TF-Bladet_1-11

10 TF-BLADET NR 1/2011 av jod till tyrosin och därmed hormon- bildningen.Dithörsulfonamider(sulfa), tiourea, propyltiouracil, methimazol, aminotriazol. Methimazol och besläk- tadeämnenochpropyltiouracil används som läkemedel för att bromsa sköld- körteln.Aminotriazol(amitrol)används som jordbruksgift i många länder och är klassat som carcinogen. En stor grupp ämnen påverkar hormonbalansen genom olika meka- nismer: fenobarbital, bensodiazepiner, kalciumblockerare som nikardipin, nifedipin, steroider, retinoider, DDT, Dioxin, PCB, PBB (polyklorerade bifenyler) och polybromerade dife- nyletrar, joniserande strålning, mikro- vågsstrålning, kadmium, triclosan, akrylamid, brom och bromerade flamskyddsmedel, ftalater, bisfenol-A, cyanider, tiocyanat. Dricksvatten med höga nitrathalter (över 50 mg/l) ger hypertrofi av tyreoidea. Perklorat hämmar tyreoidea och används ibland vid undersökningar av sköldkörtelfunktionen. Det är osäkert om man är utsatt för ämnet i Sverige i mängder avnågonbetydelse för sköld- körteln. Troligenkandet bildas i vatten som är starkt klorerat. Erytrosin (erythrosine) E127 inne- håller 58 procent jod. Finns i godis och bakverk. Amiodaron (Cordarone) har 39 procent jod. Det är en medicin vid hjärtsvikt och flimmer. Jod kan också finnas i kontrastmedel och desinfek- tionsmedel. Tandvården använder jod- haltiga preparat. Fluor Fluor påverkar sköldkörteln vid höga koncentrationer, 3-10 ppm, sannolikt genompåverkan av dejodinas (T4-T3) och inte genom direkt effekt på tyreoidea eller genom att konkurrera med jodupptaget. De studier som är gjorda brister i många avseenden, säl- lan eller aldrig har man mätt alla vä- sentliga parametrar somTSH, jodintag m.m. Ingen studie har tagit hänsyn till selenintaget. Dejodinashämning, ge- nom gifter eller selenbrist, ökar nivån av inaktivt T3 (reverse T3). Vid jodbrist påverkar fluor sköld- körteln vid lägre nivåer och har mer uttalad effekt, speciellt vid uttalad struma. Hur fluor påverkar vid autoimmun sköldkörtelsjukdomär inte närmare undersökt. Man kan miss- tänka att effekten är som vid struma, det vill säga sådana patienter är käns- ligare. Fluor i dricksvattnet är lätt att mäta. Däremot inte hur mycket man får i sig från andra håll, matvaror, tandvård m.m. I länder där man har fluoriderat vattenkommer allt somöver huvud taget haft kontakt med vatten att innehålla fluor. Enbra översikt över fluors endokrina effekter finns i: Fluor- ide in Drinking Water. A Scientific Review, NAS 2006) (www.nap.edu/ catalog.php?record_id=11571) Hypotyreos typ 2 Den amerikanske läkaren Mark Starr har myntat begreppet hypotyreos typ 2, som han anser är orsakad av ärftliga förändringar i mitokondrierna, något som det inte finns belägg för. Mot- medel är hormoner och mer jod, något somär tvivelaktigt. Inte på något ställe i bokennämns autoimmunsköldkörtel- sjukdom, den vanligaste sköldkörtel- sjukdomen i västvärlden, något som gör att boken passar i papperskorgen. Tydligen har han fått påpekanden omdetta och skriver på sin hemsida att boken skulle blivit för kompliceradom det tagits med. En dålig förklaring. Istället tyder det på grav okunnighet omsköldkörtellitteraturen.Minsta lilla sökning i litteraturen skulle gett upp- lysning om hur vanligt autoimmun sköldkörtelsjukdomär. Det är mycket tveksamt om be- greppet hypotyreos typ 2 har något som helst berättigande. På sin hemsida anger Starr att autoimmuniteten ska behandlas med T4+T3, vilket kanske kan vara adek- vat om mätningar ger låga värden. Starr förordar dessutomtillförsel av ett speciellt jodpreparat. Jodtillförseln förvärrar autoimmuniteten, vilket även hormontillförsel kan göra. Det är mycket tveksamt om upp- skattningar av underhudsvävnad och mätning av kroppstemperatur kan an- vändas diagnostiskt annat än i fall av utpräglad struma. Mitokondriestörningar ochautoim- munitet ska behandlas med målinrik- tad terapi, inte med jod. I övrigt är Starrsbok fylldmedgamla, sedan länge överspelade, uppgifter från områden med grav jodbrist och struma. Mats Hanson Ett urval referenser: 1. Thyroid function. Arthur JR et al British Medical Bulletin; 55 (3) p658- 668 1999. 2. Epidemiology of thyroid diseases in iodine sufficiency. Lind P et Thyroid; 8 (12) p1179-1183 1998. 3. Goiter and other iodine deficiency disorders: A systematic review of epidemiological studies to deconstruct the complex web. 4. Kotwal A et al Archives of Medical Research; 38 (1) p1-14 2007. 5. Hypothyroidism. LindsayRS; Toft AD Lancet; 349 (9049) p413- 417 1997. 6. Iodine supplementation inAustria: methods and results Lind P et al Thyroid 12 2002 903-8. 7. High prevalence of autoimmune thyroiditis in schoolchildren after elimination of iodine deficiency in Northwestern Greece 7. Zois C et al Thyroid 13 2003 485-90. 8. The epidemiology of thyroid disorders in a seaport community in southern Sweden. Ericsson UB, INFORMATION Pil!