Reflex_2-21

18 REFLEX 2/21 NEuRo dIN RöST – FoRSKNING Enkelt och i korthet kan man säga att HelgaWesterlinds och Ali Manouchehrinias forskningsstudie visar ingen skillnad för risken att utveckla den ena eller andra varian­ ten av diagnosen multipel skleros, MS, inom familjer. ”Detta innebär att de båda MStyperna ser ut att till stora delar ha gemensamma risk och miljöfak­ torer inom familjer”, enligt forskar­ assistenten HelgaWesterlind. Hon beskriver arbetet och resulta­ tet av deras forskargrupps MSstudie: Den typiska patienten med MS är en kvinna i 30årsåldern som debuterar med ett skovvist förlopp (RRMS) sommed tiden utvecklas till en sekundärprogressiv sjukdom. Runt 515 procent av patienterna får ett förlopp som redan från debut är progressivt (PPMS). De här patien­ terna är ofta äldre och proportio­ nerna mellan kvinnor och män är jämnare. Eftersom gruppen med PPMS är så pass mycket mindre än RRMS, är orsakssambandens skillna­ der svåra att studera. Men ett fåtal vetenskapliga artiklar har rapporte­ rat skillnader i genetiska kopplingar. Så gick studien till I den här studien ville vi undersö­ ka om den familjära risken skiljer sig mellan PPMS och RRMS. En familjär risk består av faktorer som delas inom en familj, det vill säga genetik och uppväxtmiljö. Genom att jämföra den familjära risken för MS hos släktingar diagnosticerade med PPMS eller RRMS kommer vi kunna lära oss mer om just skillnader mellan genetik och miljö mellan de två sjukdomsförloppen. Studien baseras på det svenska MSregistret, från vilken vi hämtade information omMStyp samt diag­ nosår. MSregistret länkades sedan sammanmed det nationella patient­ registret för att identifiera ytterliga­ re individermedMS som inte redan fanns i MSregistret och flergenera­ tionsregistret för att identifiera deras släktingar. Vi skattade sedan risken för att bli diagnosticerad medMS baserat på omman hade en förstagradssläk­ ting med PPMS respektive RRMS. Totalt identifierade vi närmare 1800 patienter med PPMS och 18 000 patienter med RRMS. Preliminära analyser visar ingen skillnad i risk för MSdiagnos för släktingar till de båda grupperna. Vilket betyder att de båda MStyperna till största delar har gemensamma risk och miljöfaktorer inom familjer. (Redaktionens anmärkning: ärft­ ligheten för MS är bara cirka två procent). Bidraget på 54 000 SEK från Neuro 2018 har använts till den dataextrak­ tionen från Socialstyrelsen som projektet bygger på, förklarar Helga Westerlind. HÅKAN SJUNNESSON FoRSKNING MEd STöd FRÅN NEuRo Ingen skillnad i familjära risker för MS visar Neurostödd studie Forskarna HelgaWesterlind och Ali Manouchehrinia på Karolinska Institutet har med stöd av Neuro genomfört en studie omdet finns en ökad risk att utveckla primärprogressivMS eller skovvis MS, omen MS-diagnos finns bakåt i familjen. och preliminära analyser visar ingen skillnad i risk för MS-diagnos för släktingar till de båda grupperna. Foto: Stefan Zimmerman Forskaren Helga Westerlind. Åldersgräns 18 år. Gå in på stödlinjen.se om du eller en anhörig spelar för mycket. Mer info på postkodlotteriet.se Köp lott eller läs mer på postkodlotteriet.se Det kanske låter konstigt, men på sätt och vis kan en lott faktiskt bidra till bättre villkor för personer med neurologiska sjukdomar. Eftersom hela överskottet från Postkodlotteriets försäljning går till 58 viktiga organisationer, bland andra Neuro som kämpar för att alla med neurologiska sjukdomar ska kunna leva ett gott liv med samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Tack vare alla somhar en lott kan Postkodlotteriet dela ut runt enmiljard kronor om året till organisationerna. Det är det allra bästa med Postkodlotteriet. Men det nns en sak till som är väldigt bra, och det är att du kan vinna tillsammans med dina grannar, samtidigt som du bidrar. Kan en Postkodlott förbättra villkoren för personermed neurologiska sjukdomar?