Hyr Lisas hus Sök till ledarskapsutbildning S-kvinnan skrev pjäs om våld i hemmet Nummer 4 2025 Årgång: 121. 40 kr Säkerhetspolitiken påverkar jämställdheten Så utrotade S i Dalarna livmoderhalscancer Värmande kulturtips i vintermörkret Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor TEMA KVARTERET NUTIDEN • Aylin Nouri vill lägga nya spår • S-kvinnors nya bostadspolitiska program
morgonbris 3 INNEHÅLL Morgonbris/4-2025 Morgonbris, Box 70458, 107 26 Stockholm www.s-kvinnor.se Telefon: 08-700 26 00 E-mail: morgonbris@s-kvinnor.se Ansvarig utgivare: Stéphanie Thögersen Redaktör: Ylva Säfvelin Produktion och grafisk form: Kerstin Stickler Tryck: Exakta Printing Övriga medarbetare: Lovisa Fagerhem och Noor Karim För icke beställt material ansvaras ej. Nr 1 2026 kommer i vår. 4 Ledare 5 Spaning 8– 19 TEMA KVARTERET NUTIDEN 10 Aylin Nouri: Infrastruktur grunden för det starka samhället 12 Så här ser S-kvinnors bostadspolitik ut 13 Hallå där, Katarina Eiderbrant 14 Marie Linder: ”Bra att lyfta bostaden som en rättighet” 15 Joakim Järrebring: ”Välkommet att bostadsfrågorna lyfts” 16 Tips – fördjupa dig i stadsplanering och bostadspolitik 19 Kvarteret Framtiden – i nutiden 20 ”Säkerhetspolitiken har konsekvenser för jämställdheten” 22 Dalarna första regionen att utrota livmodershalscancer 24 Ett år till valet 26 Vintertips som värmer 29 En dag med… landshövdingen i Västerbotten 32 Korsord 33 Förbundssidor En dag med… omslagsfoto: ylva säfvelin 29 En dag med Helene Hellmark Knutsson. Jämställdhet, integration och klimatomställning är bara några av de områden som påverkas av infrastruktur, säger Aylin Nouri, trafikpolitisk talesperson för S. 10 Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder kommenterar S-kvinnors bostadspolitiska program. 14
Bostadspolitiken borde vara den självklara ryggraden i ett välfärdsland. Ett hem är inte lyx. Det visste Socialdemokratiska Kvinnoförbundet redan för snart femtio år sedan när de skrev ”Kvarteret Framtiden”. De satte vardagen i centrum. Det är hög tid att vi gör det igen. Men i dag har regeringen vänt ryggen åt just den verkligheten. Vi har en bostadsmarknad där hyrorna skenar, där unga vuxna bor kvar hemma långt efter att vuxenlivet borde ha börjat, och där familjer med vanliga inkomster tvingas välja mellan mat på bordet eller att betala hyra. Och bakom varje siffra finns ett tydligt mönster, kvinnor drabbas hårdast. För bostadspolitik är också kvinnofrågor. Kvinnor som ensamförsörjare, kvinnor i lågavlönade yrken, kvinnor som flyttar med barn efter en separation, kvinnor som lämnar våldsamma relationer – alla är de extra sårbara när boendekostnaderna skenar eller när alternativen inte existerar. Faktum är att en av fem kvinnor inte kan lämna en relation för att det är för svårt att hitta en bostad. Omkring 60 procent av kvinnorna har inte råd att bo kvar efter en separation. Män äger – kvinnor hyr. Ojämställdheten byggs rakt in i våra bostadsområden. Det är resultatet av en politik som släppt bostadsmarknaden fri och kvinnors trygghet vind för våg. Vi måste återta samhällsplaneringen, rusta miljonprogrammet och se bostaden som en feministisk frihetsfråga. Bostadsbristen är för många kvinnor en fråga om liv och död. Det är dags att återvända till ”Kvarteret Framtiden” – inte som nostalgi, utan som riktning. Programmet som bröt sig loss från dåtidens trånga ramar och för första gången satte ord på något radikalt. Det vill säga att bostadspolitik inte bara handlar om väggar och tak, utan om hur vi vill leva våra liv. Där trygghet och gemenskap byggs lika självklart som själva husen. Det Sverige kan vi fortfarande skapa. Det krävs bara att vi byter ut den här regeringen i valet nästa år. ● 4 morgonbris ledare annika strandhäll Bostadspolitik är ryggraden för välfärden » Det vill säga att bostadspolitik inte bara handlar om väggar och tak, utan om hur vi vill leva våra liv «
procent av modellerna under höstens modeveckor har storlek 32 till 36, enligt en rapport från Vogue Business, som samlat in data från 198 modeshower. morgonbris 5 spaning 698 000 personer lever i social och materiell fattigdom i Sverige i dag, en fördubbling sedan 2021 enligt siffror från SCB. En bidragande orsak är att det har blivit allt svårare för människor att få hjälp från samhället i form av ekonomiskt bistånd, enligt Fattigdomsrapporten från Sveriges stadsmissioner. Flickapris till kamp mot hedersvåld Föreningen Tjejers rätt i samhället, som jobbar mot hedersrelaterat våld och förtryck, fick Plan International Sveriges Flickapris 2025. De belönas för sitt ihärdiga och modiga arbete med att synliggöra, förebygga och bekämpa hedersnormer och förtryck, och för att de oförtröttligt står på flickors sida. 12 97 Lönegapet mellan kvinnor och män fortsatte i år att öka motsvarade att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16.11, en minut längre än i fjol, enligt nätverket Lön hela dagen. Det är femte året som lönegapet ökade. – Att kvinnor i Sverige år 2025 arbetar gratis 49 minuter om dagen, och att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ökar borde vara väckarklocka för hela samhället. Lönegapet går att stänga, det är ingen naturlag. Det är dags för lön hela dagen, säger Susannah Sjöberg, generalsekreterare för Sveriges Kvinnoorganisationer. Uträkningen är baserad på statistik över löneskillnader från Medlingsinstitutet. Gratisjobb efter 16.11 ÖKAD TRANSPARENS KRING LÖNER Nu ska EU:s lönetransparensdirektiv genomföras i Sverige. I budgetpropositionen föreslår regeringen att Diskrimineringsombudsmannen (DO) tillförs 25 miljoner kronor under 2026 och 34 miljoner kronor från och med 2027 för arbetet. Direktivet antogs i EU 2023 och syftar till att öka trycket på lika lön för likvärdigt arbete, bland annat genom ökad insyn i lönesättningen. Det ska vara genomfört i medlemsländerna senast 7 juni 2026. I Sverige blir det DO som ska ta in och offentliggöra uppgifter om löneskillnader hos arbetsgivare. OJÄMLIKHET SÄTTER SPÅR I HJÄRNAN Minskad ojämlikhet handlar inte bara om ekonomi utan om folkhälsa. Att växa upp i ojämlika samhällen sätter spår i hjärnans utveckling vilket kan leda till sämre mental hälsa. Det visar en ny studie som har gjorts vid universitet i USA och Storbritannien. – Progressiv beskattning, ökade sociala skyddsnät och allmän hälso- och sjukvård kan bidra till att lindra de stressfaktorer som oproportionerligt drabbar barn i mer ojämlika samhällen, säger doktor Divyangana Rakesh vid King’s College London, en av rapportförfattarna. miljoner flickor gifts bort varje år, vilket motsvarar en flicka var tredje sekund. Det visar årets ”State of the World’s Girls Report” från barnrättsorganisationen Plan International. Rapporten visar att lagarna inte räcker till för att skydda flickorna och att barnäktenskap ofta sker i det fördolda. foto: evelina carborn
EU slår ett slag för nyblivna föräldrar Europaparlamentet har röstat för att gravida ledamöter ska kunna ge fullmaktsröstning till en annan ledamot upp till tre månader före och sex månader efter sin förlossning. I dag måste alla röster avges personligen och ledamöterna kan inte heller vara föräldralediga och få en ersättare. Förslaget innebär en förändring av vallagen och måste godkännas av ministerrådet och sedan av medlemsländernas nationella parlament. Skelett återhämtar sig efter graviditet Graviditet och amning kräver stora mängder kalcium, ett mineral som behövs för att bygga och underhålla skelettet. Men en ny studie från Lunds universitet visar att graviditet inte påverkar kvinnors skelett medan amning tillfälligt kan minska bentätheten. – Det sker en dipp, men kroppen är helt fantastisk på att ta igen det tappet, säger Kristina Åkesson, professor i ortopedi. KLIMAKTERIET EN ARBETSMILJÖFRÅGA Strängnäs kommun har minskat sjukfrånvaron och sparat miljoner på att göra klimakteriet till en del av arbetsmiljöarbetet. Det skriver tidningen Kommunalarbetaren. Målet med att göra klimakteriet till en prioriterad del av arbetsmiljöarbetet är att öka kunskapen om hormonell hälsa och bryta stigmat att prata om besvären. 6 morgonbris Barnfattigdomen ökar Antalet barn som lever i fattigdom i Sverige ökar, enligt Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport. Rosengård i Malmö är den stadsdel i Sverige där flest barn lever i fattigdom – 59,4 procent. Det är stora skillnader i ekonomisk utsatthet såväl geografiskt som mellan olika familjesammansättningar. På kommunnivå är barnfattigdomen enligt Rädda Barnen lägst i Vellinge kommun, följt av Täby, Lerum, Habo och Hammarö. Högst är den i Perstorp, följt av Hällefors, Högsby, Flen och Filipstad. Siffrorna finns i organisationens barnfattigdomsrapport. Fattigdomsrisken är högre för barn till ensamstående föräldrar, särskilt barn till ensamstående mammor, och barn med utländsk bakgrund. JÄMSTÄLLDHET BÄTTRAR PÅ FLÅSET Vuxna och särskilt kvinnor har bättre kondition i länder med hög jämställdhet och hög socioekonomisk utveckling. Det visar en studie från Karolinska institutet. – Våra resultat tyder på att samhällsstrukturer och jämställdhet har stor betydelse för människors möjligheter till fysisk aktivitet och därmed kondition, säger Nicolas Pillon, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska institutet. DITT POSTNUMMER AVGÖR TILLGÅNG TILL VÅRD Det är stora skillnader i tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård runt om i Sverige. Det visar en kartläggning från RFSU. I glest befolkade områden kan patienter behöva resa flera timmar för att till exempel undersöka sig hos en gynekolog eller genomföra en abort. – Alla i Sverige ska ha rätt till en god sexuell och reproduktiv hälsa. Men i dag avgörs det av ditt postnummer, säger Ingela Holmertz, RFSUs generalsekreterare.
Japans första kvinnliga premiärminister Japan har fått sin första kvinnliga premiärminister, Sanae Takaichi från det sedan länge dominerande Liberaldemokratiska partiet. Det lär dock inte innebära några större steg för jämställdheten. Endast två av de 19 ministrarna i Takaichis regering är kvinnor. Sanae Takaichi beundrar Margaret Thatcher och är konservativ i sociala frågor, till exempel är hon motståndare till att gifta kvinnor behåller sitt efternamn och till att en kvinna skulle kunna bli regerande kejsare. Den sittande kejsaren Naruhito har bara dottern Aiko, varför kejsarens yngre bror står på tur i tronföljden. Liberaldemokraterna har under året förlorat sin majoritet i parlamentets två kammare och har nu bildat koalition med ett mindre högerpopulistiskt parti. procent kvinnor bör Försvarsmakten bestå av på sikt, enligt Socialdemokraterna. I dag är 25 procent kvinnor. morgonbris 7 40 Barns röster kommer bort Barns berättelser om våld i hemmet tas ofta inte på allvar i socialtjänstens utredningar. Det visar en ny avhandling vid Högskolan Dalarna, som undersökt hur socialtjänsten hanterar ärenden om fysiskt våld och sexuella övergrepp och vilka möjligheter barn har att få skydd och stöd. – Barn berättar om våld som påverkar deras livssituation, men deras röster ”försvinner” ofta och ges inte den tyngd de förtjänar i beslutsprocessen. Det innebär att barn riskerar att stå utan det skydd de har rätt till, säger Sara Quarles van Ufford, socionom och jurist. ARBETARRÖRELSENS KVINNOR 2026 2026 års kvinnokalender "Systrar, kamrater" från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har kommit. Varje månad lyfts en kvinna eller en kvinnorörelse fram. 2026 års kalender innehåller bland annat texter om den amerikanska agitatorn Mother Jones, den första kvinnliga kommunisten i Sveriges riksdag Solveig RönnChristiansson, S-politikern Birgitta Dahl samt Mödrarna på Plaza Mayo, de första som vågade protestera mot militärdiktaturen i Argentina. D-VITAMIN KAN FÖRSVÅRA FÖRLOSSNINGAR Brist på D-vitamin orsakar en form av benuppmjukning som tydligt ökar risken för akuta kejsarsnitt eller behov av sugklocka vid förlossning. Det har forskare vid Uppsala universitet upptäckt genom att följa kvinnor som varit inskrivna vid mödrahälsovården i Borlänge, under graviditet och två år efter. foto: japans regering Arbete mot våld är underfinansierat Nedskärningar får allvarliga konsekvenser för arbetet att stoppa mäns våld mot kvinnor och flickor, enligt UN Women. Rapporten ”At Risk and Underfunded” visar att var tredje kvinnorättsorganisation har dragit ner på eller lagt ner arbete mot mäns våld och mer än 40 procent har dragit ner på eller stängt livsviktig verksamhet som skyddat boende, juridisk rådgivning och hälsovård. Anledningen är att de inte har råd, på grund av nedskärningar i bistånd och anslag till organisationerna. – Kvinnorättsorganisationer utgör ryggraden i framstegen mot våld mot kvinnor, ändå pressas de till bristningsgränsen. Vi kan inte tillåta att nedskurna anslag suddar ut årtionden av svårt vunna framgångar, säger Kalliopi Mingeirou, chef för UN Womens avdelning för att stoppa våld mot kvinnor och flickor. Normer pressar kvinnor efter förlossning Kvinnor som drabbats av förlossningsbristningar upplever ofta att de har svårt att återgå till en idealbild. Många upplever också en osäkerhet kring vad som faktiskt är ett vårdbehov och vad de förväntas acceptera. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Andra gradens bristningar är vanliga vid vaginala förlossningar, men eftersom det länge saknats krav på att registrera skador saknas det tillförlitlig statistik. Forskarna bakom studien menar att både vårdpersonal och beslutsfattare behöver bli mer medvetna om de normer som påverkar kvinnors upplevelser efter en förlossning.
8 morgonbris Att bygga nytt är inte det enda som krävs för att alla ska få ett gott hem. Det krävs kollektivtrafik och vägar, ekonomiska förutsättningar för att köpa eller hyra bostad, offentlig service och arbetsplatser på rimligt avstånd, för att bara nämna några saker. I det här numret av Morgonbris tittar vi närmare på S-kvinnors nya bostadspolitiska program och lyfter blicken för att ta in andra perspektiv på bostäder och samhällsplanering. KVARTERET NUTIDEN tema
Kvinnoförbundet kommer spela en viktig roll i valrörelsen, säger Annika Strandhäll. morgonbris 9 » Att satsa på kollektivtrafiken, göra den prisvärd och mer tillgänglig, är ett bra sätt att underlätta för vanligt folk « Aylin Nouri, S trafikpolitiska talesperson
10 morgonbris ylin Nouri bor i Mölndal och är ordförande i partidistriktet Göteborgsområdet. Tvåbarnsmamman har suttit i riksdagen sedan 2018 och har tidigare varit ledamot i S-kvinnors förbundsstyrelse. I våras blev hon ny trafikpolitisk talesperson för S – och hon har redan mött stereotyper om att det inte skulle vara ”kvinnligt” att jobba med infrastrukturfrågor. Absurt, slår hon fast. – Jag har alltid varit väldigt intresserad av samhällsbyggnad och grunden för det starka samhället vilar på en robust infrastruktur. Att vi har tåg som går i tid och knyter ihop vårt land, att vi har en infrastruktur som gynnar industrin och den gröna omställningen, att vi har en kollektivtrafik som gör att människor kan ta sig till jobbet och sina studier. Infrastrukturen har många olika aspekter, konstaterar hon. Det handlar om klassperspektiv, om jämställdhet och om att skapa förutsättningar för integration. Om var företag väljer att etablera sig, vad som behövs för att det ska kunna byggas nya bostäder, och om hur klimatmålen ska nås. Beredskap Den säkerhetspolitiska utvecklingen de senaste åren har också satt sökarljuset på beredskapsperspektivet. – Nato är väldigt tydlig med att Sveriges infrastruktur är undermålig, och i synnerhet järnvägen. Ska vi kunna göra stora truppförflyttningar eller ha fungerande transporter av livsmedel i tider av kris eller krig måste framför allt järnvägsrälsen rustas upp. Sverige har stora behov av att rusta upp de befintliga trafiksystemen men det behövs också utbyggd kapacitet, enligt Aylin Nouri. Hon kallar satsningar på järnvägen för sin stora hjärtefråga, eftersom det ger ringar på vattnet på många olika sätt. – Det kommer vara bra ur försvarssynpunkt, det innebär att tillväxten kan öka genom att företag vågar investera i vårt land, och vi får en pendeltrafik som gör att områden kan lyftas. Eftersom utbyggd spårtrafik skapar förutsättningar för nya bostadsområden och näringslivet är det enligt henne allvarligt att Trafikverket i sitt förslag till nationell plan – hur myndigheten vill använda sina anslag de kommande tolv åren – öppnat för att backa från tidigare beslutade projekt. – De föreslår att slopa ett tiotal projekt som kommuner och regioner redan har planerat för, där man har planerat att bygga bostäder och utöka arbetsmarknadsregionen. Just utökade arbetsmarknadsregioner ser hon som ett viktigt verktyg för integration och arbetsmarknadspolitik – att göra det lättare att bo i en kommun och jobba i en annan. – Det finns många områden som i dag är försumInfrastruktur är grunden för samhällsbygget, enligt Aylin Nouri, S trafikpolitiska talesperson. Allra helst ska det handla om spår, om hon själv får välja. – Vi vet att när man satsar på järnvägsstråk och nya stationer växer det fram nya jobb och bostäder däromkring. Och att satsa på kollektivtrafiken är oerhört feministiskt. TEXT OCH FOTO: YLVA SÄFVELIN Infrastruktur grunden för det starka samhället » Det finns många områden som i dag är försummade eller inte har tillräckligt bra transportförbindelser « A TEMA: KVARTERET NUTIDEN
Satsningar på järnvägen är en hjärtefråga för Aylin Nouri. morgonbris 11 made eller inte har tillräckligt bra transportförbindelser. I Västsverige ser vi till exempel satsningar på västlänken och på järnväg mellan Göteborg och Borås som kommer att lyfta många bostadsområden. Klasskilnader Det finns tydliga klass- och jämställdhetsperspektiv i trafikpolitiken, för det är skillnad på vilka grupper som åker kollektivt och vilka som sätter sig i en bil – eller som kan jobba hemifrån. Fler kvinnor än män reser kollektivt, fler arbetare är tvungna att åka till jobbet. – Inom mitt politiska område skulle jag säga att det är oerhört feministiskt att satsa på kollektivtrafiken, för kvinnor är beroende av kollektivtrafiken i mycket högre utsträckning än män. Men de feministiska ögonen måste speja in i alla vinklar och vrår. Givetvis hur samhället planeras så att bostadsområden, vägar och torg är upplysta och trygga, men det finns mycket annat också. – En konkret sak är att krockkudden har designats utifrån en manlig kropp och är därmed inte anpassad eller säker utifrån hur kvinnor ser ut – det är ju helt absurt. Gasa, inte bromsa Efter pandemin har resandet med kollektivtrafiken minskat, i takt med att distansarbetet brett ut sig bland tjänstemän. Många som är kvar i kollektivtrafiken har låga eller måttliga inkomster. – De som är oumbärliga i vårt samhälle, som arbetar inom välfärden och inom samhällsservice, de måste ju ha kollektivtrafiken för att få sin vardag att gå ihop. När färre reser viker finansieringen av kollektivtrafiken, och den sittande regeringen gör ingenting för att kompensera, enligt Aylin Nouri. Tvärtom fortsätter den att premiera transporter på vägarna. Resultatet blir att regionerna pressas och kollektivtrafikbolagen höjer sina priser. Enligt en granskning i SVT april 2024 hade priset på kollektivtrafik ökat med långt mer än inflationen på tio år, med drygt 42 procent. – Kostnaderna för kollektivtrafiken vältras över på vanligt folk och till stor del på arbetarkvinnor. Att satsa på kollektivtrafiken, göra den prisvärd och mer tillgänglig, är ett bra sätt att underlätta för vanligt folk; framför allt i en tid när människors plånböcker är oerhört pressade som ett resultat av SD-regeringens ekonomiska politik. Sedan finns ju den digitala delen av infrastrukturen – också den en nödvändig förutsättning för att Sverige ska utvecklas och ha en god tillväxt. – Vi måste anamma den nya ai-utvecklingen mycket bättre än vad vi gör i dag, det finns en enorm potential i produktivitetsvinster, säger Aylin Nouri. Även vad gäller det digitala är det enligt henne viktigt att hålla ett öga på klass- och jämställdhetsperspektivet. Vad gäller distansarbete ser hon till exempel en risk att det kan leda till en backlash för jämställdhet. – Det kan leda till att kvinnor som arbetar hemifrån tar på sig en större del av det obetalda hemarbetet. Man arbetar men sysslar samtidigt med tvätten och matlagningen. ●
12 morgonbris TEMA: KVARTERET NUTIDEN ■ Bygg fler generationsboenden och kollektivboenden för att stärka gemenskap och social hållbarhet. ■ Fastighetsägare till flerbostadshus ska vara skyldiga att avsätta en viss procent av sina intäkter till underhåll och renovering. Avsättningarna ska vara skattefria. ■ Förbjud vräkningar av barnfamiljer. ■ Utred möjligheten till konceptet "bo efter behov" – där bostadsstorlek och hyra sätts i relation till livssituation och hushållets sammansättning och behov, i stället för att styras av vad hushållet har råd med. ■ Se över och anpassa bostadsanpassningsbidraget som är en viktig del för äldres möjlighet att bo kvar i det egna hemmet. ■ Bevara jordbruksmark genom att bygga på höjden. ■ Planera och inför gröna tak, gröna ytor och trädplantering i bostadsområden, samt grönområden nära bostäder. ■ Bostadsområden ska främja social samhörighet genom gemensamma ytor som till exempel växthus, utegym och mötesplatser. ■ Jämställd stadsplanering som till exempel innebär att bygga bostadsområden med bra belysning, trygga entréer och öppna stråk för att minska risken för våld. ■ Inför hyresgaranti med statlig borgen i upp till 6 månader som gör det möjligt för de med betalningsanmärkningar, osäker anställning eller skulder att få en bostad. ■ Stärk det allmännyttiga bostadsbyggandet genom att återinföra statliga investeringsstöd. ”Bostaden är mer än fyra väggar och ett tak – den är en förutsättning för frihet, jämlikhet och trygghet. Den är en rättighet, inte en handelsvara.” Så inleds det bostadspolitiska program som antogs på S-kvinnors kongress. Det innehåller en lång rad konkreta förslag om hur bostäder ska planeras och finansieras och hur vi säkerställer att alla har rätt till en bra bostad. Här är ett axplock. TEXT: YLVA SÄFVELIN Så här ser S-kvinnors bostadspolitik ut Hela programmet går att läsa på s-kvinnor.se.
…Katarina Eiderbrant, sammankallande i gruppen som tog fram förslaget till nytt bostadspolitiskt program. Vad är utmärkande för programmet? – Det feministiska perspektivet. Vi sätter kvinnornas situation på bostadsmarknaden i fokus – naturligtvis i kombination med bostadsbristen, som är ett bekymmer för män, kvinnor och familjer. – Ett konkret förslag är att kvinnor som lever i utsatta situationer och som inte har möjlighet att lämna sin relation ska få förtur på något sätt, just utifrån sin utsatta situation. De ska inte tvingas vara kvar i relationen bara för att de inte får någon bostad. Ett annat är att bostadspolitiken måste ta hänsyn till kvinnors ekonomiska situation. Hur var diskussionen på kongressen? – Den var väldigt bra, det var många goda och härliga synpunkter som kom fram. En sak som lyftes var landsbygdsperspektivet. Vi i arbetsgruppen menade att programmet gäller både stad och land, överallt, men flera lyfte att det är särskilt problematiskt på landsbygden. Det byggs inte på samma sätt och ibland kan det handla om att det finns för mycket bostäder eller inte på rätt plats, så det var bra att vi fick med en formulering om det i det färdiga programmet. Vilken roll hoppas du att programmet kommer att spela? – Att alla vi S-kvinnor tar med det till våra arbetarekommuner och säger att nu ska vi jobba in det här i våra handlingsprogram, att det skrivs motioner i fullmäktige och att förslagen tas upp i till exempel kommunala bostadsbolag. Och att bostadsfrågorna kommer upp i valrörelsen. En del saker krävs det lagändringar för och jag är säker på att våra S-kvinnor i riksdagen kommer att ta tag i de frågorna. – Framför allt hoppas jag att programmet får en god förankring i hela vårt parti, att man inte ser det som enbart en S-kvinnofråga utan att bostadsfrågorna drivs på alla håll och kanter. morgonbris 13 procent av kvinnorna har inte råd att bo kvar i sitt boende efter en separation, enligt Hyresgästföreningen. foto: andreas kjellander Hallå där … 1 57 av fem kvinnor kan inte lämna en relation på grund av att det är svårt att hitta en bostad, enligt Hyresgästföreningen.
14 morgonbris KVINNOFRID ostaden är oerhört viktigt kopplad till jämställdheten, betonar Marie Linder. Hon hänvisar till en rapport som Hyresgästföreningen släppte i höstas, ”Ett eget rum – bostadsfrågan ur ett jämställdhetsperspektiv” som visar hur ojämställt det står till med fördelningen av kvadratmeter. – Ensamstående kvinnor med barn bor till exempel nio kvadratmeter mindre än ensamstående pappor. Det som också är allvarligt är att kvinnor inte har råd att köpa bostad efter en skilsmässa. Det får konsekvenser för barn som efter en separation kan behöva flytta runt mellan andrahandsboenden, med långa resvägar till förskolor och skolor. Bra förslag Marie Linder tycker att det finns många bra punkter i S-kvinnors program och att det på ett bra sätt täcker in vad som behöver göras. Några av de förslag som hon tycker är bra är kraven på en aktiv statlig bostadspolitik, höjda bostadsbidrag och ett statligt investeringsstöd. Att det finns behov av åtgärder syns inte minst på SCB:s senaste siffror om hyresnivåerna, menar hon. De kom i början av oktober och visar att hyrorna i nyproduktion har stigit med 13 procent sedan 2023, och enligt myndigheten är en orsak utfasningen av investeringsstödet. Men allt i programmet håller inte Marie Linder och Hyresgästföreningen med om. – Vi tror inte på det här med statliga startlån för unga, vi tror att det snarare leder till att driva upp priserna ytterligare. Svenskarna är redan mest skuldsatta i Europa, där tycker vi att det är bättre att bygga fler hyresrätter så man inte behöver skuldsätta sig. – Sedan finns ett förslag om en nationell bostadsförmedling för socialt utsatta. Där tror vi att det är bra att kommunerna precis som i dag fortsätter ha bostadsförsörjningsansvaret. Skälet är att det ser väldigt olika ut – vi har en situation med överskott på dyra lägenheter i storstaden samtidigt som vi har bostadsbrist, och vi har också ett antal kommuner med bostadsöverskott. ● TEMA: KVARTERET NUTIDEN – Det är väldigt bra att programmet lyfter fram bostaden som en rättighetsfråga. Det handlar om grundläggande trygghet och om frihet och framtidstro, säger Marie Linder, ordförande för Hyresgästföreningen, om S-kvinnors bostadspolitiska program. TEXT: YLVA SÄFVELIN foto: filippa ländin ” Bra att lyfta bostaden som en rättighet” B
morgonbris 15 är Magdalena Andersson i september stuvade om bland partiets talesperson var en av nykomlingarna Joakim Järrebring. Han är riksdagsledamot från Göteborgsområdet, IF Metallare och tidigare kommunstyrelsens ordförande i Alingsås och fick ta över som gruppledare i civilutskottet där just bostadspolitiken är den hetaste frågan. Morgonbris bad honom titta igenom S-kvinnors nya bostadspolitiska program. – Jag uppskattar att fler engagerar sig i den bostadspolitiska debatten. Ett stort problem är ju att den inte är på den politiska dagordningen på det sätt som den förtjänar, säger Joakim Järrebring. Social dumpning Han tycker att förslagen i programmet stämmer väl överens med de beslut som Socialdemokraterna tog på kongressen i våras, och den bostadspolitiska kommittémotion som S-ledamöterna lämnade in till riksdagen under årets allmänna motionstid. – Men det finns delar i programmet som innehåller, vad ska jag säga, lite mer detaljeringsnivå. Det är bra, jag tror absolut att vi kan plocka in saker och skärpa vad vi menar med en del skrivningar. Några särskilt intressanta punkter tycker han är hur programmet lyfter fram att motverka social dumpning och hur man ska hantera våldsutsatta kvinnors situation. – Där tar jag gärna hand med S-kvinnor och försöker hitta bra lösningar på hur vi skapar förutsättning för trygghet för våldsutsatta kvinnor, men också de väldigt många barn som påverkas. Han kan inte påminna sig att det var någon av punkterna i programmet som han är direkt emot, men säger att han tror att det till exempel blir svårt att införa rot-avdrag för hyresgäster. Samtidigt tillägger han att det inte hindrat att han själv, i ett av sina första framträdanden i sin nya roll, lyfte att det skulle behöva göras justeringar i rot-avdraget så att det även kan komma hyresgästerna till del. – Men jag tror att man måste titta på hur man löser det konstruktionsmässigt. Var det något som du saknade i programmet? – Det skulle i så fall vara kopplingen till tillväxt, att det skapas nya jobb och att fler får jobb. Jag tycker ofta att bostadspolitikens roll i den delen glöms bort; en väl fungerande arbetsmarknad förutsätter att bostadsförsörjningen fungerar. ● – Jag blir både glad och stolt över att S-kvinnor har lagt ner så mycket arbete på att ta fram ett väl genomarbetat bostadspolitiskt program, säger Joakim Järrebring, S nye gruppledare i riksdagens civilutskott. TEXT: YLVA SÄFVELIN ” Välkommet att bostadsfrågorna lyfts” Fördjupa dig i stadsplanering och bostadspolitik N » Ett stort problem är ju att den inte är på den politiska dagordningen på det sätt som den förtjänar «
16 morgonbris TEMA: KVARTERET NUTIDEN Kvinnliga arkitekter gjorde uppror I slutet av 1970-talet började kvinnliga arkitekter tröttna på mansdominansen. Männen hade högre löner och fick bättre arbetsuppgifter. Bostäder och bostadsområden planerades – av män – utifrån föreställningen att männen gick till jobbet och kvinnorna var hemma med barnen. Kvinnornas erfarenheter om hur bostäder och områden skulle kunna planeras bättre togs inte till vara. – Vi tyckte inte att vi fick gehör för våra åsikter, säger Charlotte Rapp, arkitekt och en av de kvinnor som 1980 bildade Kvinnors Byggforum, som ville förändra bostadsbyggandet och utmana mansdominansen. Till utställningen Boplats 80 byggde de upp en fullskalemodell av några gemensamma utrymmen i ett flerbostadshus. En välkomnande entré med blommor och sitthörna, en trapphall där de boende fått sätta sin prägel, en gemensam verkstad där folk kan måla om möbler eller laga cykeln, och en hall som var konstruerad för att underlätta städning. Nu har ArkDes i Stockholm rekonstruerat fullskalemodellen för en utställning om Kvinnors Byggforum. Den står till 25 oktober 2026. Fri entré till museet fram till årsskiftet. ● Hyresgästföreningens rapport: Ett eget rum – Bostadsfrågan ur ett jämställdhetsperspektiv Bostadspolitiken i Sverige växte fram i nära samband med kvinnors roll i samhället. Under 1900-talet blev kvinnors arbete i hemmet en central del av moderniseringen av bostäder och folkhemmet. Kvinnor bidrog starkt, bland annat genom Hemmens forskningsinstitut och Hyresgästföreningens arbete. Den stora bostadsexpansionen från 1940–1970-talet förbättrade levnadsstandarden och möjliggjorde mer självständiga liv, särskilt för kvinnor. Sedan 1990-talet har bostadspolitiken försvagats, vilket ökat ojämlikheten. Kvinnor, särskilt ensamstående mammor och äldre kvinnor, har svårare att köpa eller hyra bostad på grund av lägre inkomster, större omsorgsansvar och diskriminerande villkor. Män äger mer bostadsvärde både under och efter relationer. Bostadsbristen och en marknadsstyrd politik gör kvinnor mer sårbara – inte minst de som vill separera eller fly våld. Få kommuner prioriterar våldsutsatta kvinnor i bostadsköer, trots att bostad kan vara en fråga om liv och död. Texten visar att utan en jämställd bostadspolitik kan inte verklig jämställdhet uppnås. ● Går det att bygga bort brotten? Sveriges Radios program ”Brott och plats” handlar om hur arkitektonisk design kan påverka brottslighet. Ett avsnitt tar till exempel upp hur en fysisk ombyggnad påverkade gatuprostitutionen på Malmskillnadsgatan i Stockholm, ett annat vad som hände när Danmark rev hela kvarter och byggde nytt för att minska kriminaliteten. ➥ Alla avsnitt går att lyssna på i Sveriges Radios app eller på sverigesradio.se/brott-och-plats. Fördjupa dig i stadsplanering och bostadspolitik
morgonbris 17 Jämställdhetsmyndighetens rapport – Ett inneboende jämställdhetsproblem Jämställdhetsmyndighetens rapport visar att kvinnor har sämre förutsättningar på bostadsmarknaden på grund av lägre inkomster och större ansvar för barn och omsorg. Kvinnor är mer beroende av hyresrätter, vilket gör en fungerande hyresmarknad avgörande för jämställdhet. Ensamstående mammor har svårare att äga eller behålla sin bostad och lägger en större andel av inkomsten på boende. Bostadsmarknaden präglas av en tvåsamhetsnorm som gör kvinnor mer ekonomiskt beroende av sin partner och försvårar separationer, särskilt för våldsutsatta. Unga kvinnor har svårare att etablera sig eftersom de oftare har osäkra anställningar och lägre löner. Män äger mer fastigheter, och efter separation ökar skillnaden ytterligare. Rapporten konstaterar att bostadspolitiken måste ta hänsyn till jämställdhet för att inte fortsatt befästa ojämlikheten mellan kvinnor och män. ● Hyresgästföreningens rapport: Unga vuxnas boende 2025 Allt fler unga bor ofrivilligt kvar hemma – 21 procent saknar egen bostad, främst på grund av bostadsbrist och svaga ekonomiska marginaler. Särskilt unga kvinnor drabbas, eftersom de oftare har lägre inkomster och är mer beroende av en fungerande hyresmarknad för att kunna leva självständigt. Bostadsbristen försvårar jämställdhet – utan eget boende blir det svårare för kvinnor att flytta hemifrån, separera eller lämna destruktiva relationer. När bostadsbyggandet ökade 2015–2023 minskade andelen hemmaboende unga, vilket visar att aktiv bostadspolitik fungerar. Unga vill nu se fler bostäder, bättre stöd och att kommuner prioriterar dem i bostadskön. ● Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings rapport: Hur hållbar är bostadsmarknaden? Bostadspriserna har stigit kraftigt, vilket gjort bostadsmarknaden mer ojämställd. Bostadsmarknaden cementerar ojämställdheten som återfinns i resten av samhället. Kvinnor, som i snitt tjänar mindre, har fått svårare att byta eller behålla sin bostad när priserna ökar snabbare än lönerna. Nästan varannan kvinna skulle inte ha råd att bo kvar efter en separation, en utveckling som ökar den ekonomiska ojämlikheten. Det orättvisa lönegapet mellan könen återspeglas i bostaden. Endast 1 av 10 kvinnor tjänar nog för att slippa det skärpta amorteringskravet, jämfört med dubbelt så många män. Vid bostadsköp får kvinnor i snitt 10 kvadratmeter mindre boyta för samma pengar. Dessutom lägger kvinnor nästan en tredjedel av sin inkomst på boende medan män betalar en fjärdedel. Och det tar längre tid för kvinnor, 16 år, att spara till kontantinsats medan män klarar det på 14. Det är skrämmande siffor men det är inget som inte politiken kan råda bot på. ●
18 morgonbris TEMA: KVARTERET NUTIDEN Jämställdhetsmyndighetens rapport: Att hitta hem efter våldsutsatthet Rapporten undersöker ekonomiskt våld i nära relationer och hur det, tillsammans med strukturell ojämställdhet på arbets- och bostadsmarknaden, påverkar kvinnors möjlighet till egen bostad, försörjning och ett liv utan våld. Kvinnor tjänar generellt mindre än män, har större omsorgsansvar och drabbas oftare av ekonomiska konsekvenser vid separation, vilket gör dem särskilt utsatta för ekonomiskt våld och eftervåld. Ensamstående mödrar är en särskilt utsatt grupp. Ekonomiskt våld kan ta sig uttryck som ekonomisk kontroll, exploatering eller försörjningssabotage och påverkar bostad, arbete och utbildning. Våldsutsatta kvinnor är ofta beroende av samhällets stöd, men bristande bostäder och skillnader i stödinsatser gör det svårt att lämna våldsamma relationer. Rapporten visar på vikten av en aktiv arbetsmarknads- och bostadspolitik, för att stärka kvinnors ekonomiska självständighet och möjligheten att leva fria från våld. ● S-studenters rapport: Ny kris i befolkningsfrågan Många länder oroas av lågt barnafödande, även Sverige där födelsetalen har sjunkit sedan 2010. S-studenter har för Tankesmedjan Tiden granskat frågan och argumenterar för att det är materiella frågor som ligger bakom låga födelsetal. Det handlar om ökad ojämlikhet, minskad anställningstrygghet och långtgående marknadisering av bostadsförsörjningen. Enligt rapporten krävs breda reformer för att vända trenden. Allt från aktivare arbetsmarknadspolitik, höjda barnbidrag och bostadsbidrag till reformer inom bostadspolitiken som till exempel att ställa högre krav på att alla kommuner ska bidra till bostadsförsörjningen och att staten går in med investeringsstöd, kreditgarantier och bostadsobligationer. ● Fördjupa dig i stadsplanering och bostadspolitik
morgonbris 19 Ett nummer av Morgonbris från 1942 och programmet ”Kvarteret Framtiden”. r 1978 antog S-kvinnor ett bostadsprogram som fick namnet ”Kvarteret Framtiden”. ”Kvarteret Framtiden” bestod av nytänkande förslag och visioner om ett mer jämlikt och jämställt boende. Centralt i programmet var idén om att det inte bara behöver byggas bostäder, utan också fungerande livsmiljöer. Trygga och inkluderande samhällen där bostäderna skulle ägas och förvaltas av de boende gemensamt, och ett kollektiv- eller servicehus skulle finnas i varje kvarter. Förslagen var progressiva och ”Kvarteret Framtiden” blev så småningom ett begrepp som ofta förekom i arbetarrörelsens bostadspolitiska debatt. Sedan dess har S-kvinnor tagit fram flera bostadspolitiska program som bygger vidare på idéerna i ”Kvarteret Framtiden”. Ett samhälle byggt på delaktighet År 2002 togs ”Våra döttrars framtid” fram, ett politiskt program för ökad integration och mångfald ur ett kvinnoperspektiv. Tillsammans tog över 70 S-kvinnor fram programmet med syftet att skapa ett mångkulturellt och integrerat samhälle där alla människor kände sig välkomna och delaktiga. I dag, nästan 50 år efter den första upplagan av ”Kvarteret Framtiden”, har S-kvinnor antagit ett nytt bostadspolitiskt program vid årets kongress. Programmet har många likheter med föregångaren från 1978 och drömmarna om ett samhälle likt det som målades upp då finns kvar. Mycket har dock hänt på bostadsområdet och utgångsläget i dag är inte detsamma som då. Bostadspriserna i Sverige har ökat drastiskt, en stor del hyresrätter har omvandlats till bostadsrätter och fler unga vuxna än någonsin bor ofrivilligt kvar hemma hos sina föräldrar. Frågan måste upp på agendan Bostadspolitiken har dessutom under en lång tid prioriterats bort till förmån för andra politiska frågor. Trots att många anser att bostadsfrågan ligger till grund för en stor del av samhällsproblem vi ser i dag är det svårt att få upp frågan på den politiska agendan. Med det nya bostadspolitiska programmet hoppas S-kvinnor att det blir ändring på det. Det finns många likheter med S-kvinnors nya bostadspolitiska program och ”Kvarteret Framtiden”. Förslagen om integrerade samhällen, med blandade boendeformer, naturliga mötesplatser och trygga miljöer med tillgång till välfärd och samhällsfunktioner är fortfarande centrala nästan 50 år senare. Idéerna från 1978 lever kvar år 2025. Drömmen om en feministisk bostadspolitik för Sverige fortsätter. ● Kvarteret Framtiden – i nutiden Bostäder är en fråga som har återkommit på S-kvinnors politiska dagordning. 1978 års ”Kvarteret Framtiden” blev ett begrepp i debatten. TEXT: LOVISA FAGERHEM Å
20 morgonbris e senaste åren har det skett stora förändringar i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Sverige har blivit medlem i militäralliansen Nato och skrivit under ett försvarssamarbetsavtal med USA (DCA) som gör att amerikansk trupp kan placeras på en rad orter i landet. Samtidigt har försvarsanslagen ökat rejält. I underlagen inför besluten konstateras helt kort att de inte skulle få några konsekvenser för jämställdheten. Skrivningar som fick Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) att spetsa öronen och fråga sig hur de slutsatserna hade nåtts. – När vi började gräva i det upptäckte vi att man inte hade frågat någon med jämställdhetskompetens, inte ens Jämställdhetsmyndigheten, säger Malin Nilsson, generalsekreterare för IKFF. Bättre utan NATO IKFF anser att Sverige skulle bygga sin säkerhet bättre utan Natomedlemskapet, men att det minsta man kan förvänta sig är att politiken är öppen med konsekvenserna av olika beslut. – Vi hoppas förstås att det kanske skulle innebära att man fattar andra beslut, men även om man fattar exakt samma beslut behöver man ta höjd för att hantera konsekvenserna. Kanske att man la åtminstone en del av alla miljarder som satsats på försvaret på att stärka arbetet mot trafficking och prostitution. Rapporten går igenom vilka konsekvenser besluten kan få för tre jämställdhetspolitiska mål: makt och inflytande, mäns våld mot kvinnor och ekonomisk jämställdhet. Mer makt till män Det är män som är i majoritet när det handlar om makt och beslutsfattande i frågor som rör försvars- och säkerhetspolitik, och män utgör också en majoritet av dem som arbetar inom försvarssektorn, vare sig det handlar om den militära organisationen eller försvarsindustrin. Det innebär att stora satsningar på försvaret medför en förflyttning av makt och inflytande till män, liksom att män gynnas ekonomiskt när det skapas arbetstillfällen, argumenterar IKFF. Natomedlemskapet och DCA-avtalet med USA innebär enligt organisationen också ökad risk för sexuella övergrepp, sexköp och exploatering på orter där det finns militärbaser där utländska trupper kan placeras. Forskning och erfarenhet visar att när många män samlas ökar efterfrågan på kvinnors kroppar. Sveriges nya säkerhetspolitiska kurs har konsekvenser för jämställdheten – det finns risk att fler kvinnor utsätts för övergrepp och samtidigt gynnas män ekonomiskt och i ett maktperspektiv. Det menar Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet i en ny rapport. – Det minsta man kan begära är att politikerna är transparenta med kostnaderna för besluten, säger generalsekreterare Malin Nilsson. TEXT: YLVA SÄFVELIN FOTO: EVELINA RÖNNBÄCK ” Säkerhetspolitiken har konsekvenser för jämställdheten” D
morgonbris 21 – Det är inte bara vi som är en liten expertorganisation som vet om det här. Vi har kommit i kontakt med många lokala aktörer och det finns väldigt mycket kunskap om det ute i landet. Pratar man med människor på till exempel länsstyrelser vet de att stora ansamlingar av män får konsekvenser för kvinnors säkerhet, oavsett om det är industrisatsningar i Norrbotten eller hockey-VM i storstaden. Såväl DCA-avtalet med USA som det motsvarande Nato-avtalet innebär att personal som är stationerad i Sverige inte ska lagföras i Sverige utan att eventuella brott ska hanteras av den sändande nationen. Eftersom Sverige men inte USA har samtyckeslagstiftning innebär det att färre övergrepp är brottsliga för en amerikansk soldat jämfört med en svensk. Den svenska lagen och USA:s militärlagstiftning skiljer sig också åt vad gäller sexköp. Beroende av stöd Sverige kan i och för sig ta tillbaka rätten att driva en process i specifika fall, men IKFF bedömer att det knappast kommer att ske eftersom Sverige kan antas känna sig beroende av stöd från staten i fråga. – Vi skulle vilja att man omförhandlar DCA-avtalet så att Sverige skulle ha rätt att döma för sexualbrott, att samtyckeslagstiftningen och sexköpslagen gäller. Den globala forskningen visar att det är just i samarbetsavtalen som man har störst möjlighet att komma till rätta med de här problemen, säger Malin Nilsson. Rapporten innehåller en rad rekommendationer – den övergripande är enligt henne att Sverige behöver erkänna vilka konsekvenser besluten har fått. De senaste åren tycker hon att det har varit svårt att lyfta att det finns negativa konsekvenser med försvarspolitiska beslut – utan att anklagas för att gå Putins ärenden. – Även om man vill ha ett försvarssamarbete med USA kan man faktiskt göra det till sin sak att skydda kvinnor i Sverige från övergrepp och se till att kvinnor som utsätts har samma rättssäkerhet som andra kvinnor i Sverige. En sak som hon ändå tycker är positiv är att hon upplever att det finns ett stort intresse för jämställdhetsfrågor hos många som jobbar med civilförsvaret, som ju också byggs ut. – Det läggs många nya uppgifter på länsstyrelser och kommuner och andra aktörer och där ser vi ett väldigt intresse av att inkorporera de här perspektiven. I civilförsvaret kan vi lyfta jämställdhet och se hur vi säkerställer att den inte byggs ut på bekostnad av kvinnor. ● » Vi skulle vilja att man omförhandlar DCA-avtalet så att Sverige skulle ha rätt att döma för sexualbrott, att samtyckeslagstiftningen och sexköpslagen gäller « Sveriges nya säkerhetspolitiska kurs har stora konsekvenser för jämställdheten, enligt Malin Nilsson.
22 morgonbris ivmoderhalscancer är en av världens vanligaste cancersjukdomar bland kvinnor, med flera hundra tusen döda årligen. Men den går numera att förebygga genom vaccination för det HPV-virus som är den främsta orsaken till cancern, och det går att screena för att upptäcka eller ta bort förstadier till cancern. De senaste åren har både unga flickor och pojkar i Sverige erbjudits vaccin. WHO:s definition av utrotning är färre än fyra cancerfall per 100 000 kvinnor årligen. Den senast tillgängliga statistiken är från 2023 då Region Dalarna hade 2,9 fall av livmoderhalscancer per 100 000 kvinnor, vilket innebär att den för första gången utrotats i en svensk region. ”Utrota livmoderhalscanser” Det här var något som dåvarande oppositionsregionrådet Elin Norén drömde om redan 2021, när hon tillsammans med partikollegan Per-Inge Nyberg skrev motionen ”Utrota livmoderhalscancer”. De lyfte fram att det fanns bra metoder för att nå målet, det som behövdes var enligt dem riktade insatser på två områden: ”Dels behöver man nå de kvinnor som i dag uteblir från sin cellprovtagning, och se till så att dessa får möjlighet att delta i screening och provtagning. Dels behöver man göra riktade insatser för att vaccinera unga kvinnor som var för gamla att vaccineras 2012.” – Jag upplevde inte att det här diskuterades på politisk nivå innan vi skrev motionen, det blev nog en ögonöppnare för många. Den blev besvarad och jag tror att vi alla var överens om vikten av arbetet, säger Elin Norén. 2023 var det så få kvinnor som fick livmoderhalscancer i Region Dalarna att sjukdomen betraktas som utrotad. – Det är jättestort, att vi utrotar en sjukdom. Det är väldigt ovanligt och det här är en cancerform som har drabbat många unga kvinnor, säger regionrådet Elin Norén (S). TEXT: YLVA SÄFVELIN FOTO: EVELINA RÖNNBÄCK Första regionen att utrota livmoderhalscancer Dalarna L Regionstyrelsens ordförande Elin Norén (S).
morgonbris 23 Det är förstås ute i vården som arbetet görs, men för att det ska ske måste politiken stå för ett bra regelverk och vara pådrivande och påhejande, menar hon. – En del i vårt framgångskoncept är att vi redan tidigt hade avgiftsfri HPV-vaccination ända upp till 26 år – även de som var äldre och som velat vaccinera sig har fått göra det avgiftsfritt. När många andra regioner senare drog igång det man brukar kalla för ”catch up-vaccination” så hade vi redan till stor del gjort det. Det är ju ett aktivt politiskt beslut att göra vaccinationen tillgänglig för fler. Politisk uppmuntran Region Dalarna var också tidig med att använda HPV-analys som huvudsaklig screeningmetod, i stället för att screena efter cellförändringar. – Verksamheten har verkligen varit på tårna med att implementera nya metoder, men vi från politiken har också drivit på och uppmuntrat till att ta nästa steg. ● » Jag upplevde inte att det här diskuterades på politisk nivå innan vi skrev motionen «
24 morgonbris Elfva Barrio, ordförande S-studenter Vi måste växla upp kring bostadspolitiken. Kvinnor kan inte lämna relationer och unga kan inte påbörja sina vuxna liv. Därtill cementeras segregationen i vårt land. Det är a och o att vi behandlar bostadsförsörjningen som det verktyget det faktiskt är. Det är dags att bygga det nya Sverige! Malin Ragnegård, ordförande Kommunal ” Avskaffa karensavdraget” Moska Hassas, ordförande SSU Att bryta segregationen, få ner ungdomsarbetslösheten och stärka ungas ekonomi är de viktigaste frågorna för unga i valet 2026. Med Ulf Kristersson vid makten har ungas liv blivit sämre. Den fria tandvården har tagits bort och var fjärde ung är arbetslös. För att vinna unga väljare i valet 2026 behöver Socialdemokraterna gå fram med konkreta reformer som stärker ungas ekonomi. En bostads- och välfärdspolitik som bryter segregationen. Arbetsmarknadsreformer som ger unga jobb. Konkreta reformer för unga som gör Sverige till världens bästa land att växa upp i, för vår och nästa generation. Åsa Lindestam, ordförande PRO Pensionerna. Det finns många som behöver en slant till i plånboken – kanske inte alla, men det är väldigt många just nu som lever på marginalen. Sara Kukka-Salam, ordförande Socialdemokrater för tro och solidaritet Valrörelsen behöver handla om fred och mänskliga rättigheter. Många med mig skäms över att Sveriges regering varit för passiva i att stoppa folkmordet i Gaza. I en farligare omvärld behöver Sverige en regering som vågar säga ifrån när mänskliga rättigheter kränks. På hemmaplan behöver vi en tydlig röst som står upp för allas lika värde och en inkluderande svenskhet – mot rasism och intolerans. Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor Vi har fokus på jämlika möjligheter och kvinnor och unga tjejer som befinner sig i utsatta situationer och för oss är det extra viktigt att prata om bostadsfrågan. Kvinnor som utsätts för våld i nära relation måste få en bostad för att kunna lämna sina förövare. Många kvinnor som lever med missbruk och psykisk ohälsa behöver få trygghet för att kunna ta sig ur sina situationer. Många av de utsatta kvinnor vi möter lider av samsjuklighet, ofta har de både ett missbruk och lider av psykisk ohälsa. Vi ser fram emot att man sjösätter samsjuklighetsutredningen som möter dessa grupper av kvinnor och ser till deras behov. Vi måste också fokusera på det ökande antal tjejer som är både offer och aktörer i gängkriminaliteten för att möta deras behov och få ut dem ur de kriminella miljöerna. ETT ÅR TILL VALET Vilken fråga behöver komma upp i valrörelsen? Snart är valåret 2026 här. Morgonbris frågade ett antal organisationer vilka frågor de vill se på dagordningen i valet. foto: s-studenter foto: anneli nygårds foto: sts foto: fredrik sandin foto: ssu
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=