29 REFLEX 3/23 FÖRFATTARPORTRÄTT Hur skulle vår demokrati ha sett ut om inte de som haft det sämst och varit mest undanskuffade organiserat sig? Ja det är något författaren Margareta Persson har undersökt i sin bok Demokratins styvbarn. Modern svårt polioskadad Margareta Perssons mor var svårt polioskadad. Som ung fick Margareta följa med sin mor till rehabhem och sjukhus, erfarenheter som kom att prägla hennes kommande yrkesval. Hennes första jobb var på HCK, nuvarande Funktionsrätt. Under några år på 1980-talet arbetade hon på NHR, nuvarande Neuroförbundet. För något år sedan läste hon en mycket intressant bok: Folk i rörelse – vår demokratis historia av Kjell Östberg. Men något saknades. – Det är en utmärkt bok om folkrörelserna i Sverige men det står inget alls om funktionshinderrörelsen. Då tänkte jag att nu får det vara nog, sägerMargareta Persson när hon besöker Neuroförbundet i Sundbyberg en varm dag i juni. Enskilda förbund har skrivit sin historia men ingen har sammanfattat vad som hänt, fram till nu. Och under arbetets gång harMargareta Persson kommit till nya insikter. – Trots att jag jobbat så länge trodde jag, precis det alla har sagt, att de första organisationerna var välgörenhetsorganisationer. Men det var inte sant. Nästan alla har startats avmänniskormed en egen sjukdom eller funktionsnedsättning. En del av organisationerna tog sedan in samhällets grädda i sina organisationer, generaldirektörer och politiker, eftersom de ansåg att det var så man kunde påverka. – Det kanske de hade rätt i men starten kom underifrån, sägerMargareta Persson. Genom gemenskap och skarpt formulerade krav har många organisationer påverkat samhället till det bättre. Tack vare kreativa lösningar samlade man in pengar så att organisationerna kunde starta verksamhet för människormed funktionsnedsättningar. I boken kan man till exempel läsa om hur döva bildade den första handikappföreningen, följt av synskadade. Och dessa kom snart att följas avmånga fler. Påverkade demokratin Funktionshinderrörelen kom att påverkas av hur frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen arbetade, trots att man i princip inte hade något samarbete. Genom ett demokratiskt rösträttsförfarande där även kvinnor kunde rösta, kom den svenska folkrörelsen att påverka demokratins utveckling i Sverige. Och snart uppstod mängder av organisationer som företrädde olika behov i samhället. Tiderna har däremot förändrats. Margareta Persson säger att många äldre i dag suckar och stönar över yngre som inte förstår värdet av föreningslivet. – Det kan jag förstå men med den nya tekniken och sättet människor lever i dag måste man hitta moderna sätt att kommunicera på. Engagemang är en stor styrka men den kan också ställa till det. Många konflikter har uppstått inom funktionshinderrörelsen. – För åtskilliga handlar engagemanget om ens liv. Och då kan de frågorman själv tycker är viktigast också prioriteras på bekostnad av andra. Och då kan lätt konflikter uppstå. Hitta gemensamma problem och lös dem För att förebygga konflikter menar Margareta Persson att man behöver se mer till vilka gemensamma frågor och problem man vill lösa, och fokusera på det. – Det krävermognad och att man inte har så mycket adrenalin. Sedan behöverman vara lyhörd för nya sätt att organisera sig och våga kliva ur sammanträdesrummen. Vill man göra skillnad behöverman ge sig ut på gatorna. Fler aktioner behövs. Margareta Persson nämner torsdagsaktionen som DHR satte igång 2010. Då träffades man varje torsdag kl 08 utanför Regeringskansliet och krävde att få in bristande tillgänglighet som en diskrimineringsgrund. Fler och fler slöt upp och efter 2,5 år kom sedan en proposition. –Visserligen var den något urvattnad men principfrågan var att bristande tillgänglighet är diskriminering. Mer av detta efterlyserMargareta Persson. För då kan funktionshinderrörelsen få förnyad kraft och påverka betydligt mer. TEXTOCH FOTO: ALFRED SKOGBERG Enskilda förbund har skrivit sin historia men ingen har sammanfattat vad som hänt, fram till nu. ”
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=