Reflex_4-20

21 REFLEX 4/20 PÅ räTT SIdA – GEMENSKAP OCH SYMTOM I början var LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindra- de, en ambitiös reform och lagen andades förändringsvilja. LSS sågs av många av oss med funktionsned- sättning och våra anhöriga som ett gigantiskt kliv framåt. En befrielse- reform där vi gick från att i lagtext refereras till som ”objekt för vård-och omsorg”, till att ses som fullvärdiga medborgare. En person med funk- tionsnedsättning med rätt till insat- ser via LSS, skulle äntligen tillförsäk- ras goda levnadsvillkor. Detta var en förstärkning och ett tydliggörande som går hand i hand med rättighets- lagstiftningens intentioner. Socialtjänstlagen, SoL, anger att man ska uppnå skälig levnadsnivå. Till skillnad från LSS är Socialtjänstlagen en så kallad ramlag. Det innebär att den inte reglerar rättigheter för den enskilda individen utan beskriver vilka skyldigheter kommunerna har för sina invånare i stort. Goda levnadsvillkor trätoämne Trots detta har tidens tand gnagt hårt på båda dessa begrepp. Kanske för att rättighetslagstiftningen aldrig riktigt landat och blivit förstådd. Kanske på grund av samhällets atti- tyder. Kanske för att spara resurser. Det vi på Neuro ser, är att tolkningen av ”goda levnadsvillkor” är ett vanligt trätoämne för intresseorganisationer och enskilda i förvaltningsdomstolar och i kommuner. Under årens lopp har utredningar kommit och gått. Reglerna kring LSS har stramats upp. Det har inte alltid varit av ondo. Lagen har behövt bli tydligare. Verksamheter inom LSS har belagts med tillståndsplikt och det finns en ökad tillsyn. I huvud- sak har dock utvecklingen lett till en större åtstramning som drabbat personer i behov. Hårdare direktiv och bedömningar samt en rättsprax- is som gjort att rätten till insatser snävats åt betydligt. Mellan 2015 och 2019 minskade antalet assistansberättigade från fler än 16 000 till drygt 14 000. Över 8 av 10 (80%) sökande får avslag vid nyansökan gällande assistansersätt- ning. Neddragningarna drabbar även personer i behov av ledsagning och kontaktperson. Insatser som har som mål att bryta den enskildes isolering och möjliggöra externa kontakter samt deltagande i samhällets utbud av fritidsaktiviteter. Båda dessa insatser har också minskat de senas- te åren. Ledsagarservice har minskat med drygt 20 procent på 10 år. Neuro förkastar nytt LSS-remissförslag Nu är ytterligare en utredning ute på remiss och Neuro ger i sitt svar, röst åt våra medlemmar och står upp för att vidare förändring av LSS måste leda till att grundintentionen med reformen lyfts upp och förtyd- ligas en gång för alla. En samlad rörelse är nämligen starkt kritisk till den aktuella utredningen och vi är många somverkat för att betänkan- det ”Översyn av insatser enligt LSS”, SOU 2018:88, inte skulle remissbe- handlas alls. Neuro tillsammans med Funktionsrätt intar en gemensam hållning, nämligen att betänkandets förslag bör förkastas i dess helhet. Det finns mycket som inte är tillräckligt tydligt och utrett i betänkandet. Det finns också ett behov av att stärka och utveckla i princip alla tio insat- ser inom LSS på ett sätt, som denna utredning inte har tagit hänsyn till. Vi på Neuro gör allt för att se till att vi inte backar ytterligare vad gäller de rättigheter vi uppnått. Oavsett område. Vårt arbete handlar om att tillsammans med er medlemmar se till att vi rör oss framåt och att goda levnadsvillkor blir en självklarhet för alla. Därför bevakar vi alltid rätts- utvecklingen och mycket av den kunskapen får vi ju av er medlemmar. Den bild ni förmedlar, ger oss möjlig- het att snabbt reagera och påverka utvecklingen åt rätt håll för er. MARIA LILLIEROTH OMBUDSMAN FÖR JURIDISK RÅDGIVNING PÅ NEURO MEJLADRESS: MARIA.LILLIEROTH@NEURO.SE Foto: Håkan Sjunneson