ont i bröstet. • Extrem trötthet i flera veckan kan förebåda hjärtinfarkt. UPPTÄCK HJÄRTINFARKT HOS KVINNOR Hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp har bildats och täpper till hjärtats kranskärl, vilket leder till syrebrist i hjärtat. Kvinnor ochmäns symptomkan skilja sig åt; kvinnor har vanligtvis större variation av symptom och har oftare en så kallad tyst infarkt med vaga symptom. Sofia Kühner, ordförande för Sveriges Kvinnliga Läkares Förening. » Det är viktigt att lära sig att se de här mönstren och tänka i de här banorna« ▲
morgonbr i s 23 Längre väntetid till operation ■ Kvinnor har längre väntetid till operation av grå starr, som är den vanligaste operationen i Sverige. Forskning visar också att kvinnor har sämre syn än män när operationen väl genomförs. Ett annat exempel är att kvinnor med olika typer av ländryggsbesvär har mer smärta innan de blir ländryggsopererade. Skilda insatser vid Alzheimers sjukdom ■ Kvinnor med Alzheimers sjukdom får betydligt mindre hemtjänst än män. För alzheimerpatienter som har en sambo gäller dock det omvända, då är det i stället kvinnor som får mest hemtjänst. Ojämställd dialysbehandling ■ Män får oftare än kvinnor tillgång till nyare dialysteknik vid behandling av njursvikt. Män som lever med en partner har tre gånger högre sannolikhet än singelmän att få dialys i hemmet. Ett liknande samband finns inte för kvinnor. Dyrare rullstolar till män ■ Män får dyrare hjälpmedel, bland annat rullstolar. Könsskillnaden är störst i åldersgruppen 40–49 år, där männens elrullstolar var drygt 25 procent dyrare än de som kvinnorna fick. Minst pengar läggs på hjälpmedel till äldre kvinnor. Skillnader i behandling vid hjärtsjukdomar ■ Diagnostiken för kvinnor som drabbats av hjärt-kärlsjukdom skiljer sig ibland från mäns, och är inte alltid adekvat för kvinnor. Fortfarande behandlas kvinnor i lägre grad än män enligt de nationella riktlinjerna och får i lägre grad än män en läkemedelsbehandling med bevisad nytta. Det råder stora könsskillnader i vilken utsträckning män och kvinnor får behandling med pacemaker vid hjärtsvikt. En studie visar att kvinnor med hjärtrytmrubbning fick vänta 15 år på rätt diagnos och behandling. Män fick också vänta, men sex år kortare än kvinnorna. Brister vid läkemedelsbehandling ■ Kvinnor drabbas oftare av kvalitetsbrister i samband med läkemedelsbehandling. Exempelvis råkar kvinnor oftare ut för biverkningar och får oftare olämpliga läkemedel eller läkemedel som är olämpliga i kombination med varandra. Senare upptäckt av ADHD hos flickor ■ Medan ADHD hos pojkar upptäcks när de är fem till tio år upptäcks ADHD hos flickor i genomsnitt när de är 13 år. Vårdskador ■ När journaler inom psykiatrin slumpmässigt granskats för skador som patienter fått inom vården hade kvinnor en signifikant högre andel skador, både skador som bedömdes som svåra att undvika och undvikbara skador. Sjukvårdens ersättningssystem diskriminerar kvinnor ■ Sjukvårdens ekonomiska ersättningssystem är utformat på ett sätt som diskriminerar kvinnor. Sjukhusen får lägre ersättning vid behandling av kvinnors sjukdomar, både ”kvinnosjukdomar” och när kvinnor och män får samma diagnos, till exempel urinvägsinfektion. EXEMPEL PÅ KÖNSSKILLNADER I VÅRDTILLGÅNG OCH VÅRDKVALITET: källor: skr (2019) (o)jämställdhet i hälsa och vård – en genusmedicinsk kunskapsöversikt sveriges kvinnoorganisationer (2021) kvinnor i sverige 2021-en granskning av hur sverige lever upp till fns kvinnokonvention autism- och aspergerförbundet, flickor med autism får vänta längre på diagnos, pressmeddelande 2019-06-27
24 morgonbr i s 6:40 - En oerhörd ära att få sina partikamraters förtroende att leda kongressen, säger Monica som håller i kongressklubban för första gången. Hon startar dagen med frukost som består av kaffe, smörgås och yoghurt. För ovanlighetens skull har hon också bacon och ägg på tallriken. Det hör till när man äter hotellfrukost, konstaterar hon. 7:30 Dags att reka tekniken. Kongesspresidiet får en sista genomgång innan ombuden kommer. Anders Henriksson, ordförande i SKR, testar också anläggningen. Han ska invigningstala när kongressen öppnar. 9:57 Monica klubbar snabbt igenom formaliapunkOnsdag 15 november – Regionrådet och S-kvinnanMonica Johansson har valts att leda SKR:s kongress i Helsingborg dit 451 ombud kommit för att besluta om inriktningen för sjukvården, arbetsmiljön och skolan i landets kommuner och regioner. TEXT OCH FOTO: NINA.UNESI Monica Johansson – REGIONRÅD OCH KONGRESSORDFÖRANDE EN DAG MED VAD ÄR DET SOM ÄR SJUKT I VÅRDEN? tema
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=