30 REFLEX 4/21 Notiser från neuro.se Adhd hOS VUXNA KOPPLAT TILL BLANd ANNAT ePILePSI OCh PARKINSON FN-ReSOLUTION SyNLIGGÖR de 300 MILJONeR I VäRLdeN SOM LeVeR Med eN SäLLSyNT dIAGNOS Adhd (attention deficit hyperactivity disorder), är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos (NPF) som kännetecknas av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Tidigare studier har funnit att vuxna med adhd löper ökad risk för ett antal fysiska åkommor, men endast ett fåtal av dessa samband har tidigare studerats noggrant. Dessutom saknas till stor del detaljerade behandlingsriktlinjer för vuxna som har adhd samtidigt med annan sjukdom. Några av de diagnoser som hade tydlig koppling till adhd i den aktuella studien var alkoholrelaterad leversjukdom, sömnstörningar, epilepsi och fetma. Adhd var också kopplat till en något ökad risk för till exempel Parkinsons sjukdom och demens. KÄLLA: FORSKNING.SE En global kampanj framarbetad av organisationer för personer som lever med en sällsynt diagnos och deras familjer har lett till antagandet av den första FN-resolutionen någonsin om sällsynta hälsotillstånd, “Addressing the Challenges of Persons Living with a Rare Disease and their Families.” Resolutionen fokuserar på vikten av icke-diskriminering och lyfter sällsynta-områdets nära koppling till uppfyllandet av flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling (SDG), inklusive tillgång till utbildning och anständigt arbete, minskad fattigdom, minskad ojämlikhet mellan könen och utveckling av inkluderande samhällen. KÄLLA: ÅGRENSKA UMeå I STORSATSNING På FORSKNING OM hydROCeFALUS Umeå universitet deltar som enda lärosäte utanför Nordamerika i en studie av behandling mot idiopatisk normaltryckshydrocephalus, iNPH, som nu får 130 miljoner kronor av federala medel i USA. Studien ska utvärdera effekten av en shunt som reglerar flödet i hjärnan av den vätska som cirkulerar runt hjärnan och ryggmärgen. – Det är ett stort steg framåt för forskningen kring hydrocefalus och ett kvitto på att Umeå finns med långt fram internationellt, säger JanMalm, professor i neurologi vid Umeå universitet. Det som ska studeras på 20 universitet och sjukhus i Nordamerika samt i Umeå är effekten av att operera in en shunt, en grenledning, i hjärnan för att leda bort överskottet av cerebrospinalvätskan (likvor), som ansamlats i för stormängd i hjärnan och som orsakar hydrocefalus. KÄLLA: NEUROLOGIISVERIGE.SE NOTISeR – FORSKNING OCh dIAGNOS
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=