Reflex 2-20

17 REFLEX 2/20 REHAB – NEURO ÄR DIN RÖST ningen avgett; ”Jag har fått ett själv- träningsprogram, men behöver hjälp att utföra det.” God och nära vård stödjer Neurokrav Lise Lidbäck berättar att i början av april överlämnades huvudbetänkan- det i den stora utredningen ”God och Nära vård”, där Neuro har ingått i en av referensgrupperna: – Glädjande nog stöds våra slut- satser i Neurorapporten av en del av förslagen i denna viktiga utredning. Exempelvis föreslås att förebyggan- de insatser och rehabilitering ska skrivas in i en individuell plan. En fast vårdkontakt föreslås vidare att ha ansvaret för att den individuella planen är uppdaterad och relevant, säger Lise Lidbäck och fortsätter: – Utredaren drar slutsatsen att detta förfarande förhoppnings- vis leder till att fler får tillgång till viktiga insatser. Vi kommer att följa utvecklingen i den kommande stora primärvårdsreformen noga och på alla sätt arbeta för att säkra tillgång- en till rehabilitering. För att upprätthålla förmågor ”I årets rapport fördjupar vi oss i varför Neuro förespråkar individuel- la rehabiliteringsplaner. Vi tydliggör också värdet av återkommande peri- oder av så kallad sammanhängande teamrehabilitering. Slutligen argu- menterar vi för att alla med neuro- logisk diagnos ska ges möjlighet att utföra rehabiliterande övningar för att upprätthålla förmågor, mellan sammanhängande rehabiliterings- perioder”, enligt Sara de Haas. Hon pekar på att förbundet Neuro arbe- tar för att alla med neurologisk diag- nos som är i behov av rehabilitering ska få individanpassad sådan och att en individuell rehabiliterings- plan kan bidra till det. Planen ska tas fram av vårdpersonal tillsammans med patienten och dokumenteras skriftligt. Den individuella planen är viktig inte bara för den aktuel- la rehabiliteringsprocessen under vilken den skrivs, utan också för att det ska finnas ett bra upplägg för tiden efteråt och för att vården bätt- re ska kunna följa upp den enskildes rehabiliteringsbehov. Framtagen tillsammans med patienten ”I Neurorapporten 2020 tydliggör vi vad som kännetecknar en bra individuell rehabiliteringsplan och hur den ska användas. Forskarna Jan Lexell och Marcelo Rivano Fischer förespråkar att en individu- ell rehabiliteringsplan ska innehålla både kort- och långsiktiga mål och ses som levande dokument. För att rehabiliteringsplanen ska vara ett levande dokument måste den följas upp, användas i nya kontakter med hälso- och sjukvård och dessutom revideras vid behov”. Rapportförfattaren betonar att rehabiliteringsplanen bör vara framtagen av ett multiprofessionellt team i samarbete med patienten, eftersom ett sådant team möjliggör ett helhetsgrepp. ”Och att patienten själv är med och tar fram rehabiliteringsplanen är av största vikt”, hävdar Sara de Haas med hänvisning till en bok skriven av rehabiliteringsläkarna Richard Levi och Per Ertzgaard. Förebyggande insatser måste till ”De förklarar på ett bra sätt att målen måste upplevas meningsfulla av den de berör. Det är viktigt för att patien- ten ska kunna känna motivation och delta aktivt i rehabiliteringspro- cessen. Patientens aktiva deltagan- de är slutligen en förutsättning för att rehabiliteringsprocessen ska ge resultat”, enligt rapportförfattaren. Ett annat citat hämtat från Neuros medlemsundersökning 2019 sammanfattar Neuros krav på individuella rehabiliteringsplaner i Neurorapporten 2020: ”Olika former av rehabilitering passar olika perso- ner /…/ Det ska vara personcentrerat.” – För att framtidens hälso- och sjukvårdssystem ska kunna vara hållbart, måste våra beslutsfattare fokusera mycket mer på förebyggan- de och hälsofrämjande insatser. Det tjänar vi alla på, hävdar förbunds- ordförande Lise Lidbäck. HÅKAN SJUNNESSON Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro Sara de Haas, utredare Neuro