Morgonbris_3-4-2021

morgonbr i s 7 En kvinna i regeringen Statsrådet Ulla Lindströms liv och arbete ■ Trots att Ulla Lindström (1909–1999) var politisk pi- onjär inom den svenska och internationella politiken är detta den första biografin om henne. Mellan 1954 och 1966 var hon statsråd i Erlanders regeringar och dessutom vikarierande statsminister under ”se- mesterregeringen” 1958. Lindström kallades ”statsrådet utan portfölj”, det vill säga utan ett eget departement. Hon ansvarade för olika ärenden som barn- och familjefrågor, medborgar- skaps- och konsumentfrågor och blev Sveriges första u- hjälpsminister i Nämnden för internationellt bistånd (NiB). Därutöver var hon delegat i FN:s generalförsamling 1947 till 1966. Med flink penna skildrar Karlsson Lindströms liv och arbete med tonvikt på åren inom politiken. Fram träder en bild av en hårt arbetande banbrytare som stred för det hon trodde på och stod upp för sina åsikter även när det blåste hårt, och det gjorde det ofta runt Lindström. Med Lindström som exempel syn- liggörs genusstrukturer och glastak inom politiken och ger perspektiv och insikter relevanta för samtiden. Cecilia Jonsson, Växjö S-kvinnorna har ordet EN KVINNA I REGERINGEN Statsrådet Ulla Lindströms liv och arbete GUNNEL KARLSSON APPELL FÖRLAG ■ Hur ser vi på varandra i samhället? Varför är det inte okej att ta samma plats som en man? Jag säger mer än ofta att jag vill ta plats i politiken. Men mer än ofta säger man att du får vänta, vet din plats, du är påtänkt men inte just nu. Hur är det så att jag som kvinna när jag vill ta plats ska vänta? Vi har en annan i tanken (oftast man) påtänkt först. Jag vill att vi kvinnor ska våga lyfta varandra. Varför varannan man – bara för att? Catrin Alfredsson S-kvinnors, Oskarshamns ordförande Varför varannan man? Bok- tips! Pssst! Fler boktips hittar du på sidorna 36–38. i ■ Det är eftermiddag, söndagskväll. I ugnen ligger några nybakta scones och förbereder sig för att bli hedersgäst till kvällsfikat. Måste döda lite tid, fick tips om dokumentären om Birgitta Dahl, jag sätter på den. På noll och inga sekunder befinner jag mig i en an- nan verklighet. Det är 60-tal i Sverige, särbeskattning utövas och det finns ingen egentlig förskola att tala om. Dessutom är det få kvinnor i den svenska riksdagen och aborträtten gäller enbart om mitt liv är hotat eller om fostret har allvarliga fosterskador. Jag pausar, tar upp telefonen och följer senas- te nyheterna från Afghanistan, i de fundamenta- listiska sharialagarna som talibanerna säger sig följa kommer kvinnor mest troligt ha en minimal självbestämmanderätt över sitt eget liv. Ryser i hela kroppen. En flash från Aftonbla- det, nu ska tydligen också delstaten Florida över- väga inskränkningar i aborträtten så som Texas gjorde för några veckor sedan. Detta ska lagföras via ett angiverisystem där allmänheten förväntas anmäla läkare och barnmorskor som utför abor- ter. Vecka 6, några av mina vänner visste ju inte ens om att de var gravida då? Tillbaka till Birgitta Dahl, vad långt vi kommit ändå och vad stolt jag känner mig över att vara just socialdemokrat. Tänk vilka makter hon och andra kvinnor var tvungna att bekämpa. Ett år till valet. Var senaste siffran för SD 19,9? Undrar om de skulle ta tillbaka förslagen de haft om samvetsfrihet för barnmorskor och sänkt gräns för fri abort om de skulle få inflytande över reger- ingsmakten? Och visst leds KDs jämställdhetsar- bete fortfarande av en person som suttit i styrelsen för anti-abortorganisationen Människovärdet? Jag kommer i vart fall inte glömma bort när det uppdagades att de konsekvent röstat nej till frågor om aborträtt i Bryssel. Jag kollar på Birgitta och hon kollar tillbaka på mig. Vi i Sverige är inte immuna mot den utveckling vi ser i andra länder. I valet 2022 kommer vi återigen behöva stå på barrikaderna för att försvara kvinnors rättighe- ter och möjligheter och vi i Unga S-kvinnor kommer stå längst fram. Tove Lönstad, Avantgarde, Unga S-kvinnor i Stockholm Kvinnorna får betala priset högerkonservativa styr » Fler insändare