Reflex 2-20

7 REFLEX 2/20 REPORTAGET – NEURO ÄR DIN RÖST FAKTAMS Multipel skleros, MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och rygg- märg. Kroppens eget immunsystem angriper det skyddande fettskiktet, myeli- net som finns runt nervtrådarna. När nervtrådarna skadas störs överföringen av nervimpulser till kroppens olika delar. Skadorna bildar ärrvävnader som har gett sjukdomen namnet multipel skleros vilket betyder ”många ärr”. Multipel skleros varierar mycket mellan olika personer och det finns olika varianter, skovvis och progressiv variant och både i lindrig och mer aggressiv form. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet, fatigue. Källa: Neuro Den 30 maj uppmärksammas World MS Day, Världs-MS-dagen och en av de drygt 25 000 invånarna i Sverige, som lever med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, är tvåbarnsmamman och Mountain Bike- idrottaren Camilla Clarkson. – Med vår insamlingskampanj till Neurofonden vill vi bidra till MS-forskningen. För ju mer pengar som kommer in, desto bättre möjligheter har ju forskarna att få fram resultat. Hittils har hennes insamling gett över 40 tusen kronor. – Men jag hoppas också att vårt påverkans- arbete ska göra människor mer informerade om vad MS är och vad det kan innebära att leva med MS på olika sätt. Att förståelsen ökar, att det för många av oss med MS är en mycket mer osynlig sjukdom än för 25 år sedan. Det är osynliga symtom som tröttheten, MS-fatiguen och de kognitiva symtomen som är mest besvärande och som gör att vardagsenergin kan vara mycket begränsad för många. Trodde inte hon hade MS Camilla Clarkson bor i Uppsala och diagnos- ticerades med MS 2015, efter en tids symtom av olika karaktär. Hon hade förkylnings- och influensasymtom under några veckor och hade tidigare också känt av märkliga känselnedsätt- ningar under fötterna och i underlivet. Hennes familj uppmanade att uppsöka läkare och det gjorde Camilla till slut. Primärvårdsläkaren misstänkte ganska direkt neurologiska symtom och remitterade henne vidare till neurolog, dit hon kom redan nästa dag. En komplett neurologisk undersökning gjordes under ett halvår, med både blodprov, känseltester och MR-kameraundersökning av först ryggmärgen och sedan också hjärnan, några månader senare. – Jag hade i min vildaste fantasi inte kunnat tro att det varMS. Jag har alltid känt mig väldigt frisk och sa till neurologen att ”ni måste ha tagit fel på patient. JAG kan ju inte ha MS och det finns ingen i släkten som harMS”. Det var en chock när jag fick beskedet i februari 2015, på min pappas födelsedag, säger Camilla Clarkson. Starka familjereaktioner Camilla berättar om sina närståendes reaktio- ner och rädsla. – Min storebror trodde jag skulle dö, efter- som hans kompis mamma hade haft det svårt och dött i MS för 30 år sedan. – Det lever kvar i många att MS alltid är en svår och funktionsnedsättande sjukdom. För de har inte nåtts av informationen att det är stor skillnad för de flesta, som fått den skovvisa formen avMS de senaste åren. Dagens broms- mediciner är effektiva, säger hon och fortsätter: – Det är mycket det som är grunden till den information jag nu vill dela med mig av till alla jag möter. Att trots MS och andra neurologis- ka sjukdomar, där det finns bra bromsmedici- ner, kan många leva vidare ungefär som innan man fick sjukdomssymtomen, säger Camilla Clarkson. Mådde dåligt den första tiden Samma dag hon mottog diagnosen fick hon också den första behandlingen. En MS-sjuksköterska gick igenom hur hon själv skulle sköta och hantera den lilla läkemedels- apparaten som automatiskt injicerade läke- medlet tre gånger i veckan. – Och jag fick, som läkaren sa, influensalik- nande symtom de första månaderna. En biver- kan av läkemedlet, säger Camilla. Behandlingen varade i fem månader och jag mådde dåligt både fysiskt och psykiskt under den perioden, berättar hon. Bytte bromsbehandling igen Neurologläkaren konstaterade att hon behöv- de byta behandling och började istället med läkemedel i tablettform.