Hon vann mot sin förövare Stopp för omotiverade könsskillnader i sjukvården Kongress i Uppsala Nummer 4 2024. Årgång: 120. 40 kr Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor S-KVINNOR I RIKSDAGEN: Regeringen är könsblind ”Sverige håller på att backa om sexköp” Så kan fler aktörer jobba mot våld En dag som valobservatör i USA
Bakom varje siffra om mäns våld mot kvinnor döljer sig någons partner, dotter, vän och arbetskamrat. Mäns våld mot kvinnor angår oss alla! För oss som facklig organisation handlar det också om hur våra medlemmar mår på jobbet – det är en arbetsmiljöfråga. Arbetsplatsen kan vara den enda frizonen från våld och kränkningar, och det enda sammanhanget där en våldsutsatt person har normala sociala kontakter. Därför spelar arbetskamrater och chefer en mycket viktig roll. Att våga ställa frågan om man misstänker att en arbetskamrat blir utsatt för – eller utövar – våld kan faktiskt vara första steget för att stoppa våldet. Läs mer om hur vi kan bryta tystnadskulturen och öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor på vår webb. Kom ihåg: Att göra något är bättre än att göra inget!
morgonbris 3 INNEHÅLL Morgonbris/4-2024 Morgonbris, Box 70458, 107 26 Stockholm www.s-kvinnor.se Telefon: 08-700 26 00 E-mail: morgonbris@s-kvinnor.se Ansvarig utgivare: Nina Unesi Redaktör: Ylva Säfvelin Produktion och grafisk form: Kerstin Stickler Tryck: Exakta Printing Övriga medarbetare: Stéphanie Thögersen, Lina Olsson, Jenny Åkervall, Maria Persson och Nina Unesi. För icke beställt material ansvaras ej. Morgonbris nr 4-2024 kommer ut 28/2 4 Ledare: Regeringen struntar i jämställdheten 5Spaning 8–24 Tema Kvinnofrid. 8 Kvinnofridspolitiken som försvann 10 Så jobbar S-kvinnorna i riksdagen 14 Hallå där, Camilla Andersson, Roks 15 Rikspolischef Petra Lundh: ”Vi koncentrerar oss på gärningsmännen” 17 Varningssignaler för att upptäcka potentiella gärningsmän 18 Jenny Freed om att lämna en våldsam relation 20 ”Sverige håller på att backa om sexköp” 22 Sexuellt våld på nätet 24 Så kan fler aktörer jobba mot våld 25Tips – läs, titta och lyssna i vinter 28 En dag med Monica Green, valobservatör i USA 31 Korsord 32 Förbundssidor 35 Nästa nummer av Morgonbris 25 MONICA GREEN omslagsfoto: nina unesi En dag med… tema Kvinnofrid Intervju med riksdagsledamöterna Laila Naraghi, Sanna Backeskog och Hanna Westerén. 15 28 Rikspolischef Petra Lundh: ”Vi har tagit stora kliv framåt.” Monica Green var internationell valobservatör i Tennessee under sex veckor. Lyssna & läs!
Regeringen struntar i jämställdheten. Det står klart och tydligt nu när halva mandatperioden har gått. Samtidigt som man sänker skatten på öl, snus, bensin och inkomst för alla som tjänar över 64 000 kronor minskar man stödet till ekonomiskt utsatta barnfamiljer och driver en politik för ökade inkomstskillnader mellan kvinnor och män. På punkt efter punkt har regeringen försämrat villkoren för Sveriges kvinnor. När välfärden kraftigt underfinansieras för tredje året i rad är det kvinnorna i vården, skolan och omsorgen som tvingas till ökad stress och sämre villkor. När regeringen dessutom utan konsekvensanalys monterar ner politiken för att stoppa mäns våld mot kvinnor – till exempel genom att strypa utvecklingsmedlen till kommunernas kvinnofridsarbete – har man passerat en allvarlig gräns som kan innebära skillnaden mellan liv och död. Detta nummer av Morgonbris sätter just fokus på mäns våld mot kvinnor – en av våra högst prioriterade frågor. Här kan du läsa om vad S-kvinnor anser borde göras för att vända utvecklingen. För samtidigt som gängvåldet breder ut sig i samhället vet vi att mäns våld mot kvinnor fortsätter att vara ett lika allvarligt samhällsproblem som tidigare. Här har vi S-kvinnor ett viktigt jobb att göra för att visa att det våld som pågår innanför hemmets väggar förtjänar samma uppmärksamhet och resurser som det våld som sker på gatan. När mycket verkar dystert i politiken nationellt och i vår omvärld hoppas jag att du kan finna kraft genom att engagera dig i vår rörelse. Det är vi som är motkraften till högerpopulismen och den ökade ekonomiska ojämlikheten. Tillsammans kan vi visa vägen mot ett rimligare samhälle. Nu rundar vi av året, och jag hoppas att du får möjlighet till avkoppling och energipåfyllning under helgerna. Ta hand om varandra, snart går vi mot ljusare tider. ● 4 morgonbris ledare annika strandhäll Regeringen struntar i jämställdheten » Det är vi som är motkraften till högerpopulismen och den ökade ekonomiska ojämlikheten. Tillsammans kan vi visa vägen mot ett rimligare samhälle «
morgonbris 5 spaning River upp svenska häxdomar En utställning som skildar de svenska häxprocesserna visas på Historiska museet i Stockholm. I samband med öppnandet i december genomfördes en symbolisk ceremoni då domarna för dem som dömdes för trolldom på 1600-talet revs. – Vi river domarna för att sätta i gång den verkliga juridiska processen. I vissa länder, som USA och Spanien, har häxprocessernas offer benådats postumt på senare tid. Nu ska vi se till att det händer även här i Sverige, säger initiativtagarna Hella Nathorst- Böös och Rebecca Tiger. STÖRST NEDSKÄRNINGAR SEDAN 90-TALSKRISEN Skolan står inför de värsta nedskärningarna sedan 1990-talet, enligt en rapport från fackförbundet Sveriges Lärare. Minst två av tre kommuner skär ner i för- och grundskolan och Kommunal uppger att 2000 av deras medlemmar som är verksamma i skolan, bland annat lärarassistenter och barnskötare, redan har blivit av med jobbet i år. Sveriges Lärare tycker att regeringen ska anpassa statsbidragen till konjunkturen, alternativt att kravet på budget i balans för kommunerna ska slopas. procent av svenskarna vill ha en dag kortare arbetsvecka, enligt en Sifo-undersökning. Störst är stödet bland de unga, 82 procent i åldersgruppen 30 eller yngre vill ha fyradagarsvecka. procent av de som får komma till tals i nyhetsinslag är män och 86 procent är vita personer, enligt mediehuset Fanzingos rapport ”Nyhetskoden 2024”. Män uttalar sig också 50 procent oftare än kvinnor. Rapporten har gått igenom cirka 2200 nyhetsinslag under sju slumpvis utvalda veckor mellan september 2021 och juni 2023 från SVT, TV4, Ekot samt dn.se och aftonbladet.se. 77 60 ”800 år kvar till jämställdhet?” är titeln på den första rapporten från idéplattformen Jämställdhetsinstitutet, startat av debattören och författaren Lina Stenberg. Rapporten bygger på statistik från SCB som är unik genom att den skiljer på arbetare och tjänstemän och personer med svensk respektive utländsk bakgrund. Då ser man att det inte räcker att jämföra kvinnor och män för skillnaderna är stora inom grupperna. Arbetarkvinnor, särskilt de med utländsk bakgrund, halkar efter. ”800 år kvar till jämställdhet? En rapport om löneinkomstgapet, klass, kön och etnicitet i Sverige” går att läsa på jämställdhetsinstitutet.se Lina Stenberg startar Jämställdhetsinstitutet foto: sara charlotte wahlström KLIMAKTERIEMOTTAGNING I DALARNA Region Dalarna har öppnat en klimakteriemottagning efter initiativ från Helén Kastemyr, divisionschef för primärvården. Där jobbar barnmorskor och läkare för att hjälpa och stötta kvinnor som upplever besvär av klimakteriet. Det går att få hjälp via digitala möten eller på telefon, eller vid fysiska besök i Avesta, Borlänge och Rättvik. Säkert med mycket tidiga aborter Mycket tidiga aborter, där ultraljud inte använts för att bekräfta graviditeten, är både säkra och effektiva. Det visar en stor studie som har genomförts bland annat vid Karolinska institutet. Drygt 1500 kvinnor vid 26 kliniker i nio länder ingick i studien.
MÄN ÄR VIKTIGA FÖR JÄMSTÄLLDHET Männen är nödvändiga för att nå jämställdhet och stoppa mäns våld mot kvinnor. De män som engagerar sig gör det ofta för att de fått upp ögonen för kvinnors verklighet. Det visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten som undersöker vad som skulle bidra till att fler män engagerar sig för kvinnors rättigheter. En viktig anledning för de män som engagerar sig är att de blivit medvetna om kvinnors verklighet och att samhället inte är jämställt. Stärkt aborträtt i flera stater i USA Tio av USA:s delstater folkomröstade på valdagen om att skriva in reproduktiva rättigheter i sin konstitution. Förslagen gick igenom i Arizona, Colorado, Maryland, Missouri, Montana, Nevada och New York. Det blev ingen majoritet för liknande förslag i Nebraska, South Dakota och Florida. I Nebraska röstade i stället en majoritet för att inskränka aborträtten genom att skriva in en tolvveckorsgräns i konstitutionen. Sju delstater har redan folkomröstat om abortfrågan sedan Högsta domstolen 2022 rev upp ett tidigare domslut som säkrade aborträtten. Samtliga ledde antingen till att rätten till abort skrevs in i konstitutionen eller avslag på förslag om att göra det svårare att få göra abort. LISE TAMM NY GENERAL- DIREKTÖR Lise Tamm har tillträtt som ny generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten. Hon har senast varit chefsåklagare vid riksenheten mot korruption och har lett flera statliga utredningar med kopplingar till rättsväsendet. foto: si mon falk LÄS OM MORGONBRIS SOVJET-RESA 1934 2025 års kvinnokalender ”Systrar, kamrater” från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har kommit. Varje månad lyfts en kvinna, kvinnorörelse eller händelse från arbetarrörelsen fram. 2025 års kalender innehåller bland annat texter om Elizabeth Gurley Flynn, förebilden för Joe Hills ”The Rebel Girl”, och om tidningen Morgonbris resa till Sovjetunionen 1934. Texterna från de föregående tio årens kalendrar samlades förra året till Arbetarnas kulturhistoriska sällskaps årsbok 2023, ”Systrar, kamrater! Kvinnor i arbetarrörelsen 1880–2020”. Kvinnors jobb mot gängen belönas inte Poliser har fått högre löner för att bekämpa brott men yrken som ska jobba med att förebygga brott, som lärare och socialsekreterare, tjänar flera tusen kronor mindre. Det visar en ny rapport från Lönelotsarna. Förra året tjänade poliser i genomsnitt 6100 kronor mer än förskollärare, 1 700 kronor mer än grundskollärare och 2000 kronor mer än socialsekreterare trots att alla dessa kvinnodominerade yrken kräver längre utbildning. Brittiskt kvinnoparti lägger ner En majoritet av medlemmarna i Women’s Equality Party i Storbritannien har röstat för en upplösning. Inte för att de anser att partiet har uppnått sina mål utan för att strategin, att lägga förslag som de stora partierna skulle plocka upp, inte längre fungerar när den populistiska högern har blivit så tongivande. Intiativtagarna bakom partiet vill hitta nya former för aktivism för jämställdhet. 6 morgonbris
procent var inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män under 2022, enligt siffror från Medlingsinstitutet. Den genomsnittliga skillnaden mellan kvinnors och mäns inkomster har också ökat. procent av alla sysselsatta kvinnor i EU i åldern 25–54 år som har barn, och fem procent av männen i samma situation, arbetade deltid under 2023. Det visar statistik från Eurostat. morgonbris 7 31,1 Sveriges första kvinnliga arbetarförfattare Maria Sandel (1870–1927) finns med när Stockholms stadsmuseum 4 december–26 januari ställer ut broderier på temat kvinnor i staden. Det är föreningen Skapande Broderi Stockholm som har gjort jobbet, på uppdrag av museet, och Pia Edgren valde Maria Sandel. Maria Sandel var den som namngav Morgonbris och kanske var det just det som avgjorde saken för Pia Edgren. – Den tidningen fanns hemma hos min mormor, jag har växt upp med den. Regeringen tar åt sig äran Regeringen har lagt ett förslag om en utredning för att se över bodelningsprocessen vid separationer och slopa betänketiden i syfte att förebygga våld i nära relationer. Statsminister Ulf Kristersson (M) var ett av flera statsråd som ville ta åt sig äran och skrev på Instagram: ”Den som vill bryta sig loss från en våldsam relation ska inte stoppas av regler som våldsamma män kan dra nytta av. Därför tänker vi ändra lagen.” Men förslaget bygger på en socialdemokratisk kommittémotion hösten 2022. – Det är bra att Gunnar Strömmer genomför det här. Men det är på initiativ från riksdagen, för att vi har agerat i frågan. Hade vi inte skaffat oss majoritet och satt bollen i rullning hade det kanske inte hänt, säger riksdagsledamoten Laila Naraghi (S). Trump-seger ökade intresset för 4B Donald Trumps seger i presidentvalet i USA ledde till ett rejält ökat intresse bland amerikanska kvinnor för 4B, en feministisk trend som först uppstod i Sydkorea. Det handlar om att kvinnor avstår från sex med män, att föda barn, dejta män eller gifta sig med män. 23,3 Broderar Maria Sandel foto: ylva säfvelin UTREDNINGEN: INGET NYTT DELMÅL FÖR HEDERSVÅLD Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet, som gäller mäns våld mot kvinnor, bör få en ny och mer inkluderande formulering. Att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld bör fortsätta att ingå i det delmålet. Det föreslår den utredning som förra året fick i uppdrag att lämna förslag till en ny formulering av delmålet och bedöma om hedersrelaterat våld och förtryck borde bli ett särskilt delmål. Men utredningen anser att fler skäl talar mot. Ett är att Istanbulkonventionen föreskriver en samordnad politik på området. Ett annat att det enligt utredningen inte skulle gynna dem som utsätts för våld. 50procent av svenska kvinnor har litet eller mycket litet förtroende för regeringen, enligt en TV4/Novus-undersökning som släpptes på tvåårsdagen av Tidöavtalet. Det är stor skillnad mellan könen, 41 procent av männen uppger att de har stort förtroende för regeringen men bara 25 procent av kvinnorna.
8 morgonbris Varje år utsätts tusentals kvinnor för våld – psykiskt, fysiskt eller sexuellt – av män som de har en relation till. De senaste två åren har tio kvinnor om året mördats i en parrelation. Det här numret av Morgonbris handlar om olika former av våld mot kvinnor och hur samhället kan och måste arbeta för att skydda dem. Kvinnofrid tema
morgonbris 9 Kvinnofridspolitiken som försvann Sedan regeringsskiftet för två år sedan har viktiga delar av kvinnofridspolitiken monterats ner. Samtidigt är det skralt med nya förslag. TEXT: STÉPHANIE THÖGERSEN M äns våld mot kvinnor är inte ett prioriterat område för regeringen och Sverigedemokraterna. När halva mandatperioden har gått har viktiga delar av kvinnofridspolitiken monterats ner och få nya reformer presenterats, allt medan förberedda lagförslag inte läggs fram till riksdagen. En sak som regeringen har gjort är att föreslå att det ska införas ett ”lämna-program” för våldsutsatta kvinnor. Åtgärder för att göra det lättare för våldsutsatta kvinnor att lämna destruktiva relationer är välkomna men det återstår att se vad lämna-programmet kommer att innehålla. S-kvinnor kommer fortsatt att följa och granska regeringens politik på området. Här listar Morgonbris några av de försämringar som gjorts på området mäns våld mot kvinnor: ■ Strypt finansiering till kommunernas kvinnofridsarbete Efter 17 år får Sveriges kommuner inte längre några utvecklingsmedel till kvinnofridsarbetet. I en undersökning från kvinnojourernas paraplyorganisation Unizon uppger 7 av 10 kommuner att de uteblivna medlen kommer att påverka förutsättningarna att arbeta mot våld i nära relationer ”i ganska stor eller mycket stor utsträckning.” ■ Skrotad kvinnofridssatsning Regeringen har lagt ner Sveriges Kommuner och Regioners kvinnofridsprojekt. Satsningen har sedan 2021 varit avgörande för att stötta socialsekreterare och verksamheter över hela landet i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. ■ Polisen har lagt ner den sista specialenheten mot våld mot kvinnor När larmen kom om att polisen lägger ner den enda specialgrupp som är inriktad på att lägga till mäns våld mot kvinnor, IGOR, var det knäpptyst från regeringen, trots att arbetet uppenbart borde permanentas och spridas till hela landet. Samtidigt larmar poliser om att våldtäktsfall och brott i nära relation läggs på hög. ■ Underfinansiering av skyddade boenden Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) varnar för att våldsutsatta kvinnor kommer att drabbas hårt då regeringen lagt en budget som endast motsvarar sex procent av vad som krävs för att leva upp till lagen. Dessutom varnar SKR för att våldsutsatta kvinnor och barn riskerar att hamna i kläm när avhoppare från kriminella gäng nu ska erbjudas hjälp på skyddade boenden. ■ Kvinnojourer hotas av tillståndsplikt för skyddat boende Många ideella kvinnojourer har svårt att leva upp till kraven i den nya lagen om tillståndsplikt för skyddade boenden. Regeringen saknar en plan för att lösa dessa frågor och risken är att skyddade boenden för våldsutsatta kvinnor blir ännu ett område för privata företag att tjäna på. ■ Färdiga lagförslag om mäns våld mot kvinnor läggs inte fram Trots att lagförslag om psykisk misshandel ligger färdigt på regeringens bord tas det inte vidare. Propositionslistan i riksdagen är tom på lagförslag när det kommer till mäns våld mot kvinnor. ■ Uteblivna stöd till brottsoffer Trots regeringens påstådda skifte ”från förövare till brottsoffer” larmar Brottsofferjouren och stödplattformen för unga som utsätts för våld i nära relationer, 1000 Möjligheter, om att de fått neddragna medel motsvarande hela 66 procent.
10 morgonbris ▲ Laila Naraghi, Sanna Backeskog och Hanna Westerén är riksdagsledamöter och S-kvinnor. KVINNOFRID i möts i riksdagens nyrenoverade ledamotshus en mild tisdagseftermiddag i november. Trots att lokalerna invigdes för drygt två år sedan är det fortfarande en utmaning för gäster och ledamöter att hitta rätt bland de många mötesrummen. Riksdagsledamoten Laila Naraghi skickar en instruktion till sin kollega Sanna Backeskog: om du tar hissen, kliv av på fyran, gå till höger och ta höger ingång. I rummet sitter riksdagsledamoten Hanna Westerén. Hon tittar på klockan och signalerar att nästa möte börjar om drygt en halvtimme. Vi skyndar på. Laila, Sanna och Hanna ingår i det relativt nybildade tvärpolitiska S-nätverket som samlar socialdemokratiska riksdagsledamöter från olika utskott för att samordna och förstärka initiativen som görs för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Lailas fokus i civilutskottet är att pressa regeringen bland annat att införa en tidsgräns för bodelning och stoppa bland annat eftervåld. Hannas fokus i skatteutskottet är att få ny lagstiftning som stoppar skatter på sexuella tjänster och Sanna kämpar för att justitieutskottet åter ska göra mäns våld mot kvinnor till en prioriterad fråga. Två år in i mandatperioden konstaterar de att förutsättningarna för att arbeta med kvinnofridsfrågorna förändrats rejält under den nya regeringens ledning. – Det är en mer passiv politik överlag. Frågorna är nedprioriterade. Än så länge har vi i justitieutskottet inte sett en enda tydlig proposition på området. I de delar där det rör på sig så beror det i grunden på de utredningar som vi tillsatte förra mandatperioden, säger Sanna. Hur kan mäns våld mot kvinnor stoppas med hjälp av lagstiftning? Morgonbris diskuterar saken med tre S-riksdagsledamöter från olika utskott: Hanna Westerén i skatteutskottet, Laila Naraghi i civilutskottet och Sanna Backeskog i justitieutskottet. TEXT OCH FOTO: NINA UNESI S-kvinnor i riksdagen Mobiliserar civilsamhället för att pressa på regeringen V
morgonbris 11
12 morgonbris KVINNOFRID – När vi hade regeringsmakten var de här frågorna tydligt prioriterade av regeringen, inte minst på justitieområdet. Gängbrottsligheten och mäns våld mot kvinnor hade lika stor betydelse. Så är det inte nu. Det är en väldig uppförsbacke, säger Laila. Förra året presenterades tre viktiga utredningar med många bra förslag mot sexuellt våld, om prostitution och pornografi. Den S-ledda regeringen tog initiativ till dem – vad gör ni för att de inte göms eller glöms bort denna mandatperiod? – När det handlar om prostitutionsfrågor måste man hela tiden återvända till frågan vem den skyldige är. Det är en man som har köpt sex av en kvinna. Är det då rimligt att kvinnan blir skattebrottsling för att hon befunnit sig i prostitution och därmed riskerar bli kvar i prostitution och utsatthet för att kunna betala av en skatteskuld till staten? Nej, utbrister Hanna. – Det tyckte inte heller finansministern Elisabeth Svantesson när jag mötte henne i en debatt för ett år sedan. Men nu har regeringen ändrat sig, och jag kommer snart att möta finansministern i en ny debatt. Min stora fråga till henne är vad det är som har förändrats från hennes horisont på ett år? Jag anser att regeringen åtminstone kunde utreda om det är rimligt att skriva av en skatteskuld om man ingår i exitprogram, som man har gjort i Frankrike, säger Hanna. Vi har pratat med organisationer som hjälper kvinnor ur prostitution. De berättar att polisen numera jagar kvinnorna på grund av skattebrott, sätter dem i förvar eller utvisar dem om de inte är här på laglig grund. Samtidigt har ingen åtalats för människohandel på två år. Anar vi en förändring i polisens arbetssätt? – Det här är något som vi pratar om i justitieutskottet, i motioner och i debatten. Vi måste ha specialiserade poliser när det gäller mäns våld mot kvinnor och människohandelsfrågor, för jobbet kräver att man har specialistkunskaper. Under vår tid i regeringsställning utbildades 350 specialister hos Polisen. För de här utsatta kvinnorna krävs det ett långsiktigt arbete för att skapa förtroende och trygghet så att de vet att det finns stöd och hjälp att få, säger Sanna. – Där får jag motstridiga signaler från Polisen. Jag har förstått att det finns poliser som känner sig ålagda att fullfölja utvisningar och annat mot kvinnor i utsatthet. Men det finns också exempel på poliser som har sagt ”aldrig i livet att jag ökar en människas utsatthet och dessutom anmäler att det finns oredovisade inkomster till Skatteverket”. Det är ett väldigt civilkurage, men det visar också på luckor i lagstiftningen. Att polisen inte har den lagstiftning som de behöver för att göra det som är polisens primära uppdrag som är att skydda människor från ytterligare brott, säger Hanna. På vilka andra sätt jobbar ni för att få genomslag för S-politik i opposition? – Det har kommit en proposition som rör skyddet av barn i den civilrättsliga lagstiftningen. Det är bra. Den bygger på en utredning som vår regering tillsatte. Den presenterades sedan när den nya regeringen hade tillkommit. Utredningen sändes på remiss och därefter jagade vi regeringen, verkligen bokstavligen, med frågor och initiativ för att få besked om när propositionen kommer. I december förra året fick vi till slut en tidplan av justitieministern efter att vi hade kallat honom till utskottet, men bara för att en månad senare få ny information av socialtjänstministern som sa något annat i Dagens Nyheter. Då KU-anmälde vi henne. Efter vår anmälan har beredningen förbättrats. Vi har haft flera möten med justitiedepartementet och vi har fått gehör för de inspel vi har haft, säger Laila. Att vara ihärdig och inte släppa taget verkar vara er framgångsstrategi? – Och att mobilisera civilsamhället, inflikar Laila. – Ja, det är väldigt viktigt, säger Sanna. – Det har varit en mobilisering av civilsamhället som också har tryckt på regeringen. En regering kan komma undan civilsamhället för de behöver inte svara på femtielva frågeställningar, men i och med att vi i riksdagen har ställt fråga på fråga på fråga som de är tvungna att svara på som ministrar har civilsamhället kunnat se var de står, säger Laila. Finns det en ideologisk eller politisk anledning som förklarar regeringens passivitet i frågan om mäns våld mot kvinnor? – De är jätteduktiga på att agera snabbt när det gäller gängkriminalitet. Hos Lagrådet blir det extremt kort remisstid. Då går det undan. Medan propositionen Tryggare hem för barn – ja herregud vad lång tid det tog i jämförelse. Förslagen om psykiskt våld…, säger Laila. – …bereds fortfarande i justitiedepartementet, fyller Sanna i. Den här regeringen är inte en feministisk regering. Jag tror att den grundläggande skillnaden mellan oss och dem ligger där. ▲ ▲ Laila Naraghi Ålder: 42 år Utskott: Civilutskottet Oskarshamns S-kvinnor
morgonbris 13 – Regeringen är könsblind, säger Laila. – Ja, man är könsblind, säger Sanna. För den ekonomiska fördelningspolitiken blir det så tydligt att regeringen tar bort riktade satsningar till organisationer som arbetar med kvinnor och flickor. Man kapar Brottsofferjourens stöd för just arbetet mot mäns våld mot kvinnor med 66 procent på två år. Samtidigt som man kallar skattefria ISK-konton för en historisk jämställdhetsreform och fuck off-kapital för kvinnor som lever i våld. Det är helt vansinnigt. Man hittar helt surrealistiska hakar som man kallar för jämställdhetspolitik, säger Sanna. – Jag tänker på det här med kvinnosyn och hur man tänker om människovärdet i de olika partierna. I den moderata riksdagsgruppen finns det en ledamot som har köpt sex. Han fick sitta kvar i skatteutskottet där vi just hanterar frågan om skatt på sexuella tjänster även efter sexköpet, även om han nu har lämnat det. Vi pratar om en regering som har en annan syn på jämställdhet och hur vi bemöter varandra, säger Hanna. – Jag tänker också på synen på repressiva och förebyggande åtgärder. För vi måste komma ihåg att även om vi vill se skärpt lagstiftning och vill att förövare ska sättas dit, så är det självklart bäst för kvinnor och barn att brotten aldrig begås. Då måste man satsa på förebyggande åtgärder och se till att barn inte växer upp i hem med våld. Vi vet att det ökar risken för att de blir utsatta, förövare eller gängkriminella. Det generella arbetet mot destruktiva maskulinitetsnormer har jag upplevt helt har avstannat. Där både pojkar och flickor måste få blomstra utifrån vilka de är, säger Sanna. – Jag ser också en relativisering av mäns våld mot kvinnor. Jag tycker att jag ganska ofta får höra att vi måste hantera frågan om män som blir slagna. – Ja, absolut, men jämfört med hur många kvinnor som lever i våldsamma relationer så är de män som blir utsatta en minoritet. Ska vi prata om skador på samhället, ekonomiskt bortfall när kvinnor är sjukskrivna och så vidare. Det är astronomiska summor vi pratar om i mänskligt lidande, säger Hanna. – Vi vet att våldet mot kvinnor blir farligast. I synnerhet när hon vill lämna honom, det är då hennes liv är hotat. Det är också uteslutande kvinnor som är utsatta för det grövsta våldet, säger Sanna. ● ▲ » Det är också ute- slutande kvinnor som är utsatta för det grövsta våldet « Sanna Backeskog Ålder: 39 år Utskott: Justitieutskottet Gävle kvinnoklubb Hanna Westerén Ålder: 43 år Utskott: Skatteutskottet Gotlands S-kvinnors Distriktsklubb
14 morgonbris Hallå där… …Camilla Andersson, ordförande för Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. TEXT: YLVA SÄFVELIN Vad tycker ni om regeringens politik vad gäller mäns våld mot kvinnor? – Vi är djupt oroade. Det saknas en feministisk våldsförståelse. Fokuset har skiftat till att handla om männen, de som våldsutsätter i stället för de som är våldsutsatta, vilket får till konsekvens att det har blivit ett könlöst språk. Regeringen vill även separera hedersrelaterat våld i de jämställdhetspolitiska målen, det tycker vi är problematiskt. Hur tycker du att regeringen prioriterar er verksamhet? – När vi fick organisationsbidrag delades det ut lika mycket pengar, 380 096 kronor, till 103 kvinno- och tjejjourer, oavsett om det var en liten eller stor verksamhet. Att få den summan och att socialtjänstministern sedan avslutar ett samtal med hur viktiga vi är i kommunerna – det rimmar inte. Regeringen har också lyft att det ska upprättas ett lämnarprogram så att det ska bli lättare för kvinnor att lämna en våldsam relation – då tänker vi, men är det inte precis det som vi gör? Vad saknar ni? – Vi behöver ses som en självklar aktör och få vara delaktiga i diskussioner med våra perspektiv och kunskap. Det gäller både i den lokala politiken och på den nationella nivån – som riksorganisation verkar vi nationellt och internationellt. – Se på de nya reglerna för skyddade boenden, där bestäms vad kvalitet är men man har inte lyssnat på oss som har bedrivit verksamhet i 40 år. Tillståndsplikten har lett till att en tredjedel av våra kvinnojourer som har haft skyddat boende har lagts ner. Lagen innebär också att ”skydd” ses som skalskydd, att lägenheterna är utformade på ett visst sätt – det är nästan så att man ska ha skottsäkra fönster. Medan det vi menar med skydd är att bygga upp kvinnors självkänsla. Man kan sätta in en kvinna i en borg, men hon ska ju inte bo där resten av livet. Det är det vi arbetar med, det är det som är kvalitet och skydd för oss, att kvinnan ska kunna komma vidare. – Processen med den nya lagen inleddes 2015. Det hade varit fantastiskt om vi till exempel hade fått hålla en feministisk utbildning i mäns våld mot kvinnor för alla riksdagsledamöter så att de fick kunskaper. Vad behöver jourer för att kunna göra ett bra jobb? – Vi behöver givetvis ekonomiska resurser. Driver du ett skyddat boende behöver du ha personal och det är jättesvårt att upprätthålla organisationen utan bidrag. Bara för att man har ansökt om tillstånd och har personal är det inte garanterat att man får placeringar som kan ge en viss inkomst. – Vi ser att det ideella engagemanget håller på att minska i samhället i stort, det är en skrämmande utveckling att vi är på väg mot att allting ska kosta. Mäns våld mot kvinnor kostar samhället, när det behövs sjukvård eller någon är sjukskriven, men det ska inte kosta att få hjälp och man ska inte gå med vinst på att hjälpa våldsutsatta kvinnor. ● Red. kommentar: Sedan intervjun genomfördes har Camilla Andersson lämnat av hälsoskäl. KVINNOFRID » Det hade varit fantastiskt om vi till exempel hade fått hålla en feministisk utbildning i mäns våld mot kvinnor för alla riksdagsleda- möter så att de fick kunskaper «
morgonbris 15 ▲ – Jag tycker att vi har tagit stora kliv framåt, vi håller på att ändra mindset, säger rikspolischef Petra Lundh om myndighetens arbete med mäns våld mot kvinnor. Det handlar framför allt om att jobba mer förebyggande genom att identifiera potentiella gärningsmän med hjälp av sexton riskfaktorer. TEXT: YLVA SÄFVELIN ör nästan exakt ett år sedan tillträdde Petra Lundh som ny Rikspolischef, den första kvinnan på posten. Hon är jurist och var senast Riksåklagare och chef för Åklagarmyndigheten. I början av året väckte det en del uppmärksamhet när det stod i Polisens egen årsredovisning att ”Polismyndighetens arbete bedöms inte nämnvärt ha minskat mäns våld mot kvinnor under året”. Men det tycker Petra Lundh inte är en riktigt rättvisande bild. – Det man tittade på var att antalet anmälningar inte hade gått ner och då tyckte man att vi hade misslyckats. Men så tycker inte jag att man kan se det – vi vill ju att man ska anmäla. De här brotten är jätteallvarliga och ett av polisens viktigaste uppdrag, både att jobba med de anmälningar vi får in och att jobba förebyggande. Ett spännande grepp Just att växla över till att jobba mer förebyggande är kanske den viktigaste förändring som sker inom Polisen, ett arbete som inleddes 2023 under namnet Operation Beta. – Det är verkligen ett spännande grepp när vi koncentrerar oss på presumtiva gärningsmän och inte på brottsoffret, som vi har gjort innan. Det här är grov brottslighet och vi måste mäkta med att ägna oss lika mycket åt det som åt annat grovt våld. Rikspolischefen: ” Vi koncentrerar oss på gärningsmännen” F Petra Lundh, Rikspolischef.
▲ 16 morgonbris Operation Beta handlar om att identifiera och kartlägga vad som kallas högriskaktörer, män som det finns skäl att tro att de kan komma att ta till dödligt våld. Kriminologer på myndigheten har i ett första steg gått igenom ett stort antal ärenden och hittat 16 återkommande riskfaktorer. Det handlar bland annat om män som använt strypvåld som inte har lett till döden, män som är självmordsbenägna, som har överträtt kontaktförbud eller där kvinnan är gravid. (Se de tolv viktigaste i rutan intill.) – Utifrån riskfaktorerna har man gjort bedömningar över hela Sverige, i dagsläget är vi uppe i över 300 högriskaktörer. En paus Regionala så kallade bedömandegrupper tittar på individerna för att se vad som kan göras. En del är mottagliga för att myndigheten tar kontakt och signalerar att man uppfattar att det finns en risk men att det finns hjälp att få. I andra fall går det att hitta att mannen gjort något annat brottsligt som det går att ingripa mot, till exempel genom kontaktförbud eller – i bästa fall, enligt Petra Lundh – genom att frihetsberöva. – När man blir frihetsberövad finns det ett fönster när man är mer mottaglig att ta emot hjälp. Kvinnor och barn får också en andhämtningspaus, det kanske går att få in dem på skyddat boende. – Jag tycker att jag har sett en glidning från när jag var ny i systemet, när man fick nys om de här brotten var de nästan självhäktande. Det är inte lika vanligt i dag. Men det händer mycket här också, jag vet att till exempel i polisområde Väst har de ökat häktningsfrekvensen otroligt mycket för de här brotten. Polisen jobbar vidare för att lära sig att förebygga mäns våld mot kvinnor, berättar hon. Tillsammans med Åklagarmyndigheten har de en grupp, ”haverikommissionen”, som noga går igenom mord i nära relationer för att titta på om man hade kunnat göra mer för att förhindra det. Polisen prioriterar enligt henne mäns våld mot kvinnor på alla nivåer, från den strategiska ledningsgruppen och att hon själv ofta är ute och pratar om frågan, hela vägen ut till ingripandepoliserna och utbildningar av nya poliser och civila brottsutredare. – Alla som jobbar inom Polisen måste förstå hur man kan tänka och vilka frågor som ska ställas och så vidare. Det är ju inte så att polisen tycker att det här är ett mindre allvarligt brott, det som har varit svårt har nog varit att även om man känt en oro har man inte vetat vad man ska göra om ingen vill säga någonting. Nu har vi ett system för att fånga upp den här oron och jobba vidare med de presumtiva gärningsmännen. Att vända utvecklingen är inte gjort i en handvändning, men hon tycker absolut att de ser resultat. Utredningsresultaten har blivit bättre och de har redovisat fler brott till åklagare i år. – Men framför allt är vårt förebyggande arbete på en helt annan nivå. Sedan kommer det alltid att vara otroligt svårt att mäta effekten av det, det man får mäta är vad vi har gjort. Låg status Petra Lundh kan hålla med om att det tidigare funnits en känsla av att det haft lägre status att jobba med här brotten, men säger att det håller på att ändras. – Det handlar mycket om att vi har börjat fokusera på gärningsmannen i stället för på brottsoffret. Det väcker – vad ska jag säga – polisens jaktinstinkt. Petra Lundh sitter i en bil från Malmö till Jönköping under intervjun. På förmiddagen har hon besökt ett projekt där det arbetas enligt en metod som kallas ”Trygg relation fri från våld”, där polisen samarbetar med kommunen och kriminalvården och även med kvinnoorganisationer. KVINNOFRID » Det här är alldeles för allvarlig brottslighet för att bara några engagerade eldsjälar ska syssla med det.«
morgonbris 17 – Det är jättespännande, här tittar man inte bara på högriskaktörer utan på alla riskaktörer. Man graderar dem och utifrån det vidtas det olika åtgärder. Sedan är det viktigt att alla poliser vet vilka frågor man ska ställa som är i relation till riskfaktorerna, att man har information med sig både till målsägande och en eventuell misstänkt där det står vart man kan vända sig och hur man kan tänka. Det är ju inte alla som har förtroende för myndigheter, konstaterar hon, därför är det bra att samarbeta med frivilligorganisationer och förmedla information om hur människor kommer i kontakt med dem. Samarbete med socialtjänsten Projektet i Malmö kommer att pågå ett par år och utvärderas på Malmö universitet. – Tanken är att det sedan ska ut i linjen på ett mer konkret sätt än vad vi har jobbat tidigare. På samma sätt som det var med det tidigare projektet IGOR, som drevs på Södermalm i Stockholm, där polisen samarbetade med socialtjänsten för att upptäcka mäns våld mot kvinnor. IGOR var till för att testa om arbetsmetoden fungerade och det lades ner hösten 2023 för att metoden skulle användas i hela organisationen. Det fick en del kritik från personer som var oroliga för att det inte skulle fungera utan specialgrupper. – Det här är alldeles för allvarlig brottslighet för att bara några engagerade eldsjälar ska syssla med det. Precis som vi gör med gängkriminalitet och annat måste vi jobba med det över hela linjen, säger Petra Lundh. Hon har inget att klaga på vad gäller hur regeringen prioriterar frågan om mäns våld. – Det upplever jag verkligen att de gör, jag har redan hunnit vara på minst tre rundabordssamtal med justitieministern, socialministern och jämställdhetsministern tillsammans med myndigheter och organisationer. I den politiska debatten kring gängvåld cirkulerar åtgärder som visitationszoner, avlyssning och ansiktsigenkänning med AI. När det gäller våld i nära relationer är det viktigaste verktyget som Polisen saknar en uppluckring av sekretess mellan myndigheter, enligt Petra Lundh. Det ligger utredningsförslag på bordet så hon förväntar sig att det kommer att hända saker. – Vi ser ju att i många fall finns det information någonstans i samhället om att det inte står rätt till, men vi har inte fått den. Det är ju ett misslyckande om vi ska försöka förhindra de här brotten. Inte minst inom hälso- och sjukvården kan det finnas information om att en man till exempel har psykiatriska problem och kanske haft funderingar på att göra sin partner illa. Hälso- och sjukvården har rätt att bryta sekretessen och anmäla om det finns risk att ett brott ska begås, men det är frivilligt. – Många är nog inte medvetna om att det finns en sådan möjlighet och andra kanske tycker att det blir en intressekonflikt. Jag förstår att det finns ett motstånd men i längden måste vi får information om vi ska kunna förhindra brotten. ● 1 Kontrollerande beteende/svartsjuka 2 Allvarligt och/eller upptrappat våld 3 Misstänkt tillgång till vapen 4 Förekomst av strypvåld 5 Överträdelse av kontaktförbud 6 Kunskap om eller uttalat hot om suicid från våldsutövaren 7 Psykisk ohälsa/missbruk 8 Pågående separation/uppbrott/ vårdnadstvist 9 Hedersnormer 10 Kriminell belastning 11 Målsägandens rädsla 12 Graviditet Tolv varningssignaler för upptäcka potentiella gärningsmän:
18 morgonbris KVINNOFRID Jenny Freed dolde i många år att hon levde i en våldsam relation, för sin omgivning men delvis också för sig själv – även åren när hon jobbade som polis. – Jag hade ju också den här stereotypa bilden av vad en våldsutsatt kvinna var. Jag var stark, jag hade ett jobb, jag var duktig. Jag var inte ett offer. TEXT OCH FOTO: YLVA SÄFVELIN ” Det är tufft att lämna men det går att komma igen” enny Freed möter upp vid stationen i Västerås. Hon ser glad och avspänd ut, är snyggt klädd och nöjd med livet – hon är på väg att möta sitt andra barnbarn för första gången, har inspiration till en ny bok och har precis fått ett nytt politiskt uppdrag som ersättare i kommunstyrelsen. En helt annan människa än för tio år sedan, då hon fortfarande var inne i processen att inse att hon levde i en våldsam relation och ta sig ur den. Hon gifte sig ung och levde länge med en man som utövade framför allt psykiskt och sexuellt våld mot henne. Det började som svartsjuka, berättar hon. – Han ville komma och hämta och lämna mig. Det kan ju vara trevligt och omtänksamt i början av en relation men när det ska hämtas och lämnas hela tiden, det är jätteviktigt att veta vilken tid jag kommer hem och vilka som ska vara där. Det utvecklades till långa förhör om vilka hon pratat med, hade hon dansat med någon, och anklagelser om att hon varit otrogen. Mannen fällde också kommentarer om hennes kompisar och familj för att skapa avstånd. – Det var han och jag mot världen, det fick jag ofta höra. Inga blåmärken I alla år lyckades hon dölja utåt vad som hände. Psykiskt och sexuellt våld ger inga blåmärken och hon var duktig på att sätta på ett leende och sköta jobbet. – Det var ganska lätt att lura både mig själv och andra. Jag har jobbat, jag har pluggat, jag har haft vänner – utåt sett har jag haft ett helt vanligt liv. För att lura sig själv, så gott det gick, använde hon andra ord för vad hon var utsatt för – och dessutom hade det blivit vardag och normalt för henne. Att inse vad hon var utsatt för och ta sig ur relationen var en process som tog flera år. Hon kan inte säga exakt när det började, men förmodligen i samband med att hon började på Polishögskolan. – Jag kände att jag växte som person, jag blev fysiskt och mentalt stark och jag började reflektera över vad jag ville med mitt liv. När jag sökte till Polishögskolan gjorde jag dessutom för första gången någonting som han inte ville, bara det var ett stort steg. Våga berätta Än i dag ser hon åren på Polishögskolan som några av de bästa i sitt liv, även om hon har lämnat polisyrket och trivs bra som strateg inom social hållbarhet i Hallstahammar. Allt har sin tid i livet. När hon ser tillbaka önskar hon att hon hade vågat prata med någon och berätta åtminstone en del av vad hon var utsatt för. – Om jag bara hade vågat prata med någon lite grann, det hade kunnat ge mig en annan input. Det tror jag hade hjälpt mig att lämna mycket tidigare. Till familj och vänner som kanske anar att något inte står rätt till ger hon rådet att säga det. – Våga säga det du ser – jag ser att han gör så här mot dig, eller jag reagerar när han gör så här. Man ska absolut inte komma med rådet att ”nu måste du lämna”, det kan ge motsatt effekt, menar Jenny Freed. Men var tydlig med att man ser något och är beredd att lyssna. J Jenny Freeds debutbok ”Nu går jag min väg” är utgiven på Lava förlag.
morgonbris 19 – Man måste komma ihåg att normaliseringsprocessen i att hamna i en sådan här relation kan ta många år, att ta steget att lämna kan också ta tid. Det behöver man förstå som anhörig, även om det är väldigt frustrerande att stå bredvid. Lägg skammen där den hör hemma Hon skulle gärna se att våld i nära relationer blir en fråga som tas upp i systematiskt arbetsmiljöarbete. Dels för att det skulle bli normaliserat att prata om det, dels för att det skulle väcka tankar. – Hade jag fått frågan är jag övertygad om att jag hade svarat nej, jag är inte alls våldsutsatt. Men om jag hade fått frågan några gånger så hade jag börjat reflektera kring det, och det hade kanske lett till samtal i fikarummet och vid luncherna. Då tror jag att det till slut hade blivit lättare att våga berätta. Nu är det åtta år sedan hon bröt upp. Allt blev inte guld och gröna skogar på en gång och hon kan fortfarande ha dippar, berättar hon. Men i dag kan hon lägga skulden och skammen där den hör hemma – hos mannen – och pratar öppet om vad som har hänt. Vare sig det handlar om att hålla föredrag eller föra ett samtal på caféet vid järnvägsstationen. Som ett led i att bearbeta vad som hänt började hon skriva, vilket blev romanen ”Nu går jag min väg”, som till stor del speglar hennes eget liv. En andra bok växer just nu fram hemma vid tangentbordet. Jenny Freed har också tagit tag i en gammal dröm – att engagera sig inom Socialdemokraterna. Nu sitter hon i kommunfullmäktige, är ledamot i tekniska nämnden och har precis fått gå in som ersättare i kommunstyrelsen. Dessutom har hon engagerat sig i kvinnojouren i Västerås där hon sitter i styrelsen. – Det känns fantastiskt, att använda det jag har varit utsatt för till någonting positivt. Trots att det har kommit med ett pris att jag har pratat om vad som hänt är det värt det för jag märker att det är viktigt för andra kvinnor. De får någon att spegla sig i, att se att hon var också utsatt men det har gått bra för henne. Jag hoppas att kunna vara en förebild – det är tufft att lämna men det går att komma igen och må bra igen. ● Det var en lång process för Jenny Freed att bryta loss från en våldsam relation. Nu är hon aktiv i politiken och en kvinnojour. » Hade jag fått frågan är jag övertygad om att jag hade svarat nej«
20 morgonbris MARKNADSKAOS enom den svenska sexköpslagen har Sverige haft ett unikt perspektiv och verktyg för att bekämpa prostitution och människohandel som innebär att polisen kan agera mot efterfrågan – det vill säga sexköpare, hallickar och människohandlare – samtidigt som kvinnor i prostitution kan erbjudas skydd och stöd. Men nu vittnar flera civilsamhällsorganisationer som arbetar mot prostitution och människohandel om att sexköpslagen och de värderingar som den vilar på ifrågasätts. Talita är en av dessa organisationer som nu larmar om att brottsofferperspektivet håller på att försvinna. I stället för att erbjuda stöd till kvinnor i prostitution har polisen i ökad utsträckning börjat betrakta dem som brottslingar, och den samsyn och det mångåriga samarbete som civilsamhället haft med polisen håller på att gå förlorad. – I stället för att bygga förtroende hos kvinnorna och möjliggöra för dem att lämna sexhandeln betraktar man dem som kriminella och skickar ut dem ur landet, säger Josephine Appelqvist. En annan förändring som skett är att polisen i ökad utsträckning börjat kräva in skatt från kvinnor i prostitution. – Bara att ställa frågan ”har du betalat skatt?” hade varit helt otänkbart för bara några år sedan, poängterar Anna Sander. Anna och Josephine berättar att det är i samband med att polisen besöker kvinnorna för att samla information om sexköpare och hallikar som man nuförtiden – i stället för att fråga kvinnorna om de vill ha hjälp – i ökad utsträckning utreder möjligheten att få ut kvinnan utvisad. – De utländska tjejerna sätter man på förvaret och de svenska tjejerna anmäler man till Skatteverket. Det är det vi ser, sammanfattar Anna. Hon drar en parallell till Katarina Wennstams nya bok ”Döda kvinnor förlåter inte” som skildrar synen på kvinnor i prostitution i slutet av 1800-talet, då samhället såg den prostituerade ”fallna” kvinnan som problemet, och menar att det är åt det hållet Sverige är på väg igen. – Vi har backat 130 år i tiden. Helt plötsligt är det kvinnans fel igen. Det är hon som ska straffas, hon är den farliga. Hur kunde vi hamna här igen? En anledning till det förändrade synsättet tror Talita kan ha att göra med de politiska vindar som blåser. – När vi har en regering som för en väldigt strikt migrationspolitik med en ambition om att utvisa så många som möjligt är det kanske inte så konstigt om det sipprar ner och påverkar hur polisen agerar även i dessa frågor, säger Josephine. Förändrad syn En annan anledning till den förändrade kulturen inom polisen tror Anna och Josephine är att kunskapen om sexköpslagen försämrats. I kvinnorörelsen fortsätter man att fira sexköpslagens framgångar, men ute i samhället blir människor mindre och mindre medvetna om lagen. ” Sverige håller på att backa om sexköp” Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller arbetet mot prostitution och människohandel. Men det blåser nya vindar i Sverige när det gäller synen på kvinnor i prostitution. Morgonbris har träffat Anna Sander och Josephine Appelqvist, grundare av organisationen Talita som bedriver stödverksamhet och exitprogram för personer som utsätts i prostitution och människohandel. TEXT: STÉPHANIE THÖGERSEN G » Vi har backat 130 år i tiden. Helt plötsligt är det kvinnans fel igen «
– Vi blir historielösa. Och om de nya poliserna som kommer ut inte får utbildning i de här frågorna är risken stor att den här förändrade synen kommer att få fäste. Att människohandel är del av den organiserade brottsligheten som ändå är prioriterad av regeringen har Talita inte märkt av. Ett exempel på det menar Talita är att ingen fällts för människohandel de senaste två åren. – Det är ju återigen en konsekvens av det här förändrade synsättet, för hur ska man få en kvinna att prata när man antingen skickar ut henne ur landet eller behandlar henne som om hon är kriminell? frågar Josephine retoriskt. Låg status Josephine lägger till att det troligtvis också har att göra med att människohandelsfrågor har låg status inom polisen. Man har också lagt ner fem av sju människohandelssektioner. När man inte har specialenheter som jobbar med frågorna menar Talita att det är lätt att frågorna prioriteras ner. – De här kvinnorna hamnar så sist, det blir liksom ingenting, säger Anna. Anna och Josephine poängterar att det fortfarande finns eldsjälar och specialister, som polisen Simon Häggström som också skriver böcker och opinionsbildar kring sexköpslagen. – Den här kunskapen måste föras ut i hela polismyndigheten och börja prioriteras, avslutar Josephine. ● morgonbris 21 Josephine Appelqvist och Anna Sander, grundare till organisationen Talita, varnar för att polisen har börjat behandla kvinnor i prostitution som brottslingar i stället för brottsoffer. foto: talita Detta har hänt • Fem av landets sju människohandelssektioner har lagts ner. • Den kultur som tidigare funnits inom delar av gränspolisen, det vill säga att kvinnor i prostitution ska skickas ut ur landet, har spridit sig inom hela Polismyndigheten. • Alldeles för få brottsoffer ges de grundläggande rättigheter som Europarådets människohandelskonventionen föreskriver: rätt till betänketid, skyddat boende, juridisk information, målsägandebiträde samt fysiskt och psykologiskt stöd. • När civilsamhället identifierar troliga offer för människohandel möts de av motstånd och ovilja hos polisen att utreda brotten. • Kvinnor vittnar om att de i polisförhör känner sig mer som kriminella än brottsoffer. • Allt fler kvinnor i prostitution låses in i förvar med hänvisning till att de ägnat sig åt ”försörjning på ett sätt som gynnar kriminalitet och påverkar rättssystemet negativt” – helt i strid med Sveriges åtaganden om att inte utvisa ett potentiellt människohandelsoffer innan hon fått rätt till betänketid. Punkterna hämtade från debattartikel av Talita m fl i Dagens Juridik 2024-10-18
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=