18 morgonbr i s att det är mer eller mindre tomt, som vestibulit och lipödem, säger Jenny Odeberg på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Att det saknas kunskap behöver inte ens hänga samman med att det inte finns några studier – ibland är problemet att det forskats på så olika saker att det inte går att få en helhetsbild. Identifiera kunskapsluckorna En del av SBU:s uppdrag är att registrera kunskapsluckor i en särskild databas. – Det är för att det ska bli lättare för forskare och forskningsfinansiärer att se vilka kunskapsluckor som finns. Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och Vetenskapsrådet har nyligen fått i uppdrag att ta fram förslag på forskningssatsningar inom området kvinnors hälsa och sjukdomar. – Kvinnoområdet har inte varit prioriterat under väldigt lång tid, det är mycket som behöver prioriteras, säger Ingrid Osika Friberg, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. Sedan 2015 har en satsning på förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa pågått och regeringar har sedan dess skjutit till cirka tio miljarder kronor. Det har både handlat om att ta fram kunskap, och om att regeringen och SKR ingått överenskommelser om att regionerna ska genomföra vissa insatser. Utvärderingar har visat att behandlingen av till exempel endometrios har förbättrats sedan regioner jobbat med att förbättra diagnosticering och omhändertagande. – Det har tagits fram nationella riktlinjer på nya områden, det går framåt men det är fortfarande väldigt mycket kvar, säger Ingrid Osika Friberg på Jämställdhetsmyndigheten. När det gäller förlossningsvården har man enligt henne sett positiva resultat. Andelen kvinnor som drabbas av bristningar har till exempel minskat. – Samtidigt har problemen med bemanning inte lösts. Barnmorskorna lämnar förlossningsvården eftersom det är svåra arbetsförhållanden. Ändrade förutsättningar för eftervård För att kvinnosjukdomar ska upphöra att vara ”bortglömda” behövs mer kunskap, men den måste också spridas och vården måste ha rätt organisation och tillräckliga resurser. Förutsättningarna för eftervård efter förlossning har till exempel förändrats – förr var mamma och barn kvar på BB i flera dagar, i dag kan omföderskor åka hem efter några timmar. – Då har man inte möjlighet att upptäcka om det är något problem och det finns inte riktigt någon som har tagit vid. ▲ »Det handlar mycket om vilka resurser man har själv som vårdsökare för att komma rätt och få rätt hjälp« VAD ÄR DET SOM ÄR SJUKT I VÅRDEN? tema Klimakteriebesvär ■ Klimakteriet kan leda till symptom som till exempel blödningar, trötthet, torrhetskänsla vaginalt och ökad risk för urinvägsinfektion. Efter menopausen ökar också risken för kvinnor att få hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet. Enligt en rapport från RFSU har bara var tionde kvinna fått information om klimakteriet från sin vårdcentral och en fjärdedel från sin gynekolog. Socialstyrelsen skrev i en rapport 2020 att bättre tillgång till kunskap kan underlätta för kvinnor att förbereda sig för och hantera klimakteriet. Endometrios ■ Vävnad som liknar livmoderslemhinna växer utanför livmodern. Ungefär var tionde person med mens drabbas av sjukdomen som kan orsaka svår smärta och svårigheter att bli gravid. Sannolikt är det ett samspel mellan genetiska, immunologiska och miljöfaktorer som ligger bakom sjukdomens uppkomst. När Socialstyrelsen 2019 utvärderade de nationella riktlinjerna kom de fram till delar av vården fungerade relativt väl, men att det fanns flera förbättringsområden. Lipödem ■ En sjukdom i fettvävnad som leder till fettansamling i framför allt benen, och patienterna lider av smärta och tryckömhet. Det är brist på forskning och därmed saknas evidens för vilken behandling som fungerar och det är stora skillnader på vilken behandling som erbjuds i olika regioner. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering sammanställde i våras vad personer med lipödem, deras anhöriga och vårdpersonal tycker är de viktigaste forskningsområdena. EXEMPEL PÅ KVINNOSJUKDOMAR…
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=