Reflex_1-21

29 REFLEX 1/21 FORSKNING Foto: Håkan Sjunneson Neuro har gett forskningsstöd till en intressant forskningsstudie om utma- ningar och möjligheter vid neuropa- tisk smärta efter en ryggmärgsskada och användning av förskrivna läkeme- del. Studien ger insikter i hur patien- ter har olika strategier för att hantera den neuropatiska smärtan. Studien leddes av Cecilia Norrbrink, legitimerad fysioterapeut och docent i rehabiliteringsmedicin. Studien fick namnet ”Challenges and facili- tators-navigating in the landscape of spinal cord injury neuropathic pain”-a qualitative study on the use of prescribed drugs”. Det är en inter- vjustudie där 18 informantermed ryggmärgsskada och neuropatisk smärta intervjuades i fyra mindre grupper. Informanterna kom från Mellansverige och representerade både storstad och landsbygd och en variation av rehabiliteringsinsatser. Tre teman blev ett resultat Efter analys av data framkom en modell bestående av tre teman: • Att balansera mellan smärta och biverkningar • En önskan om kompetens och struktur i smärtvården • Från hopp till egna lösningar Här nedan följer forskarteamets sammanfattning av den information som forskningsstudien ledde fram till utifrån dessa teman: Hur neuropatisk smärta hanteras efter ryggmärgsskador Val mellan smärta och biverkningar En sammanfattning av den infor- mation som kom att bilda temat Att balansera mellan smärta och biverk- ningar, är att man kan bli tvungen att välja. Mellan att få en bra effekt av ett läkemedel men tvingas stå ut med biverkningarna, alternativt välja bort ett läkemedel och ha ont, inklusive de ”biverkningar” smärtan innebar. Ett svårt val. Det var fram- för allt biverkningar som påverka- de personligheten och delaktighet i arbete och fritidsaktiviteter och som gjort att man valt bort läkeme- del. Att vara i en bubbla eller som en zombie var uttryck som flera använ- de. Men samtidigt var det en del som hade god effekt av sina mediciner utan omfattande biverkningar och även en liten smärtlindring kunde spela en stor roll. Tillgängliga vårdkontakter önskas En önskan om kompetens och struktur i smärtvården beskriver hur deltagarna önskade högre grad av tillgänglighet och kontinuitet. Det handlar om vårdkontakter, en struk- turerad behandlingsplan, där inte bara läkemedel erbjöds utan även icke-farmakologisk behandling och att insatta interventioner utvärde- rades kontinuerligt. Vidare önskades en bra dialog med den behandlande läkaren som också ska ha god kunskap om smärta samt visa intresse för smärtproblematiken. Vid behov ville man få möjligheten att träffa en smärtspecialist. Utvecklat strategier mot smärta Temat Från hopp till egna lösningar beskriver resan från tiden då smärtan började och man hade gott hopp om att bli smärtfri, till nutid då deltagarna utvecklat olika egna strategier för att kunna hantera sin smärtproblematik. Över tid så sjönk hoppet om smärtfri- het i takt med att man provade olika läkemedel. Men hoppet om att det en dag ska finnas ett läkemedel som ger god effekt utan biverkningar, existera- de dock fortfarande. Helst skulle detta dessutom kunna tas vid behov. Men hoppet steg också när ett nytt läkemedel introduceras på markna- den. Däremellan finns det perioder av besvikelse, hopplöshet och uppgiven- het. Utprovningsperioderna är långa och krävande och leder ofta till besvi- kelse. Man söker stöd från vänner (ofta andra i samma situation) och familj. Men även från facebookgrup- per där man får tips, råd och stöd. Distraktion är ett vanligt använt verktyg där både arbete och fritidsak- tiviteter spelar en stor roll. Men det är även en trygghet att ha läkeme- del hemma att ta till omman skulle behöva (vilket inte är så ofta). Bästa hälsningar och TACK för visat stöd! CECILIA NORRBRINK LEG FYSIOTERAPEUT/DOCENT I REHABILITERINGSMEDICIN N E U R O S T Ö D D F O R S K N I N G