20 morgonbr i s feminism kontra st höger-vänst er slår hårt mot jämställdheten Blir det en blåbrun regering efter nästa val kommer klockan att vridas tillbaka för jämställdheten. En sådan regerings politik skulle drabba främst arbetarkvinnor, i synnerhet de som inte är svenskamedborgare. Det skulle innebära en utveckling bort från jämlik jämställdhet, somär S-kvinnorsmål. TEXT: INGELA HOATSON vinnor ska föda och ta hand om barn, medan män ska jobba för att försörja familjen. Samhällets ekonomiska stöd ska skäras ner och villkoras. Det är bilden som framträder av Sverigedemokraternas och i viss mån Moderaternas och Kristdemokraternas politik i Lina Stenbergs bok Feminism på riktigt. En granskning av riksdagspartiernas jämställdhetspolitik (Premiss förlag). I boken synas de åtta riksdagspartiernas argument och målsättningar för att uppnå jämställdhet, en ambitiös jämförelse utifrån tre avgränsade områden. Det handlar om att kunna leva på sin inkomst, att kunna jobba ett helt arbetsliv och att kunna kombinera jobb och familjeliv. I fokus står arbetarkvinnorna, hälften av landets kvinnliga befolkning. Lina Stenberg visar genom sin undersökning att på papperet vill samtliga åtta riksdagspartier ha mer jämställdhet, men att vägarna de vill gå väsentligt skiljer sig åt. I boken delas partierna in i tre ideologiska grupper, liberal feminism, konservativ feminism och feminism från vänster. De tre kategorierna beskrivs som en jämställdhet för eliten, en jämställdhet som går bakåt och jämlik jämställdhet. Slutsatsen som dras är att feminismen från vänster är den som lägger störst vikt vid att förbättra livet för kvinnor med låga och medelhöga inkomster i allmänhet och arbetarkvinnor i synnerhet. En gång i tiden var feminism ett extremt negativt laddat ord. I dag väcker det förvisso både positiva och negativa känslor, beroende på vem man frågar, men det kan ändå sägas ha blivit mer i ropet. Alltfler bekänner sig som feminister och frågan om jämställdhet är svår att bortse från i det svenska debattklimatet. Stora skillnader mellan partierna Samtliga åtta riksdagspartier uppger sig också ha politiska förslag för ökad jämställdhet. SD säger sig vara ”ett parti för jämställdhet på riktigt” och KD har ”en jämställdhetspolitik för verklighetens kvinnor”, enligt partierna själva. Tittar man närmare på kopplingen mellan ord och handling framträder dock stora skillnader mellan de olika partierna, särskilt om det ska råda jämställdhet för alla, oavsett klasstillhörighet. Så stor är gruppen arbetarkvinnor, som utgör 54 procent av svenska kvinnor 16–74 år. Lina Stenberg delar in riksdagspartierna i tre ideologiska grupper; liberal feminism (jämställdhet för eliten), konservativ feminism (jämställdhet som går bakåt) och feminism från vänster (jämlik jämställdhet). HOTET FRÅN HÖGER K 3 1 972 324PERSONER GRUPPER
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=