28 morgonbr i s et var i riksdagsvalet 1921 som det hände – kvinnor fick rösta i riksdagsval på samma villkor som män. Andelen av den svenska befolkningen som hade rösträtt steg då från 20,4 till 54,3 procent. Visserligen finns inga valundersökningar på den här tiden som kan ge en vink om hur kvinnor respektive män röstade men man kan titta på valresultatet. Socialdemokraterna och Sveriges Socialdemokratiska vänsterparti gick fram. Allmänna valmansförbundet (dagens Moderaterna), Liberala samlingspartiet samt Bondeförbundet (dagens Centerparti) backade. – Även om vi inte vet fördelningen av hur män och kvinnor röstade kan vi titta på resultatet och se vilka partier som erhöll flest röster, säger Josefin Rönnbäck. Matematiken går bara ihop om en stor del av de nya väljarna röstade vänster. Varannan damernas Valet 1921 resulterade i fem kvinnliga riksdagsledamöter, fyra i andra kammaren och en i den indirekt valda första kammaren. Så sent som 1971 var bara 14 procent av riksdagsledamöterna kvinnor. Under lång tid stod inte frågan om kvinnors representation högt på dagordningen bland männen i de politiska partierna. Från 1970-talet blev frågan allt hetare och ledde till bland annat Stödstrumporna 1991 och S-kongressbeslut om varvade listor 1993. – Men trots det har vi ett förhållandevis jämställt samhälle i dag, om man jämför med andra länder. Det har inte kommit efter 1990 när vi fått varannan damernas, säger Josefin Rönnbäck. Även om de valda kvinnorna i många år var få så var de framgångsrika i att samarbeta, ibland över partigränserna, och övertyga männen i sina partier. Och när det kom till kritan så har ju partierna varit intresserade av kvinnor som väljare, även om de inte alltid varit så intresserade av att ha dem som medlemmar eller i partiledningen, konstaterar Josefin Rönnbäck. – Vilket innebär att Socialdemokraterna faktiskt förändrade sin politik och försökte göra den mer attraktiv för kvinnor. Det ledde till att vi har barnbidrag, fria skolmåltider och att flickor fick läsa på läroverk. Sedan 1956 finns statistik på hur kvinnor och män identifierar sig på en höger-vänsterskala, hur de säger att de röstar och vilka politiska frågor de prioriterar. Valundersökningarna visar tydliga skillnader på vilka frågor som kvinnor respektive män prioriterar. Kvinnor tycker till exempel socialpolitik och familjepolitik är viktigare än vad männen gör. Från 1956 till 1979 stod kvinnorna däremot något mer till höger än männen, sett till kvinnor och politik h i stor i s kt Rösträtt i all ära, men det var intemålet för de kvinnliga rösträttskämparna – utan ett medel. – Det var bland annat för att förbättra för ensamstående mödrar, för barn, för svaga och utsatta, för bättre utbildningsmöjligheter. De ville ha rösträtten för att åstadkomma förändringar, säger Josefin Rönnbäck, lektor i historia vid Luleå tekniska universitet. TEXT: YLVA SÄFVELIN Josefin Rönnbäck, lektor i historia vid Luleå tekniska universitet. foto: luleå tekniska universitet Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. foto: göteborgs universitet Kvinnor har röstat för sociala reformer D » Partier som har fler kvinnor bland sina representanter tenderar att vara de partier som har mest kvinnor bland sina väljare« Ny bild
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=