Reflex_3-21

12 REFLEX 3/21 NEURORAPPORTEN – ENGAGEMANG GENOM NEURO Neurorapporten 2021 undersöker den ojämlika tillgången till neurologisk rehabilitering. Tillgången till rehabi­ litering och enskildas förutsättningar att träna för att upprätthålla förmå­ gor brister på många håll. Det råder också ojämlik tillgång bland annat beroende på var i landet du bor och vilken diagnos du har. I arbetet med rapporten har Neuro gått igenom regioners egna analyser av om de kan erbjuda neurologisk rehabilitering enligt nationella riktlinjer. Neuros genom­ gång visar att regionerna själva identifierat att de sällan kan det. Rehabilitering framstår som ett tydligt eftersatt område, jämfört med annan vård och behandling. På många håll behövs fler anställda inom de yrkeskategorier som arbe­ tar med neurologisk rehabilitering. Regional uppföljning ett måste Analysernas detaljnivå varierar och det är svårt att utifrån dem kartläg­ ga tillgången till neurologisk rehabi­ litering och göra regionala jämförel­ ser. Neuros genomgång visar också att regionernas senaste analyser i regel har ett antal år på nacken. – Det här är allvarligt. Regionerna har identifierat stora brister och MEdLEMMARNAS SVAR I ÅRETS NEURORAPPORT AVSLÖJAR: Neurologisk rehabilitering är tydligt eftersatt behov av åtgärder. Därför är det angeläget att de nu genomför nya analyser av den rehabilitering de tillhandahåller, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande för Neuro. Det handlar om att följa upp vad som gjorts och med vilken effekt. Och inte minst vad som kvarstår att åtgärda, för att nå upp till riktlinjer­ nas standard. – Också på nationell nivå har beslutsfattare ett ansvar att utvärdera den nationella styrningen ochverka för en god och jämlikvård och rehabilite­ ring, fortsätter förbundsordföranden. Krävs satsningar på rehabilitering En redan dålig situation riskerar nu att förvärras. Coronapandemin har lett till att nya patientgrupper som drabbats hårt av covid19 har stora rehabiliteringsbehov. Samtidigt har andra patientgrupper och många av Neuros medlemmar fått sin rehabili­ tering inställd, eller avvaktat med att söka rehabilitering. På så vis har det byggts upp en rehabiliteringsskuld och ett behov av ökade rehabilite­ ringsinsatser. Den här skulden måste återbetalas för att den inte ska leda till en större rehabiliteringsförlust. – Inställd eller utebliven reha­ bilitering innebär förlorade funk­ tionsförmågor. Dessa förluster kan bli permanenta. Det leder både till ett individuellt lidande och inne­ bär stora samhällskostnader. Därför tjänar alla på att samhället satsar mer på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder, kommente­ rar Lise Lidbäck. Regeringen har skjutit till extra miljarder till hälso och sjukvården för att råda bot på vårdskulden som orsakats av pandemin. Men det kan krävas särskilda åtgärder, nationellt, regionalt och lokalt, för att de ska komma rehabiliteringen till del och bidrar till att skapa en jämlik rehab över hela landet. Bygger på Neuros medlemmars erfarenheter Neurorapporten 2021 bygger på tusentals enkätsvar från Neuros medlemmar om deras erfarenheter och behov av neurologisk rehabilite­ ring, men också deras förutsättningar för funktionsuppehållande träning. En individuell rehabiliteringsplan är en länk däremellan. Förutom att bidra till en samordnad, personcen­ trerad och målstyrd rehabilitering ska planen också fungera som ett stöd för patienten efter att en rehabilite­ ringsperiod är avslutad. Ett stöd och Årets Neurorapport visar tydligt att tillgången till neurologisk rehabilitering i Sverige är mycket ojämlik. –Tyvärr ser vi också att alltför få rehabiliteringsplaner följs upp efter en avslutad reha- biliteringsperiod. Bara en av tio personer, tio procent, av de svarande i vår medlems- undersökning har en rehabiliteringsplan som är aktuell. Klart undermåligt, konstaterar Lise Lidbäck, förbundsordförande i Neuro.