Reflex_1-21

9 REFLEX 1/21 PORTRäTTET – FORSKNING – Kvalitetsregistren är i första hand tänkta för vårdens utveckling. Det står i uppdraget. Att man sedan också får data för forskning som en biprodukt är en lycklig omständighet, säger professor Jan Hillert. Foto: Håkan Sjunnesson efter det som Jan Hillert bestämde sig för att läsa vidare och satsa på medicin. – Jag hade föreställt mig att man som enskild person inom läkaryrket kan bidra till utvecklingen och det har ju visat sig att man kan göra det på ett meningsfullt sätt. Och jag kan inte tänka mig ett bättre jobb än det jag har. Där jag dels kan hjälpa dagens patien- ter och dels få forska, för att kunna bidra och hjälpa morgondagens patienter. Dessutom får jag undervisa för att se till att vi har välutbil- dad vårdpersonal och forskare i nästa genera- tion, säger jan Hillert och utvecklar sina egna yrkestankar: – Och att vara just neurolog är väldigt spän- nande, eftersom det handlar om vårt mest komplexa och avancerade organ, hjärnan. Och symtomen kan ibland vara väldigt varierande för olika patienter med samma diagnos och man får verkligen tänka och anpassa behand- lingarna unikt för varje patient. Det är ett extremt stimulerande drag inom neurologin. Det är intellektuellt sett utmanande och man måste hela tiden anstränga sig för att göra sitt bästa, konstaterar Jan Hillert. Corona ger mer intressant data I dessa coronapandemitider tar MS-registret även hänsyn till det enligt Jan Hillert. – Om patienten har varit sjuk i covid-19, för vi in den variabeln i registret, i en så kallad covidmodul. Också hur allvarlig infektionen varit och vilken vård som krävts. Det kan ge viktig information för framtida vård av andra. Dels vilka MS-behandlingar som kan ge ett visst skydd mot coronainfektioner och dels vilka behandlingar som ger en ökad risk för allvarligare coronainfektioner. – Det vi ser nu är att den MS-broms- behandling som är mest förskriven i Sverige de senaste åren, rituximab, ger en viss ökad risk för svårare coronainfektion, eftersom behandlingen sänker immunförsvaret. Av de 6000 patienter i Sverige som får rituximab, har hittills cirka 50 personer hamnat på sjuk- hus för vård och av dessa har drygt 10 behövt intensivvård. Och jämfört med alla landets MS-patienter kan risken för en svårare coro- nainfektion statistiskt sett bedömas vara 2-3 gånger högre för en patient som får rituximab, hävdar Jan Hillert. Han fortsätter: – Vi bidrar också med våra svenska data till en internationell studie på över 2000 MS-patienter, för att identifiera vilka behand- lingar som kan vara farliga. Även i den studien visar det sig att rituximab ökar risken för allvarlig infektion och att det också gäller personer som får ocrelizumab, en ny läkeme- delsmolekyl som utvecklats efter rituximab. Och det är inte så konstigt, enligt Jan Hillert. Detta eftersom den typen av behandling trycker ner B-cellerna i blodet, vilket leder till lägre nivåer av immunglobuliner, antikroppar som ingår i det så kallade adaptiva immun- försvaret. Det är rimligt att tänka sig att en mindre mängd av antikroppar i immunförsva- ret ger ett mindre skydd mot infektioner som coronavirus, säger Jan Hillert. HÅKAN SJUNNESSON