Fred, frihet, feminism Så blir vi fler S-kvinnor Granska klimatpolitiken Nummer 1–2 2022. Årgång: 118. 40 kr EXTRA TJOCKT NUMMER MED MASSOR AV VALPEPP! EVA NORDMARK Stolt ny jämställdhetsminister: ”Fler kvinnor ska göra samma resa sommin mamma – försörja sig och skapa det liv de önskar” 8 FEMINISTISKA ANLEDNINGAR ATT RÖSTA S I HÖST – riv ut och spara! HOTET FRÅN HÖGER – Lina Stenberg skriver om tre former av feminism KVINNOR OCH POLITIK – I NUTID, HISTORISKT OCH INTERNATIONELLT Morgonbris – tidning utgiven av S-kvinnor
Det är enkelt att engagera sig internationellt numera Palmecentret är arbetarrörelsens organisation för internationell solidaritet och bedriver runt 200 internationella projekt i ett 30-tal länder. S-kvinnor är en av 27 medlemsorganisationer, som genom Palmecentret har möjlighet att samarbeta med en lokal organisation i till exempel Afrika eller på Balkan. Det är väldigt enkelt att engagera sig – genom något som kallas projekt utan administration. Det är precis som det låter. Som medlemsorganisation på förbunds- eller distriktsnivå stöttar ni projektet ekonomiskt, deltar i genomförande och bidrar med er kompetens. Det administrativa – uppföljning, rapportering och planering – sköter helt och hållet Palmecentret. – Det är positivt när medlemsorganisationer är involverade. De kan ha ett annat erfarenhets- och kunskapsutbyte med partnerorganisationer än vad vi på Palmecentret kan, säger Kajsa Lönegård, programhandläggare för Sydafrika och Namibia. – Det är en verklig skillnad från hur det var förr när de administrativa uppgifterna tog tid och energi. Nu kan vi fokusera på det som vi är bra på. Till exempel organisationsfrågor eller politiska frågor. Det är det som gör skillnad i våra partnerorganisationers verksamhet, säger Nina Unesi, förbundssekreterare för S-kvinnor. Svensk arbetarrörelse har historiskt varit stark när det kommer till internationellt solidaritetsarbete, och det vill vi fortsätta vara! Det säger Kajsa Lönegård på Olof Palmes Internationella Center. S-kvinnors samarbete med Ikhwezi Women’s Support Centre i Sydafrika är ett exempel på ett projekt utan administration. Engagera ert distrikt! Läs mer på palmecenter.se. Skanna QR-koden för att ta dig till webbsidan:
Lina Stenbergs nya bok Feminism på riktigt granskar vad åtta riksdagspartier vill göra för att förbättra för arbetarkvinnorna. DUBBEL- NUMMER morgonbr i s 3 4. Ledare. Glöm inte kvinnors och barns utsatthet när människor tvingas på flykt. 5. Spaning: Äntligen ses graviditetspenningen över! 8. Spaning utan aning: Citat från och om våra politiska motståndare. 9. Intervju: Eva Nordmark, numera arbetsmarknads- och jämställdhetsminister. 12. Special: Val 2022 12. Valrörelsen är igång! 14. Åtta år av framgångsrika reformer. 18. Annika Strandhäll om framtida utmaningar. 19. Nina Unesi delar med sig av sina bästa valkampanjtips 20. Feminismpå riktigt. Lina Stenberg har skrivit en bok som jämför riksdagspartiernas jämställdhetspolitik. 23. Feminismkontra jämställdhet. 24. Åtta argument i valrörelsen. Därför är det viktigt att rösta S. Mittuppslag att riva ut och spara. 26. Tema kvinnor och politik. 26. Nutid: Partisekreterare Tobias Baudin om politik för ett jämställt samhälle. 28. Historiskt: Kvinnor har röstat för sociala reformer. 30. Internationellt: Kvinnlig representation gör skillnad. 32. S-kvinnorna har ordet. Veteranen Sofia, 35, möter nyblivna S-kvinnan Ingrid, 73. 35. SSU och S-studenter redo för valrörelsen. 38. Fyra kvinnor somär nyaministrar om jämställdhetsfrågor. Hallå där… Annika Strandhäll. 40. Dubbelkryss! 42. Krönika: Heléne Fritzon om kampen mot högerpolitik i EU-parlamentet. 43. Förbundssidor 47. Nästa nummer avMorgonbris. Val, val, val! INNEHÅLL Morgonbris/1–2/2022 Morgonbris, Box 70458, 107 26 Stockholm www.s-kvinnor.se Telefon: 08-700 26 00 E-mail: morgonbris@s-kvinnor.se Ansvarig utgivare: Nina Unesi Redaktör: Amanda Schulin (föräldraledig), Ingela Hoatson (vik) Produktion och grafisk form: Kerstin Stickler Tryck: Exakta Printing Övriga medarbetare: Karin Elfving, Maria Granström, Kajsa Jansson, Susanne Kronholm, Turid Petersson, Emmy Sjöblom, Ylva Säfvelin. För icke beställt material ansvaras ej. Morgonbris nr 3 2022 kommer ut i augusti. Valet 2022 Tillsammans med Sveriges första kvinnliga statsminister, Magdalena Andersson, kommer S-kvinnor att vara en viktig del av valrörelsen. 12 26Kvinnor och politik – i nutid, historiskt och internationellt 9 20 omslag, foto: susanne kronholm INTERVJU med Eva Nordmark, feministisk minister med ny portfölj och starkt engagemang.
Det har varit omskakande veckor både nationellt och internationellt. Efter två långa år av undantag kopplat till pandemin skakas vi nu av en ny kris i vårt närområde, den ryska invasionen av Ukraina. Det skapar ny oro, politisk och ekonomisk instabilitet och vi kan räkna med att det kommer att dominera det politiska och mediala samtalet långt framåt. S-kvinnor står bakom Sveriges regering i fördömandet av Rysslands agerande – det är både oförsvarligt, oförklarligt och olagligt. Som i alla krig är kvinnor och barn särskilt utsatta. Vi ser redan nu hur exploatering och våld mot kvinnor ökar, hur deras ekonomi och frihet beskärs. Under den flyktingvåg som följde kriget i Syrien påtalade S-kvinnor samma sak – glöm inte kvinnorna och barnen. Deras lidande under krig och på flykt var och är fruktansvärt. S-kvinnors utgångspunkt är att kvinnors asylskäl måste uppvärderas, vi vill se säkra vägar genom Europa och ett humant flyktingmottagande. De stora grupper kvinnor som nu kommer till Sverige kommer att vara i behov av stöd på flera nivåer. Utlandsfödda kvinnor har särskilt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och vi behöver åter igen påminna om att deras integration och rätt till makt över sina liv måste prioriteras. Samtidigt som vi behöver reagera och agera på det som sker i vår omvärld, kraftsamlar vi nu för en ny valrörelse och valet i september. Trots alla utmaningar känner jag en enorm trygghet i den styrka och kampvilja jag möter hos alla er S-kvinnor. Vi är redo! Vi går till val för att Sverige behöver en socialdemokratisk feministisk regering, som värnar den svenska modellen, en stark välfärd, ett tryggt samhälle. Det är den enda vägen framåt för jämställdhet och jämlikhet. Mäns våld mot kvinnor är fortfarande ett av vår tids största samhällsproblem, det måste fortsätta bekämpas med full kraft. Alla kvinnors rätt till egen försörjning är en lika viktig kamp, det är nyckeln till frihet. Fred, frihet och feminism är vår gemensamma framtid. Det är namnet på vårt nya politiska program som antogs på S-kvinnors kongress i höstas. Vi fortsätter ta kampen för att flickor och kvinnor ska få leva i trygghet, fred och frihet såväl nationellt som internationellt. ● 4 morgonbr i s ledare ann i ka strandhäl l Glöm inte kvinnors och barns utsatthet när människor tvingas på flykt » Vi är redo! Vi går till val för att Sverige behöver en socialdemokratisk feministisk regering«
morgonbr i s 5 Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi anser att moderniseringen av lagstiftningen handlar om att återta kontrollen av socialförsäkringarna och säkerställa att de är jämställda. – Reglerna har sett ut på ungefär samma sätt sedan förmånen infördes 1980, de behöver ses över för att passa arbetslivet så som det ser ut idag, säger Ardalan Shekarabi. I dag förväntas många kvinnor med tydligt nedsatt arbetsförmåga på grund av graviditetsbesvär att jobba som vanligt, medan icke-gravida med liknande besvär kan få rätt till sjukpenning. – Det här är en ojämlikhet som kan påverka hälsan hos både kvinnan och fostret, och det ska den här utredningen titta på, säger Ardalan Shekarabi. Utredningen ska också se över hur reglerna för graviditetspenningen kan moderniseras. Dagens regler utgår från en tid när fysiskt ansträngande jobb var mycket vanligare. Dessutom ska taket för den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ses över. Idag är försäkringsskyddet för gravida som har nedsatt arbetsförmåga lägre än för personer som har nedsatt arbetsförmåga på grund av till exempel sjukdom. Det handlar om synsättet att det är normalt att ha ont om man är gravid. – Om en man hade sökt läkare och sagt att han har så ont i höfter och rygg att han inte kan arbeta, hade han naturligtvis blivit sjukskriven. Det är viktigt att vi har ett likvärdigt system, säger Kristina Nilsson. Arbetsmarknaden har också förändrats. – Många kvinnor driver egna företag, det är viktigt att systemet fungerar både för anställda och egenföretagare, säger Kristina Nilsson, som tror att det finns en bred politisk uppslutning för att göra nödvändiga förändringar. Äntligen ses graviditets- penningen över! S-kvinnan Kristina Nilsson, vice ordförande i riksdagens socialutskott, ska utreda graviditetspenningen. – Jag är så lycklig! Det här är något som S-kvinnor har påtalat länge. Det ska vara samma trygghet oavsett om du är gravid eller inte. Jag har hört kvinnor säga att det inte ens är lönt att söka graviditetspenning, säger Kristina Nilsson. Kristina Nilsson. foto: emmy sjöblom Ardalan Shekarabi. foto: kristian pohl /regeringskansliet spaning Emilia och Johanna skaVända på vartenda ord ■ Säkerhetspolitik och jobbpolitik är två högaktuella ämnen och just dessa ämnen avhandlas i två av de första avsnitten av podden Vända på vartenda ord, med S-riksdagsledamöterna och S-kvinnorna Emilia Töyrä och Johanna Haraldsson. Podden finns på Spotify och fördjupar sig i socialdemokratisk politik på ett vardagsnära men samtidigt initierat sätt, med gäster som delar med sig av sina kunskaper och insikter. Roligt, intressant, spännande – lyssna! Ny podd!
6 morgonbr i s Det så kallade livspusslet, att kombinera jobb och familjeliv, är inte lätt, vare sig för kvinnor eller män. Det visar en studie från Karolinska, skriver arbetsvarlden.se. Män blir sjukare av jämställda relationer, konstateras det. – Kvinnors välbefinnande ökar omman fördelar det betalda och obetalda arbetet jämnare. En ojämställd relation leder till sämre relationer och oftare till skilsmässa. Men män i jämställda relationer har mer ohälsa än andra män, säger Emma Hagqvist, som är forskare i arbets- och miljömedicin, och professor vid Karolinska Institutet. Det är bevisligen krävande att ta ansvar fullt ut. Fortfarande består dock obalansen i sjukpenningtal, se tabell. Sjukpenningdagar per år Kvinnor: 12,07 dagar Män: 6,59dagar Störst skillnader mellan könen i åldrarna 30–39 år (Kvinnor: 12,93/ Män: 6,39) 40–49 år (Kvinnor: 14,34/Män: 6,69) och 50–59 (Kvinnor: 16,94/Män: 9,75) Så mycket mindre har kvinnor än män i pension, i genomsnitt. Huvudförklaringen är att pensionen i de flesta fall är kopplad till den tidigare inkomsten i arbetslivet, där män i genomsnitt tjänat bättre. Den enda ljuspunkten är att skillnaden, enligt Swedbank, minskar. källa: sakochliv.se Läsvärt om porr och samtycke Fyra av tio killar mellan 13–25 år har en negativ inställning till porr, och bara två av tio är positiva. Ändå uppger var tredje kille att de tittar på porr minst en gång i veckan, visar en Sifoundersökning gjord på uppdrag av organisationen MÄN. På mfj.se finns mer att läsa om den. – Njutning får aldrig ske på någon annans bekostnad. Vi behöver synliggöra både hur kvinnor och andra drabbas i och av porr, och hur killars och mäns egna relationer och sexualitet påverkas och begränsas av destruktiva idéer om vad sex är, säger Shahab Ahmadian, ordförande i MÄN. Shahab Ahmadian. foto: män Tuffutmaning förmän att leva jämställt 7000kr 7% Så få svarade ”ja” på frågan om de hade tillgång till mensskydd på jobbet, i en Sifoundersökning, skriver butikstrender.se. Hela 62 procent av de tillfrågade hade oväntat fått mens på jobbet och 48 procent tyckte att det bör erbjudas mensskydd på jobbet. …får däremot alla elever på Örebro kommuns gymnasieskolor, enligt ett pressmeddelande från S i Örebro. Anledningen till beslutet är att mens inte är valbart och medför extra kostnader för kvinnor. Heja Örebro! foto: wi kimedia commons Gratis mensskydd…
morgonbr i s 7 spaning Skulptöryrket var tungt och smutsigt och enligt traditionen en manlig syssla. Nakna skulpterade kroppar ansågs inte lämpliga för kvinnor. Trots detta utbildade sig flera kvinnor till skulptörer i Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Nationalmuseum satsar på att förvärva verk av kvinnliga bildhuggare verksamma vid förra sekelskiftet och nu pågår en utställning med skulptörer som Ida Matton, Ruth Milles, Alice Nordin, Agnes de Frumerie och Sigrid Fridman på Nationalmuseum. Ida Matton var den som i sin dagbok 1923 skrev orden ”Härligt att vara skulptör! Artist. Hurra!”, som kom att ge namn till utställningen som visas till 11 september 2022. Omkring 30000 barn och ungdomar placeras varje år i Sverige, i alltifrån familjehem till HVB-hem, stödboenden och särskilda ungdomshem. Det är en stor grupp människor, som en mindre kommun. S-kvinnors förra ordförande Carina Ohlsson har fått regeringens uppdrag att se över hur tryggheten för placerade barn och unga ska säkras. – Det finns bra ställen men alltför många som inte är det, säger hon. De missförhållanden som med jämna mellanrum uppmärksammas i medierna måste få ett slut men det räcker inte med att skriva ny lagtext, poängterar Carina Ohlsson. Det betydligt mer krävande uppdraget är att se till att samhället samverkar till verklig förändring. – Tyvärr visar statistiken att placerade barn och unga kommer ut i livet med mycket sämre förutsättningar än andra. De har sämre hälsa och skolresultat, en låg andel klarar gymnasiet och de har högre risk att hamna i kriminalitet och missbruk, säger Carina Ohlsson. En av utredningssekretariatets viktigaste prioriteringar är att, i enlighet med barnkonventionen, låta barn och unga själva komma till tals. Dels genom djupintervjuer och workshopdeltagande, dels via barnrättsorganisationer. Tanken är att utredningens resultat ska presenteras i april 2023. Utsatta ska skyddas bättre Nya steg tas hela tiden i regeringens arbete för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för att stärka skyddet för de mest utsatta, barn och även äldre. Nu tillsätts en särskild utredning för att se över det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränkningar av barn. Även frågan om en straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor och om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas ingår i utredningens område. Ida Matton, porträttstudie, 1891, terrakotta. foto: anna danielsson /nationalmuseum Carina Ohlsson. foto: ängelina ahlén Härligt att vara skulptör! Carina Ohlssons viktiga uppdrag för utsatta unga » Placerade barn och unga kommer ut i livet med mycket sämre förutsättningar än andra «
foto: fredrik fröderberg 8 morgonbr i s spaning utan aning! S-kvinnor har samlat citat somvåra politiska motståndare har sagt i offentliga sammanhang eller somsagts omdem. För oss S-kvinnor är det en viktig påminnelse om vilka vi möter i valrörelsen… omvi har otur. TEXT: NINA UNESI Fredrik Malm, skolpolitisk tales- person för Liberalerna, argumenterar för högre betyg i skolan och mot skolforskning som visar att högre betyg varken sporrar eller engagerar elever. källa: agenda, svt ”Svensk skola har för få ordningsregler, snarare än för många” Nyamko Sabuni, partiledare för Liberalerna, svarar på frågan om skolor ska få mäta hur långa kjolar eleverna har. källa: 30 minuter, svt ”Jag bestrider självfallet det här” Ebba Busch, Kristdemokraternas partiledare, bytte fot två månader efter citatet fälldes och erkände grovt förtal. Åklagaren utfärdade ett strafföreläggande som har samma verkan som en dom och antecknas i belastningsregistret. Ebba Busch dömdes att betala 60 dagsböter á 1 000 kronor och 800 kronor till Brottsofferfonden. källa: expressen Det är lättaremed integration avmänniskor från vårt närområde, som relativt ofta talar engelska och somhar andra förutsättningar att känna sig hemma i vårt land. Det är en annan sak än att människor frånMellanöstern eller Afrika primärt söker sig till Sverige.” Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna, förklarar varför det är skillnad på ukrainska flyktingar och flyktingar från andra länder. källa: 30 minuter, svt När Sverigedemokrater spekulerar om varför kvinnor föredrar att rösta på partier till vänster, blir samtalet snabbt en övning i sexism. ”Man pratar i tunga, tråkiga ord som får en att somna: 'budget, budget, budget'. Och säga vad man vill, men kvinnor är mer känslostyrda tror jag ändå.” Sverigedemokraten Tina von Schinkel tror inte att kvinnor förstår ekonomi. ”Det är väl inte orimligt att tänka sig att män har – genetiskt – utvecklat en förmåga att leda samhällen, snarare än vad kvinnor har gjort.” Sverigedemokraten Richard Sörman framhåller att det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och mäns ledarskap. källa: riks, sverigedemokraternas youtube-kanal ”Den som i stället vill läsa en väl faktaunderbyggd, balanserad och saklig genomgång över styrkor och svagheter i ett av världens mest effektiva sjukvårdssystem och dess utmaningar och möjligheter framöver, använder lämpligen samma tid till att läsa något annat.” Läkartidningens sågning av moderata finansregionrådet Irene Svenonius bok Jag vill avskaffa mig själv – låt proffsen styra vården (2019) är lika brutal som träffsäker. ”Det beror helt på kontexten” Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna, vägrade välja mellan Putin eller Biden. En vecka efter att intervjun gjordes bröt kriget i Ukraina ut. källa: 30 minuter, svt ”Jo, men det är så. Jag är helt övertygad omdet. Jag har två barn själv.” foto: fredrik fröderberg foto: kristdemokraterna
intervju eva nordmark morgonbr i s 9 Eva Nordmark har 20 år som facklig ledare bakomsig. Sedan i höstas är hon inte bara arbetsmarknads- utan också jämställdhetsminister. Morgonbris har träffat henne på hennes kontor i Regeringskansliet för ett samtal ompolitik somgör skillnad. TEXT: INGELA HOATSON FOTO: SUSANNE KRONHOLM med lång erfarenhet har tagit över viktiga frågor Feminist
10 morgonbr i s ennes egen mamma var hemmafru och kom sent ut på arbetsmarknaden. Eva Nordmark, arbetsmarknads- och jämställdhetsminister, vill att fler kvinnor ska få möjlighet att göra samma resa som hennes mamma har fått göra. Försörja sig och skapa det liv de önskar. Sedan Miljöpartiet hoppade av regeringen i höstas har arbetsmarknadsminister Eva Nordmark också fått ansvar för jämställdhet. – Jag är väldigt stolt över att Magdalena Andersson bad mig ta också den portföljen. Det är väldigt tydligt för oss socialdemokrater att grunden till ett jämställt samhälle är ett jämställt arbetsliv. Eva Nordmark är en gladlynt person, som trivs väldigt bra med sitt arbete i regeringen. – Det är väldigt roligt när vi träffas. Det är alltid en höjdpunkt på torsdagarna, när vi har regeringssammanträde. Det är förstås mycket allvar men vi blandar allvar och skoj. Att äta lunch med kollegorna efteråt, skratta och prata om allt mellan himmel och jord är en viktig del av arbetet, tycker jag. Hon ser stora fördelar med att koppla samman sina ansvarsområden, då arbete är det som lägger grunden till egen försörjning och därmed självständighet. Fortfarande finns dock alltför stora löneskillnader på arbetsmarknaden. – Jag är en praktisk feminist. Det är jätteviktigt att göra skillnad på riktigt, säger Eva Nordmark. Lång politisk karriär Hon har en gedigen facklig bakgrund, både som ordförande för det kvinnodominerade fackförbundet SKTF, numera Vision, och för TCO, en av arbetsmarknadens stora parter på arbetstagarsidan. – Jag fyllde 50 förra året, jag har haft ett politiskt engagemang sedan jag var 16. Eva Nordmark har arbetat med såväl avtalsrörelser som förhandlingar, arbetsmiljöfrågor och löneutveckling. I dessa roller har hon själv arbetat med att identifiera osakliga löneskillnader och vet att de går att åtgärda. – Det går sakta men säkert åt rätt håll men vi har en bit kvar. Det kräver ett hårt arbete och ett hantverk ute på arbetsplatserna. Det politiken måste göra är att skapa förutsättningar för att män och kvinnor arbetar lika mycket. Här menar hon att nyckeln till jämställda löner och pensioner är att män och kvinnor arbetar lika många timmar, att alla som vill arbeta heltid ska kunna göra det. – Vi har ett sysselsättningsgap mellan kvinnor och män, framför allt när det gäller utrikes födda kvinnors möjlighet att arbeta och försörja sig själva. De ska få göra samma resa som kvinnorna gjort i Sverige. Min egen mamma är ett sådant exempel, hon började jobba när jag var 15 år. Då blev hon lokalvårdare och började jobba deltid. Stolt över uppdraget Eva Nordmark kopplar samman jobbfrågan med feministisk frigörelse H intervju eva nordmark Eva Nordmark är en gladlynt person som trivs väldigt bra med sitt uppdrag. Regeringssammanträdena på torsdagar är alltid höjdpunkter. ▲
morgonbr i s 1 1 1 Heltid somnorm I vår ska riksdagen klubba ny lagstiftning där lagen om anställningsskydd har heltid som norm, något Eva Nordmark är väldigt stolt över. 2 Arbetsmarknadspolitik Rätten till eget arbete och försörjning är central. Ett intensivår med jämställdhetsfokus, inriktat på nyanlända, har startat. Språk, praktik och utbildning i en sammanhållen kedja av insatser. På gång är etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända. Parterna väntas teckna branschvisa avtal vid halvårsskiftet 2022. Fler arbetsmarknadsutbildningar till kvinnor. 3 Bryt köns- segregationen Fler män inom vården och fler kvinnor inom till exempel den nya industrin som uppstår just nu och det förväntat ökade försvaret. Ett annat viktigt område för jämställdhetsministern är mäns våld mot kvinnor, där den yttersta konsekvensen är att ett okänt antal kvinnor tvingas leva gömda för att undkomma män som hotar dem och kanske även deras barn. – Så ska vi inte ha det. Det är det yttersta uttrycket för det ojämställda samhälle vi har, säger Eva Nordmark. Arbetsplatsen som frizon Hon lyfter fram regeringens 99-punktsprogram, där bland annat ett nationellt våldsförebyggande program ingår, liksom förstärkt skydd för utsatta kvinnor och barn, effektivare brottsbekämpning och förbättrad kunskap hos berörda yrkesgrupper, beslutsfattare och allmänheten om mäns våld mot kvinnor. – En viktig del är också arbetsplatsens roll. Det är ofta den enda frizonen. Hur kan vi ytterligare stärka stödet för utsatta, hur kan vi se och upptäcka såväl utsatta som förövare, säger Eva Nordmark, som för en diskussion med arbetsmarknadens parter kring detta. Hon framhåller att checklistor och metodstöd är viktiga verktyg men att regeringen också gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram information och handledning så att alla vet hur man ska agera. – Ekonomisk jämställdhet är helt central, också för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Ekonomin ska aldrig vara ett hinder för att lämna en våldsam relation. Att ha en egen försörjning är otroligt viktigt för kvinnans frigörelse. ● Tre viktigaste åtgärderna för att sluta lönegapet Kvinnor som är förebilder ▲ ■ Anna Lindh var min ordförande i SSU. Hon har varit jätteviktig. ■ Ewa Hedkvist Petersen satt i riksdagen och i EU-parlamentet. Hon visade vägen när jag själv som ung satt i riksdagen och blev gravid, att det går att hålla på med politik, pendla och ha barn hemma. Vi kvinnor ska organisera oss. Kräv din rätt, kroka armmed andra. Tillsammans gör vi skillnad! Valpepp till S-kvinnor!
12 morgonbr i s valet 2022 val röre l s e
morgonbr i s 13 2022 års valrörelse är i gång med en lovande start för Socialdemokraterna. Förtroendemätningar och opinionsundersökningar visar att partiet har svenska folkets förtroende att leda landet. Tillsammans med Sveriges första kvinna som statsminister, Magdalena Andersson, kommer vi S-kvinnor att vara en viktig del av valrörelsen. Samtidigt är jämställdheten i Sverige hotad från högerkonservativa krafter som tar varje tillfälle att undergräva de framsteg som gjorts på jämställdhetsfronten. Det här valet kommer att vara det tuffaste och viktigaste valet i modern tid. På följande sidor finner du läsning om viktiga jämställdhetsframgångar, vilka utmaningar som väntar och hur vi vinner valet. Använd gärna Morgonbris som ett kunskapsstöd när du kampanjar i valrörelsen! TEXT: NINA UNESI FOTO: SOCIALDEMOKRATERNA
14 morgonbr i s r 2014 tillträdde en socialdemokratiskt ledd regering efter åtta år med borgerligt Alliansstyre. Förväntningarna på jämställdhetspolitiken var stora och redan i sin första regeringsförklaring tillkännagav dåvarande statsminister Stefan Löfven att Sveriges nya regering är en feministisk regering. Utifrån det jämställdhetspolitiska målet, att kvinnor och män ska ges samma makt att forma samhället och sina liv, framhöll han att hämmande könsroller och strukturer ska bekämpas. Det är en prioritering som gått som en röd tråd genom regeringens politik sedan dess. Det här är ett axplock av vad som gjorts i olika frågor. Allmänt och internationellt ■ Ett helhetsgrepp om jämställdhetspolitiken är viktigt för att bättre kunna samordna, styra och följa upp dessa frågor. En nationell myndighet med övergripande ansvar för detta har tidigare saknats. Även på internationell nivå är det viktigt att jämställdhetsfrågor genomsyrar hela politiken. VAD HAR GJORTS: • En Jämställdhetsmyndighet har inrättats som startade sitt arbete 1 januari 2018. • Som första land i världen införde Sverige en feministisk utrikespolitik. Sex länder har följt efter: Kanada, Frankrike, Luxemburg, Spanien, Mexiko och Tyskland. • Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd bidrog till att etablera en ny standard för arbetet för kvinnor, fred och säkerhet. • Sverige samarbetar med länder som ser över sin sexköpslagstiftning. • Sverige är en av de största givarna till FN:s organ för jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt, UN Women. Barn ■ Att investera i barn är att investera i framtiden, men alltför ofta glöms barns rättigheter bort. Vi kan aldrig acceptera att något barn faller genom skyddsnätet. Alla barn har rätt att må bra. VAD HAR GJORTS: • Barnkonventionen har gjorts till svensk lag. • Ett uppdrag har getts till idrottsrörelsen, där många barn och unga möts, att se över vad som behöver göras för att stärka jämställdhetsarbetet och arbetet med att stoppa mäns våld mot kvinnor. • Ett särskilt barnfridsbrott som gör det straffbart att utsätta barn för att bevittna brott i nära relationer har införts. • Straffet för köp av sexuell handling av barn har skärpts. valet 2022 f em i n i st i s ka re former Å ÅR AV VIKTIGA REFORMER Under de två senastemandatperioderna, med socialdemokratiska regeringar, har många reformer för ökad jämställdhet genomförts. Morgonbris har följt upp åtta år av nationellt jämställdhetsarbete och listar här viktiga framgångar. TEXT: KAJSA JANSSON OCH NINA UNESI Morgonbris har listan!
morgonbr i s 15 Utbildning ■ I skolan läggs grunden för framtiden. Kunskapen ska stå i centrum och barn ska ges trygghet och möjlighet att utvecklas utifrån individuella förutsättningar. Pedagoger ska förmedla kunskap som är nödvändig för ett jämställt, jämlikt och demokratiskt samhälle. VAD HAR GJORTS: • Ett likvärdighetsbidrag har gått till att stärka jämlikheten i skolan. • Ett förskolebidrag har införts som kommunerna kan använda för att minska barngrupperna, rekrytera personal i förskolan och kompetensutveckla förskollärare. • Kunskaper om sex och relationer har blivit obligatoriskt i lärarutbildningarna, för att förbättra undervisningen om detta. • Kunskapsområdet ”Sex och samlevnad” har bytt namn till ”Sexualitet, samtycke och relationer” och läroplanen har ändrats för att stödja detta. Välfärd ■ En gemensamt ägd välfärd av hög kvalitet är en grundförutsättning för allas frihet. När välfärden inte räcker till är det oftast kvinnorna som får kompensera för bristerna. Satsningar på välfärden är därmed satsningar på jämställdhet. VAD HAR GJORTS: • De generella statsbidragen till kommuner och regioner har ökats för att höja kvaliteten i välfärden. • Satsningar på ökad bemanning och stärkt kompetens bland personalen inom vård och äldreomsorg har genomförts. • Fria arbetskläder har införts för anställda inom äldreomsorgen. forts. vänd… foto: shutterstock
Trygghetssystem ■ Sjukförsäkringen ska finnas till för människor som behöver det. Den ska ge ekonomisk trygghet, rehabilitering och möjliggöra återgång till arbete. Med den så kallade rehabiliteringskedjan som Alliansen införde 2008 har inte systemet levt upp till dessa förväntningar. VAD HAR GJORTS: • Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen är avskaffad. • Ändringar i sjukförsäkringens regelverk som innebär att det blir lättare att skjuta fram prövningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden vid dag 180. • Taket för sjukpenning har höjts, likaså garantiersättningen inom sjukersättningen och bostadstillägget för de som har sjukersättning. Familjeliv ■ Ett jämställt familjeliv är grunden för ett jämställt arbetsliv. Att kvinnor och män redan från start delar lika på ansvaret för hem och barn är därför av största vikt. Ett jämställt familjeliv kräver också satsningar på jämlikhet .VAD HAR GJORTS: • En tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen har införts. • Vårdnadsbidrag, som framför allt låste kvinnor med utländsk bakgrund i hemmet, har avskaffats. • Jämställdhetsbonusen, som inte ledde till ett jämnare uttag av föräldradagar, har avskaffats. • Underhållsstödet har höjts. • Barnbidraget och studiebidraget har höjts. Arbetsliv ■ En jämställd arbetsmarknad är en förutsättning för att kvinnor och män ska ges samma frihet att forma sina liv. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män och kvinnors högre sjukskrivningstal är strukturella samhällsproblem som måste lösas. VAD HAR GJORTS: • Årliga lönekartläggningar har återinförts. • Taket i a-kassan har höjts och rätten till A-kassa på deltid har utökats till 60 veckor. • Kunskapslyftet och arbetsmarknadsutbildningar har byggts ut till att omfatta över 144 000 platser. Det är nu möjligt för fler arbetslösa att studera med bibehållen ersättning. • Lex Laval har avskaffats, svenska kollektivavtal kan krävas igen, ytterst genom stridsåtgärder. • En ny brottsrubricering, människoexploatering, har införts. Polisen har fått större befogenheter att kontrollera arbetsgivare i branscher där problemen med illegal arbetskraft är stora. Kvinnors hälsa ■ En god folkhälsa ska vara så jämlikt och jämställt fördelad som möjligt. Det finns idag omotiverade skillnader mellan kvinnor och män som gör att hälsan inte är jämställd. Det strider mot hälso- och sjukvårdslagen. VAD HAR GJORTS: • Kostnadsfria mammografiundersökningar inom screeningprogrammet har införts för kvinnor i hela landet. • Kostnadsfri screening för livmoderhalscancer har införts i hela landet. • Avgiftsfria preventivmedel har införts för personer under 21 år. • Mödrahälsovården och förlossningsvården har stärkts genom bland annat ekonomiska satsningar på ökad personaltäthet. Rätten till din kropp ■ Rätten till den egna kroppen är en grundläggande mänsklig rättighet. Denna rätt måste ständigt försvaras. Alla former av exploatering, objektifiering, våld och utnyttjande av kvinnor måste motverkas. VAD HAR GJORTS: • En ny sexualbrottslagstiftning som bygger på samtycke har antagits. • En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor har antagits. • Särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv har införts. • Stödet till de ideella kvinno- och tjejjourerna har stärkts. • Stödet till brottsoffer har stärkts. • Ökade resurser till polisen så att 350 fler utredare för vålds- och sexualbrott mot kvinnor och barn har kunnat anställas. 16 morgonbr i s valet 2022 f em i n i st i s ka re former
morgonbr i s 17 Äldre ■ Äldres rättigheter måste garanteras. Många äldre kvinnor lever med låg pension eller endast garantipension. Jobbskatteavdraget har inneburit att skatten på pension är högre än skatten på lön. VAD HAR GJORTS: • Skatt för pensionärer har sänkts för att minska skillnaden i beskattning mellan lön och pension. • Höjt bostadstillägg för pensionärer har införts. • Höjd garantipension har införts. • En utredning om att införa en äldreomsorgslag har tillsatts. • Ett pensionstillägg är föreslaget för de med lägst inkomstpension. Klimat och infrastruktur ■ Vi måste ta klimatkrisen på största allvar och agera kraftfullt både nationellt och internationellt. En hållbar utveckling för kommande generationer kräver att klimatfrågan alltid är överst och inkluderad vid politiska beslut. VAD HAR GJORTS: • Klimatmålet att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland 2045 har antagits. • Ett industrikliv har lanserats för att snabba på industrins omställning och skapa nya jobb. • Ett klimatkliv har lanserats för investeringar i förnybar el, laddstolpar och biogas i hela landet. • Stora ekonomiska satsningar på kollektivtrafik och tågtrafik har gjorts. • Tillgången till engångsplastartiklar har begränsats. • De största statliga investeringarna i hyresrätter, studentbostäder och äldreboenden på 30 år har genomförts. Under 2020 färdigställdes mer än dubbelt så många hyresrätter som 2014. foto: shutterstock » Mer val
18 morgonbr i s 2014 tillträdde den socialdemokratiskt ledda regeringen, som världens första uttalat feministiska regering. När S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll sammanfattar åtta år är det med stolthet. – Det kan kännas frustrerande att vi har så stora utmaningar kvar. Samtidigt ska vi vara oerhört stolta. S-kvinnor på alla nivåer gör en helt fantastisk insats för att sätta jämställdheten på agendan, kvinnors perspektiv måste alltid finnas med, säger Annika Strandhäll. Mäns våld mot kvinnor Hon nämner flera av de framsteg som gjorts där S-kvinnor varit drivande, som strängare straff för sexualbrott och reformer för kvinnors hälsa. Samtidigt är fokus framåt, mot utmaningar som behöver lyftas i valrörelsen. – Inte minst när det gäller mäns våld mot kvinnor och hedersförtryck. Det är ett arbete som aldrig tar slut tyvärr. Vi måste fortsätta ställa krav och spänna bågen. Det här är en av mina högst prioriterade frågor. En annan stor utmaning är den ekonomiska jämställdheten. – Det är grunden för kvinnors frihet. Det hänger också ihop med att förebygga våld mot kvinnor. För att kunna ta makten över sitt liv, bryta beroenden och lämna destruktiva relationer behövs ekonomisk självständighet. Vi måste fortsätta ställa krav på bättre arbetsvillkor för kvinnor, inte minst inom välfärden. Under pandemin har mångas trygghet och villkor försämrats, vi måste vända den utvecklingen, ta upp kampen för heltid som norm, stoppa delade turer och otrygga anställningar, säger Annika Strandhäll. Självklart domineras alla delar av det politiska arbetet just nu även av det närliggande kriget i Ukraina. Hon nämner särskilt kvinnornas utsatthet. – Vi följer konflikten nära. Redan tidigt påtalade vi vikten av särskild hänsyn till kvinnor och barn som är på flykt eller fast i krig och att deras utsatthet måste prioriteras. För de som kommer till Sverige kommer vi också att följa upp frågan om hur vi får in de kvinnorna i arbetslivet. Det är en stor utmaning. Annika Strandhäll nämner att egentligen vet vi redan vad som behöver göras. S-kvinnor har nyligen tagit fram ett nytt politiskt program. – Lösningarna finns redan, svårigheten ligger i att faktiskt genomföra det. Det handlar som vanligt om att gå från ord till handling. Och tyvärr, som alltid, att ta kampen mot högerpartierna som ständigt stretar emot i varenda reform för att stärka jämställdhet och jämlikhet. Kampen för att driva igenom jämställdhetsreformer tar S-kvinnor på alla nivåer. Hon ser samtidigt hur påtagligt mycket enklare vårt arbete blivit med en feministisk regering. – Det tycker jag absolut. De senaste åtta åren när vi haft socialdemokratiskt ledda regeringar har vi tagit helt avgörande steg framåt, tillsammans med regeringen. Jag vet att vi S-kvinnor ibland är jobbiga och tjatiga – det ska vi vara! Vi är ofta partiets största supportrar, men vi är också en blåslampa när det behövs. Tar uppgiften på allvar Inför valet 2022 nämner hon att det egentligen inte är nya frågor som drivs. Det handlar om att hålla i hjärtefrågorna, som det åtgärdsprogram som regeringen tog fram med 99 punkter för att stoppa mäns våld mot kvinnor. – Det är det mest omfattande program som tagits fram för att både förebygga och bekämpa våldet. Det visar varför vi behöver en socialdemokratisk regering, som tar det här på allvar. Vi S-kvinnor kommer självklart att fortsätta följa upp att de här reformerna också genomförs. ● ”Vi S-kvinnor är ibland jobbiga och tjatiga – det ska vi vara!” Annika Strandhäll berättar att regeringen noga följer utvecklingen i Ukraina. Särskild hänsyn måste tas till kvinnors och barns utsatthet. foto: ängelina ahlén valet 2022 utman i ngar och kampan j t i p s Annika Strandhäll omvikten av att vara en blåslampa för socialdemokratin. TEXT: MARIA GRANSTRÖM » Lösningarna finns redan, svårigheten ligger i att faktiskt genomföra det «
morgonbr i s 19 – SomS-kvinnor har vi dragit vinstlotten. Vi ska prata med de trevligaste väljarna – kvinnor! De frågor vi driver är dessutom de frågor som kvinnliga väljare tycker är allra viktigast. Det gör att vi kan relatera till våra politiska reformer för dessa kvinnors vardag, säger Nina Unesi. Lyssna in Hon poängterar att det viktigaste är att börja med att lyssna på den du pratar med, hur hon beskriver vilka problem hon ser. – Då kan du väva in de utmaningar du ser så att ni delar och förstår varandras verklighet. När ni blivit överens, då kan du prata om politiska reformer och hur vi tillsammans kan förändra samhället. Knacka dörr Bland olika metoder för att nå väljare har hon en solklar favorit. – Jag älskar att knacka dörr! Det ger möjlighet till kvalitativa samtal. Men det är också väldigt roligt att ringa. Då blir samtalen verkligen kopplade till det man säger, när man inte tar del av kroppsspråket hos varandra. När det gäller att ta lite större grepp tycker Nina Unesi om att fylla en kampanjbuss med glada S-kvinnor och åka ut på feministisk heldagskampanj i särskilt utvalda områden. – Det är så upplyftande att göra det tillsammans, när alla är så peppade! Oavsett hur man väljer att prata med väljare och berätta om allt viktigt som socialdemokratisk politik har gett och kommer att ge så är det en sak som inte får glömmas. – Vi gör en viktig insats tillsammans men framför allt har vi roligt medan vi gör det! ● ”Fyll en feministisk buss och åk ut tillsammans!” Nina Unesi har lång och varierande erfarenhet av valkampanjer, alltifrån EU-valskampanj med valbudskap på pizzakartonger till presidentvalkampanjer för Barack Obama och Hillary Clinton – liksom givetvis en lång rad S-kampanjer lokalt, regionalt och nationellt. foto: emmy sjöblom S-kvinnors förbundssekreterare Nina Unesi älskar valrörelser, höjdpunkten är att knacka dörr. Morgonbris tog ett snack omvad som funkar för den somvill övertyga vilsna väljare. TEXT: INGELA HOATSON
20 morgonbr i s feminism kontra st höger-vänst er slår hårt mot jämställdheten Blir det en blåbrun regering efter nästa val kommer klockan att vridas tillbaka för jämställdheten. En sådan regerings politik skulle drabba främst arbetarkvinnor, i synnerhet de som inte är svenskamedborgare. Det skulle innebära en utveckling bort från jämlik jämställdhet, somär S-kvinnorsmål. TEXT: INGELA HOATSON vinnor ska föda och ta hand om barn, medan män ska jobba för att försörja familjen. Samhällets ekonomiska stöd ska skäras ner och villkoras. Det är bilden som framträder av Sverigedemokraternas och i viss mån Moderaternas och Kristdemokraternas politik i Lina Stenbergs bok Feminism på riktigt. En granskning av riksdagspartiernas jämställdhetspolitik (Premiss förlag). I boken synas de åtta riksdagspartiernas argument och målsättningar för att uppnå jämställdhet, en ambitiös jämförelse utifrån tre avgränsade områden. Det handlar om att kunna leva på sin inkomst, att kunna jobba ett helt arbetsliv och att kunna kombinera jobb och familjeliv. I fokus står arbetarkvinnorna, hälften av landets kvinnliga befolkning. Lina Stenberg visar genom sin undersökning att på papperet vill samtliga åtta riksdagspartier ha mer jämställdhet, men att vägarna de vill gå väsentligt skiljer sig åt. I boken delas partierna in i tre ideologiska grupper, liberal feminism, konservativ feminism och feminism från vänster. De tre kategorierna beskrivs som en jämställdhet för eliten, en jämställdhet som går bakåt och jämlik jämställdhet. Slutsatsen som dras är att feminismen från vänster är den som lägger störst vikt vid att förbättra livet för kvinnor med låga och medelhöga inkomster i allmänhet och arbetarkvinnor i synnerhet. En gång i tiden var feminism ett extremt negativt laddat ord. I dag väcker det förvisso både positiva och negativa känslor, beroende på vem man frågar, men det kan ändå sägas ha blivit mer i ropet. Alltfler bekänner sig som feminister och frågan om jämställdhet är svår att bortse från i det svenska debattklimatet. Stora skillnader mellan partierna Samtliga åtta riksdagspartier uppger sig också ha politiska förslag för ökad jämställdhet. SD säger sig vara ”ett parti för jämställdhet på riktigt” och KD har ”en jämställdhetspolitik för verklighetens kvinnor”, enligt partierna själva. Tittar man närmare på kopplingen mellan ord och handling framträder dock stora skillnader mellan de olika partierna, särskilt om det ska råda jämställdhet för alla, oavsett klasstillhörighet. Så stor är gruppen arbetarkvinnor, som utgör 54 procent av svenska kvinnor 16–74 år. Lina Stenberg delar in riksdagspartierna i tre ideologiska grupper; liberal feminism (jämställdhet för eliten), konservativ feminism (jämställdhet som går bakåt) och feminism från vänster (jämlik jämställdhet). HOTET FRÅN HÖGER K 3 1 972 324PERSONER GRUPPER
morgonbr i s 21 Skulle M och KD i höst bilda regering i någon form av konstellation så kommer SD att få ett tungt inflytande. Antingen som en del av regeringen, eller som en del av dess regeringsunderlag. Det skulle innebära en politik baserad på traditionella könsroller. Kvinnan tilldelas huvuduppgiften att ta hand om barn, hem och äldre anhöriga. Allt för att underlätta för mannen, som arbetar utanför hemmet och står för försörjningen. I slutändan ett livslångt ekonomiskt underläge och skral pension för kvinnan och för mannen svagare känslomässiga band till barnen. Inspirerad av Ungern SD vill till exempel ta bort de reserverade månaderna i föräldraförsäkringen samt dela ut ett stöd på 20000 kronor till förstföderskor. I det senare förslaget är de kanske, som så ofta, inspirerade av Orbáns Ungern. De vill också lägga ner såväl Diskrimineringsombudsmannen som Jämställdhetsmyndigheten. M och KD har också förslag som missgynnar stora grupper kvinnor, till exempel vill de sänka försörjningsstödet, för människor ”ska inte leva på bidrag”. Dessa partier ser också gärna anhörigomsorg om äldre i stället för äldreomsorg, vilket ökar belastningen på främst arbetarkvinnor, som inte tillhör målgruppen för rut-tjänster och därmed själva får ta ansvar för detta. SD drar dessutom en skarp skiljelinje mellan människor som bor i Sverige och har svenskt medborgarskap och de som inte har det. Den senare gruppen utestängs effektivt från välfärdsförmåner som barnbidrag, bostadsbidrag och sjukersättning. Partiet vill dessutom göra det svårare att bli medborgare, vilket slår hårt mot en redan utsatt grupp. Utan medborgarskap, inget stöd. Det skapar ett samhälle långtifrån den svenska modellen. Bara S och V får godkänt Bara Socialdemokraternas och Vänsterpartiets politiska förslag får godkänt, Miljöpartiet visar sig stå med ett ben i vänsterfeminism och ett i liberal feminism. När det gäller S-politik lyfts till exempel förslaget om trygghetspension fram som positivt för arbetarkvinnor, som inte orkar arbeta hela vägen fram till pension. Också sådant som förslag för stärkt arbetsrätt, ökat underhållsstöd och bostadsbidrag liksom politiken för generell välfärd bedöms som positivt för målgruppen arbetarkvinnor. Feminism på riktigt lämpar sig väl för att ha studiecirkel kring och ABF har tagit fram en studievägledning. ● – Kunna leva på sin inkomst – Kunna jobba ett helt arbetsliv – Kunna kombinera jobb och familjeliv » Lina Stenberg omsin bok » Kvinnan tilldelas huvuduppgiften att ta hand om barn, hem och äldre anhöriga. Allt för att underlätta för mannen, som arbetar utanför hemmet och står för försörjningen« 3MÅL
22 morgonbr i s Lina Stenbergs bok Feminism på riktigt. En granskning av riksdagspartiernas jämställdhetspolitik kom ut lagom till 8 mars. Den är ett brandtal för arbetarkvinnors rättigheter, förpackad i en grundlig granskande jämförelse med tabeller och statistik till stöd för de slutsatser som dras. Varför är frågan om jämställdhet kopplat till jämlikhet ett viktigt begrepp? – Om man inte har med jämlikhetsaspekten kommer man att missa väldigt mycket. Definitionen för jämställdhet är att man vill ändra på samhället, inte bara att vissa personer ska få vissa förbättringar. Det krävs samhällsförändringar där alla är med. Lina Stenberg poängterar vikten av att se till dem som har det sämst ställt och att se till det som är strukturellt. – Vi har visat i Sverige att genom att ha en välfärdsstat som lyft dem som haft de lägsta inkomsterna och de sämsta förutsättningarna för hälsa och för att kunna leva långa liv – det har inte bara gynnat dem, utan hela samhället i stort. Hon hänvisar till statistik utifrån folkhälsa, skolresultat och företagande samt även Sveriges bruttonationalprodukt (BNP). – Man kan se att hela samhället på så många sätt vinner på att man satsar på jämlikhet. Det är ju självklart egentligen, att är ett samhälle jämlikt så är det också jämställt – och vice versa. Lina Stenberg menar dock att en väldigt tydligt definierad grupp har fått det sämre. Något som det övriga samhället helt enkelt har struntat i. – All den statistik som jag har med i boken visar på alla sätt som arbetarkvinnor antingen har fått det sämre, eller stannat av jämfört med övriga grupper, som när det gäller ohälsa och sjukskrivningstal. Den här gruppen är mycket utsatt när det gäller de problem som vi har i samhället. Win-Win för alla Hon tycker att det är obegripligt att livsvillkoren för en så stor andel av befolkningen – 54 procent av landets kvinnor – har kunnat försämras utan mer debatt. Hon påpekar att alliansregeringen aldrig hade ett klassperspektiv och välkomnar till exempel det faktum att underhållsstödet äntligen höjts, av en S-ledd regering. – Därför behöver man särskilt betona att här finns möjligheten att göra stor skillnad för en väldigt stor grupp, vilket också gör hela samhället mer jämställt och mer välmående. Det finns bara vinster att göra, det är ingen som förlorar på att stärka arbetarkvinnor. ● ”Är ett samhälle jämlikt, så är det också jämställt” Det finns bara vinster att göra när samhället satsar på reformer somgör livet bättre för arbetarkvinnor, anser författaren Lina Stenberg. Därför har hon satt dem i centrum när hon jämfört riksdagspartiernas politik för jämställdhet. TEXT: INGELA HOATSON Lina Stenberg sätter arbetarkvinnor i centrum i sin granskning. Hon tycker att det är obegripligt att villkoren för denna grupp kunnat försämras så mycket utan mer debatt i samhället. foto: privat feminism kontra st höger-vänst er Lina Stenbergs bok lyfter arbetarkvinnors villkor
morgonbr i s 23 nligt Nationalencyklopedin definieras jämställdhet som att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet, medan feminism definieras som en social rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män. Förenklat kan vi säga att jämställdhet är målet, medan feminism är verktyget för att nå dit. På nationell nivå har regeringen antagit ett jämställdhetspolitiskt mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet fokuserar just på resultatet. Hit vill vi nå, detta är ett jämställt samhälle. Ett brett begrepp Att målet kommer nås utan aktivt arbete är inte troligt. Det är därför feminismen behövs. Att vara feminist är helt enkelt att se de ojämställda maktstrukturerna och att verka för förändring. Att kalla sig feminist har ofta ansetts som mer radikalt än att säga att man är för jämställdhet. Det grundar sig troligtvis till stor del på att det just är ett aktivt ställningstagande som ofta leder till aktion och handling. Feminism utmanar nuvarande ordning, värderingar och beteendemönster och kräver förändring. Det kan upplevas som både jobbigt och obekvämt. Konservativa röster som velat bevara den nuvarande ordningen har historiskt utmålat feminister som en bråkig och avvikande grupp, vilket många tidigare inte velat associera sig med. I samband med att jämställdhet har blivit en allt viktigare politisk fråga för väljarna har dock fler politiker börjat kalla sig feminister och det är inte lika kontroversiellt längre att prata om feministisk politik. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att feminism är ett brett begrepp. Det sträcker sig från likhets- till särartsfeminister, från radikalfeminism till liberal och socialistisk feminism. Där likhetsfeminister anser att skillnaderna mellan könen framför allt är sociala konstruktioner menar särartsfeminister att biologiska skillnader gör kvinnor och män lämpade för olika uppgifter, men att uppgifterna ska värderas lika. S-kvinnors utgångspunkt är en socialistisk feminism som bygger på likhetstanken. Vi definierar den som en klassmedveten feminismen, eftersom vi ser att jämställdhet måste förenas med jämlikhet. För oss räcker det inte att bara vara för jämställdhet – som feminister vet vi att vi också måste agera för att nå förändring. ● De flesta säger att de är för jämställdhet, men inte likamånga kallar sig feminister. Vad är egentligen skillnadenmellan begreppen? Kanman vara för jämställdhet utan att vara feminist? TEXT: KAJSA JANSSON Feminism eller jämställdhet eller både och? E » Att kalla sig feminist har ofta ansetts som mer radikalt än att säga att man är för jämställdhet. «
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=