Morgonbris 4-24

12 morgonbris KVINNOFRID – När vi hade regeringsmakten var de här frågorna tydligt prioriterade av regeringen, inte minst på justitieområdet. Gängbrottsligheten och mäns våld mot kvinnor hade lika stor betydelse. Så är det inte nu. Det är en väldig uppförsbacke, säger Laila. Förra året presenterades tre viktiga utredningar med många bra förslag mot sexuellt våld, om prostitution och pornografi. Den S-ledda regeringen tog initiativ till dem – vad gör ni för att de inte göms eller glöms bort denna mandatperiod? – När det handlar om prostitutionsfrågor måste man hela tiden återvända till frågan vem den skyldige är. Det är en man som har köpt sex av en kvinna. Är det då rimligt att kvinnan blir skattebrottsling för att hon befunnit sig i prostitution och därmed riskerar bli kvar i prostitution och utsatthet för att kunna betala av en skatteskuld till staten? Nej, utbrister Hanna. – Det tyckte inte heller finansministern Elisabeth Svantesson när jag mötte henne i en debatt för ett år sedan. Men nu har regeringen ändrat sig, och jag kommer snart att möta finansministern i en ny debatt. Min stora fråga till henne är vad det är som har förändrats från hennes horisont på ett år? Jag anser att regeringen åtminstone kunde utreda om det är rimligt att skriva av en skatteskuld om man ingår i exitprogram, som man har gjort i Frankrike, säger Hanna. Vi har pratat med organisationer som hjälper kvinnor ur prostitution. De berättar att polisen numera jagar kvinnorna på grund av skattebrott, sätter dem i förvar eller utvisar dem om de inte är här på laglig grund. Samtidigt har ingen åtalats för människohandel på två år. Anar vi en förändring i polisens arbetssätt? – Det här är något som vi pratar om i justitieutskottet, i motioner och i debatten. Vi måste ha specialiserade poliser när det gäller mäns våld mot kvinnor och människohandelsfrågor, för jobbet kräver att man har specialistkunskaper. Under vår tid i regeringsställning utbildades 350 specialister hos Polisen. För de här utsatta kvinnorna krävs det ett långsiktigt arbete för att skapa förtroende och trygghet så att de vet att det finns stöd och hjälp att få, säger Sanna. – Där får jag motstridiga signaler från Polisen. Jag har förstått att det finns poliser som känner sig ålagda att fullfölja utvisningar och annat mot kvinnor i utsatthet. Men det finns också exempel på poliser som har sagt ”aldrig i livet att jag ökar en människas utsatthet och dessutom anmäler att det finns oredovisade inkomster till Skatteverket”. Det är ett väldigt civilkurage, men det visar också på luckor i lagstiftningen. Att polisen inte har den lagstiftning som de behöver för att göra det som är polisens primära uppdrag som är att skydda människor från ytterligare brott, säger Hanna. På vilka andra sätt jobbar ni för att få genomslag för S-politik i opposition? – Det har kommit en proposition som rör skyddet av barn i den civilrättsliga lagstiftningen. Det är bra. Den bygger på en utredning som vår regering tillsatte. Den presenterades sedan när den nya regeringen hade tillkommit. Utredningen sändes på remiss och därefter jagade vi regeringen, verkligen bokstavligen, med frågor och initiativ för att få besked om när propositionen kommer. I december förra året fick vi till slut en tidplan av justitieministern efter att vi hade kallat honom till utskottet, men bara för att en månad senare få ny information av socialtjänstministern som sa något annat i Dagens Nyheter. Då KU-anmälde vi henne. Efter vår anmälan har beredningen förbättrats. Vi har haft flera möten med justitiedepartementet och vi har fått gehör för de inspel vi har haft, säger Laila. Att vara ihärdig och inte släppa taget verkar vara er framgångsstrategi? – Och att mobilisera civilsamhället, inflikar Laila. – Ja, det är väldigt viktigt, säger Sanna. – Det har varit en mobilisering av civilsamhället som också har tryckt på regeringen. En regering kan komma undan civilsamhället för de behöver inte svara på femtielva frågeställningar, men i och med att vi i riksdagen har ställt fråga på fråga på fråga som de är tvungna att svara på som ministrar har civilsamhället kunnat se var de står, säger Laila. Finns det en ideologisk eller politisk anledning som förklarar regeringens passivitet i frågan om mäns våld mot kvinnor? – De är jätteduktiga på att agera snabbt när det gäller gängkriminalitet. Hos Lagrådet blir det extremt kort remisstid. Då går det undan. Medan propositionen Tryggare hem för barn – ja herregud vad lång tid det tog i jämförelse. Förslagen om psykiskt våld…, säger Laila. – …bereds fortfarande i justitiedepartementet, fyller Sanna i. Den här regeringen är inte en feministisk regering. Jag tror att den grundläggande skillnaden mellan oss och dem ligger där. ▲ ▲ Laila Naraghi Ålder: 42 år Utskott: Civilutskottet Oskarshamns S-kvinnor

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=