morgonbr i s 19 ▲ Beata Molin är adjunkt och disputerade nyligen på en avhandling om kvinnors smärta vid förlossning. Enligt hennes studie hade 17 procent av kvinnorna fortfarande smärta relaterad till graviditet och förlossning efter åtta månader; 40 procent av dem upplevde smärta varje dag. Beata Molin. foto: helene komlos grill, röda korsets högskola ”Smärta ignoreras och trivialiseras ofta” Kvinnors smärta efter förlossning eller graviditet kommer inte att försvinna, även omdet sker bra saker vad gäller förebyggande arbete, riktlinjer och hur klinikerna arbetar. Det säger BeataMolin vid Röda Korsets Högskola, och efterlyser åtgärder på flera plan. TEXT: YLVA SÄFVELIN Benskörhet ■ Kvinnor drabbas oftare än män av benskörhet; ungefär varannan kvinna drabbas och det är vanligast efter klimakteriet när östrogenhalten sjunker. I Skandinavien är risken att drabbas av benskörhetsrelaterade frakturer högst i världen men orsakerna är inte kartlagda. Psykisk ohälsa ■ Det finns tydliga könsskillnader när det gäller psykisk ohälsa. Kvinnor drabbas vanligare av depression, ångest och ätstörningar. Genetiska skillnader och könshormoner tros vara en del av förklaringen liksom sociala faktorer kopplade till kön. Trots skillnaderna behandlas kvinnor och män i stor utsträckning likadant eftersomman vet för lite om orsakerna för att kunna anpassa behandlingen. Fibromyalgi ■ Ett syndrommed en samling av symptom, värk i muskler och bindväv, utan tydliga biomarkörer vilket gör den svår att diagnosticera. En stor majoritet som drabbas är kvinnor (85–90 procent) men det blir allt vanligare att män får diagnosen. Orsaken till sjukdomen är till stor del okänd och det saknas botande behandling. Vart ska kvinnorna vända sig om de har problem? säger Ingrid Osika Friberg. Även Lisa Guntram pekar på problemet med att kvinnor inte vet vart de ska vända sig för eftervård. – Det finns ett upprop på nätet, #alltserfintut, där många kvinnor har påtalat att bristande eftervård för förlossningsbristningar är ett stort dolt problem. Det handlar mycket om vilka resurser man har själv som vårdsökare för att komma rätt och få rätt hjälp. Hon har nyligen fått medel för att starta ett internationellt och tvärvetenskapligt nätverk för forskare som inte är medicinare men arbetar med kvinnohälsa. Vardagen i vården blir allt mer komplex och hon anser att patienters erfarenhet behöver få utrymme på olika sätt. Det handlar inte bara om rent medicinska studier utan om hur samhälleliga normer formar vad som det anses att kvinnor får räkna med, till exempel att inte kunna hålla tätt efter en vaginal förlossning. Och även om det kan finnas sådant som faktiskt inte går att behandla så finns det också många besvär som borde kunna behandlas. – Det finns fortfarande mycket att göra vad gäller hur vi behandlar män och kvinnor i vården; det skulle jag säga att det är ganska stor konsensus om, utan att förringa att mycket har gjorts, säger Lisa Guntram. ●
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=