Morgonbris_3-4-2021

6 morgonbr i s Varför behövs ett genusperspektiv på klimatkrisen? Och på vilket sätt spelar kön roll för miljöstrategier i ett heterosexuellt parförhållande? I tankesmedjan Arena Idés rapport Med tanke på miljön, som lanserades i början av oktober, djupintervjuas fem par som bor tillsammans. I studien undersöks på vilket sätt kön spelar roll för hur paren upplever inflytande och ansvar över vilken hänsyn som ska tas för miljön i det gemensamma hushållet. Det framkommer i rapporten en tydlig könskodning av strategier för miljöhänsyn. De manliga strategierna är främst tekniskt orienterade medan de kvinnliga är mer omhändertagande och praktiska. ”Ett överdrivet miljö- engagemang” menar intervjupersonerna i första hand innebär de kvinnligt kodade strategierna som går ut på att avstå miljöskadliga aktiviteter (som till exempel att flyga och äta kött). Mer typiskt manligt kodade strategier, som att investera i grön teknik (som solceller och elbil), anses som mer eftersträvansvärda av både män och kvinnor. Rapportens författare, journalisten och sociologen Nicole Kling, drar slutsatsen att det finns ett ”manligt” tolkningsföreträde när det gäller hur klimatkrisen bäst ska hanteras. ➥ Vill du läsa mer om kopplingen mellan jämställdhet och klimat? Morgonbris nummer 3 2020, som kan läsas via S-kvinnors hemsida, har just det temat och belyser varför feminism behövs för att möta klimatkrisen. Jämställdheten ska stärkas i arbetsmiljölagen Som en del i regeringens arbetsmiljöstrategi för 2021–2025 har regeringen beslutat om en arbets- miljöutredning. Den ska bland annat se över hur delar av arbetsmiljölagen kan uppdateras för att reglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män och oavsett yrke, bransch eller sektor. Lenita Gran- lund som tidigare var andra vice ordförande i Kom- munal har utsetts till särskild utredare, och uppdraget ska redovisas i juni 2022. ➥ Läs mer om arbetsmiljöarbete på sidan 9, där ILOs styrelses ordförande Anna Jardfelt intervjuas. På senare år har Indien hamnat i rampljuset som ett farligt land för kvinnor, med brutala våldtäkter och våldsbrott på kvinnor i offentliga miljöer. Indien är även ett av 36 länder i världen som fortfarande har straffrihet för våldtäkt inom äktenskapet. Men det rosaklädda, kvinnoseparatistiska medborgargardet Gulabi gang slår tillbaka. De bildades 2006 och har sedan dess delvis tagit lagen i egna händer. Idag har gruppen flera hundratusen medlemmar och ser det som sin främsta uppgift att skydda och stärka kvinnor. De beväpnar sig med käppar, hotar poliser och slår män som misshandlar sina fruar. Företrädarna för nätverket beskriver en rättslöshet för indiska kvinnor och försvarar genom den sina inte alltid laglydiga metoder. Men gruppen uppmuntrar även kvinnor, ofta på den indiska landsbygden, att utbilda sig, skaffa bankkort och ta steg mot ökad självständighet. Om en kvinna behöver hjälp samlar de ihop en grupp och gör hembesök. Kvinnorna betalar motsvarande 70 svenska kronor för ett livslångt medlemskap. För det får de en rosa sari och ett medlemskort. Och en käpp. Indiskt medborgargarde slår tillbaka foto : akshay mahajan / flickr Kvinnligt, manligt och miljöhänsyn