– Vi blir historielösa. Och om de nya poliserna som kommer ut inte får utbildning i de här frågorna är risken stor att den här förändrade synen kommer att få fäste. Att människohandel är del av den organiserade brottsligheten som ändå är prioriterad av regeringen har Talita inte märkt av. Ett exempel på det menar Talita är att ingen fällts för människohandel de senaste två åren. – Det är ju återigen en konsekvens av det här förändrade synsättet, för hur ska man få en kvinna att prata när man antingen skickar ut henne ur landet eller behandlar henne som om hon är kriminell? frågar Josephine retoriskt. Låg status Josephine lägger till att det troligtvis också har att göra med att människohandelsfrågor har låg status inom polisen. Man har också lagt ner fem av sju människohandelssektioner. När man inte har specialenheter som jobbar med frågorna menar Talita att det är lätt att frågorna prioriteras ner. – De här kvinnorna hamnar så sist, det blir liksom ingenting, säger Anna. Anna och Josephine poängterar att det fortfarande finns eldsjälar och specialister, som polisen Simon Häggström som också skriver böcker och opinionsbildar kring sexköpslagen. – Den här kunskapen måste föras ut i hela polismyndigheten och börja prioriteras, avslutar Josephine. ● morgonbris 21 Josephine Appelqvist och Anna Sander, grundare till organisationen Talita, varnar för att polisen har börjat behandla kvinnor i prostitution som brottslingar i stället för brottsoffer. foto: talita Detta har hänt • Fem av landets sju människohandelssektioner har lagts ner. • Den kultur som tidigare funnits inom delar av gränspolisen, det vill säga att kvinnor i prostitution ska skickas ut ur landet, har spridit sig inom hela Polismyndigheten. • Alldeles för få brottsoffer ges de grundläggande rättigheter som Europarådets människohandelskonventionen föreskriver: rätt till betänketid, skyddat boende, juridisk information, målsägandebiträde samt fysiskt och psykologiskt stöd. • När civilsamhället identifierar troliga offer för människohandel möts de av motstånd och ovilja hos polisen att utreda brotten. • Kvinnor vittnar om att de i polisförhör känner sig mer som kriminella än brottsoffer. • Allt fler kvinnor i prostitution låses in i förvar med hänvisning till att de ägnat sig åt ”försörjning på ett sätt som gynnar kriminalitet och påverkar rättssystemet negativt” – helt i strid med Sveriges åtaganden om att inte utvisa ett potentiellt människohandelsoffer innan hon fått rätt till betänketid. Punkterna hämtade från debattartikel av Talita m fl i Dagens Juridik 2024-10-18
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=