Reflex_1-21

20 REFLEX 1/21 PÅ RäTT SIDA – FORSKNING Vikten av medicinsk forskning kan inte nog understrykas. Detta gäller såväl kunskap och utveckling för liv, hälsa och förbättrade livsvillkor, men också för ökad förståelse för de behov som uppkommer i samband med sjukdom och diagnoser. Ökad medicinsk kunskap leder till mer rättssäkra juridiska processer. För en person med neurologisk funk- tionsnedsättning hör medicin och juridik i allra högsta grad ihop. Ju mer kunskap det finns kring den enskildes diagnos, desto lättare blir det för läkaren att beskriva patien- tens förmågor och hur dessa påver- kar patientens behov av stöd. De flesta av oss som haft kontakt med myndigheter, vet att en ansö- kan om rätt till stöd eller insats är en ganska byråkratisk process. Och ibland kan det vara svårt att veta vad som efterfrågas eller varför ansö- kan lett till avslag. Det är lätt att tänka att när en myndighet fattat ett beslut i ett ärende, fastslås vad som är den slutgiltiga sanningen. Men beslutet grundar sig enbart på en tolkning av ditt ärende och dina Ökad forskning och kunskap bidrar till bättre samhällsstöd behov. Det behöver alltså inte vara så, att det rent juridiskt är korrekt av kommunen eller Försäkringskassan, att avvisa ditt ärende. Det kan vara så att myndigheten misstolkat din argumentation eller att underlaget varit för tunt. Många beslut grundar sig på vad som framkommer i bilag- da läkarutlåtanden. Det är därför det är så viktigt att det finns mycket kunskap kring diagnoser och funk- tionsnedsättningars påverkan på våra förmågor och behov. Tyvärr finns stora brister i sjuk- vård och stöd från samhället för bland annat patienter med osynli- ga eller sällsynta diagnoser eller de diagnoser, där forskningsresurser saknas. ElisabethWallenius, före detta ordförande i Riksförbundet Sällsynta Diagnoser, slog 2015 fast att: ”Vi måste öka kunskapen så att vårdgivare vet att de ska remit- tera och att de överhuvudtaget ska leta efter det sällsynta och att Försäkringskassan ska förstå”. Redan 2010 skrevs det i Läkartidningen om intygens värde och värdering i domstol. Vad gäller myndighetsbeslut från Försäkringskassan ansågs läkarin- tyg tidigare ha ett starkt bevisvärde. Detta har förändrats mycket över tid. I dag tycks det som det finns ett allt större ifrågasättande av intygen av Försäkringskassan, domstolen eller lagstiftaren. Detta kan bero på att läkarintygen är otydliga eller inte på ett tillräckligt pedagogiskt sätt förklarar kopplingen mellan nedsätt- ningen i funktionsförmåga och beho- vet av stöd. Om det då därutöver, finns en alltför stor okunskap kring diagnosen ifråga, blir patientens möjligheter att göra sin röst hörd och få igenom sina rättigheter minimala. Ett intygs bevisvärde är beroende av det krav på bevisningen som lagen ställer. Domstolarna förväntar sig att läkaren utifrån ett rättsligt synsätt beskriver nedsättningens följder. Det är alltså essentiellt att det finns en ökad förståelse för hur det medicinska perspektivet påverkar den enskildes väg igenom rättsappa- raten. Är diagnosen okänd, ny och outforskad, försvåras också rätten till insatser och stöd som kan under- lätta livet med funktionsnedsätt- ning. Ökad forskning, mer informa- tion och en mer öppen dialog mellan medicinskt sakkunniga och lagstif- taren, bidrar till att fler får den hjälp de har rätt till. MARIA LILLIEROTH OMBUDSMAN JURIDISK RÅDGIVNING MEJL: MARIA.LILLIEROTH@NEURO.SE Foto: Håkan Sjunneson