Reflex 1 -20

15 REFLEX 1/20 TEMA — INSAMLING, FORSKNING Varje år delar Neuro ut ett 40-tal bidrag till forskning genomNeurofonden. Under 2019 delade vi ut totalt 3,8 miljoner kronor till projekt inom olika neurologiska diagnosområden. MS, epilepsi, stroke, polyneuropati, Parkinson och ALS är några av de diagnoser som omfattas av forsk- ningen somNeuro stöder. Under hösten är ansökningsprocessen öppen för forskare somvill ta del av bidraget. Neuros forskningskommit- té, fattar beslut omvilka bidrag som ska beviljas. Neuros medlemmar är engagerade i forskning och enligt medlemsun- dersökningen 2016, är Neuros bidrag till forskning det område som vinner flest medlemmars intresse. Desto färre är det kanske som känner till att den här delen av Neuros verksam- het finanserias av gåvor från privat- personer och företag. Månadsgivare, minnesgåvor, egna insamlingar och Bidrag till forskning möjliga tack vare gåvor engångsgåvor är det som gör att vi kan fortsätta bidra till forskning. Forskning skapar och förändrar framtiden Forskning är viktigt. Framstegen som görs skapar hopp om att de frågor vi bär på rörande diagnoser och symtom, ska få svar och att svaren ska kunna leda till bättre behandlingar, förebyggande åtgär- der eller allra helst bota sjukdomar. De senaste åren har stora kliv tagits inom neurologin. Ser vi tillbaka 25 år i tiden har mycket förändrats gällande läkemedel, behandlingar, hjälpmedel och kunskap. Det är tack vare forsk- ningen och tack vare alla er som gett och fortsätter ge gåvor till forskning. Nu under våren gör vi flera sats- ningar på insamling till forskning för att kunna fortsätta att dela ut – och helst öka, våra bidrag till forskare inom neurologin. De föreningar somväljer att arrangera Neuropromenaden på sin ort 9 maj är med och skapar engagemang i frågan. Den somväljer att ge en gåva till forskning är med. Det går också att starta en egen insamling på vår nya plattform egnainsamlingar.neuro.se. Tillsammans kan du, jag och fors- karna förändra framtidsutsikterna för alla som berörs av neurologiska diagnoser. Tack! JENNY HÖGLUND INSAMLINGSANSVARIG NEURO ”Vi såg också en förbättring i gång- förmåga hos träningsgruppen när de utförde två uppgifter samtidigt, så kallade dual-task förmåga”. Det rapporterar Breiffni Leavy, post- Balansträning förbättrar rörelser för Parkinsonpatienter doc forskare i forskningsstudien - ”Träning vid Parkinsons sjukdom: Från klinisk effektivitet och imple- mentering till att stödja träning i det vardagliga livet”, som sker i Erika Franzéns forskargrupp vid Karolinska Institutet. Kan göra fysioterapi mer aktuell ”Vi drar slutsatsen att högutmanade balansträning inte bara är effektiv i forskningsmiljö. Utan dessutom också i vanlig klinisk miljö, när den levereras till mer typiska perso- ner med sjukdomen som en del av den vanliga vården. Denna studie är viktig eftersom vi anser oss ha kommit ett steg närmare i att göra evidensbaserad fysioterapi tillgänglig för personer med mild-måttlig PS.” Det hävdar forskaren Breiffni Leavy. Studien presenterades på ”International Congress of Parkinson’s Disease and Related Disorders” i Hong Kong 2018 och har nyligen publicerats i The Journal of Neurological Physiotherapy1. Totalt inkluderas 117 personer (män/kvinnor: 53/47%; medelålder: 70 år), där 61 ingick i träningsgruppen och 56 i kontrollgruppen. Träningen skedde på fyra olika rehabiliterings- center i Stockholm – Karolinska Sjukhuset Solna, Stockholms Sjukhem, Primärvårdsrehab Bromma och Stiftelsen Stora Sköndal. HÅKAN SJUNNESSON En forskningsstudie med stöd från Neurofonden 2018 visar att fokuse- rad ”högutmanande” balansträning för personer med mild till måttlig grad av Parkinsons sjukdom, ger en förbättring i balansförmåga och gångförmåga hos personer i träningsgruppen. Jenny Höglund, insamlingsansvarig Neuro Foto: Håkan Sjunnesson