Reflex 1 -20

18 REFLEX 1/20 TEMA – INSAMLING, FORSKNING En av orsakerna till att lämpliga patienter inte opereras kan vara att kirurgi upplevs som en riskfylld behandling, vilket leder till fördröjd remittering. De fyra delstudierna om komplikationer och anfallsför- sämring efter epilepsikirurgi bidrar därför med viktig information till patienter och närstående när de ska ta ställning till operation. De kan vidare användas i kvalitetsarbete inom epilepsikirurgin och för att underlätta internationella multicen- terstudier inom området. I förläng- ningen kan en realistisk uppfattning om risker vid epilepsikirurgi bidra till att fler patienter med svårbehandlad epilepsi bedöms för detta behand- lingsalternativ, enligt Johan Bjellvi. Få drabbas av komplikationer Epilepsikirurgi är en behand- ling för epilepsi som används för vissa patienter som inte blir anfallsfria med enbart läkeme- del. Behandlingen innebär att ett område i hjärnan där epileptiska anfall uppkommer opereras bort eller avgränsas från övriga delar av hjärnan. De personer som kan opereras kan bli helt anfallsfria eller få en förbättrad anfallssitua- DOKTORSAVHANDLING AVSLÖJAR: Överdrivna risker vid epilepsikirurgi kan hindra effektiva behandlingar tion och livskvalitet. Som vid alla operationer finns det risker som patienterna och deras närståen- de behöver få information om och diskutera innan de tar ställning till operation. Det kan uppstå kirurgiska komplikationer som infektion eller blödning. Neurologiska funktioner kan försämras, ibland oväntat och i vissa fall förväntat på grund av att man har opererat i områden som är viktiga för speciella hjärnfunktio- ner. Enligt läkaren får en liten andel av patienterna fler eller allvarligare epileptiska anfall jämfört med före operationen. Dessa negativa utfall är inte lika väl studerade som anfalls- frihet, enligt Johan Bjellvi. Delstudierna i siffror Vid de första tre delarbetena använ- des Svenska epilepsikirurgiregist- ret. I det första delarbetet fann vi att komplikationer uppkom vid 4,8 procent av 271 epilepsikirurgis- ka utredningar med inopererade EEG-elektroder 1996–2010. Det före- kom inga dödsfall eller bestående symtom. I det andra delarbetet fann vi komplikationer med övergående symtom hos 7,5 procent och symtom som kvarstod under minst tre måna- der hos 3,0 procent efter 865 epilep- sikirurgiska ingrepp 1996–2010. Inga dödsfall rapporterades. Den tredje delstudien redovisar anfallsresultat efter 1 407 operatio- ner 1990–2015. Efter två år hade 4,0 procent av de opererade fler anfall och 3,9 procent hade nytillkomna tonisk kloniska anfall, en mer allvar- lig anfallsform. Detta kan jämföras med 37 procent som var helt anfalls- fria efter operationen och 25 procent som hade tonisk-kloniska anfall före men inte efter operationen. I det fjärde delarbetet utvecklade forskargruppen tillsammans med internationella samarbetsorgan för epilepsikirurgi, ett nytt protokoll för rapportering av komplikationer i multicenterstudier. Detta utvärde- rades efter användning under ett år på tre sjukhus i Göteborg, London och Lyon. – Rapporteringen fungerade i stort sett väl och vi kunde identifiera vissa delar av protokollet som man behöver arbeta vidare med, säger Johan Bjellvi. HÅKAN SJUNNESSON Chansen för personer med svårbehandlad epilepsi att bli anfallsfria ökar, om de kan opereras med epilepsikirurgi jämfört med omde fortsätter med enbart läkemedel. Trots de goda resultaten opereras bara en mindre andel av dem som bedöms kunna ha nytta av utredning och operation. Riskerna med operation tycks vara överdrivna. Det visar resultaten i en ny doktorsavhandling byggd på fyra studier, presenterad av specialistlä- karen Johan Bjellvi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.