TF-Bladet_1-11

28 TF-BLADET NR 1/2011 INFORMATION Nu startar ett nytt arvs- fondsprojekt, handikapp- historia i kulturarvet – HAIKU – som kommer att behöva ha nära kon- takt med handikapp- rörelsen. Vi vill synlig- göra historien om livet för personer med en funk- tionsnedsättning och få in den i samhällets allmänna historia. D en svenska handikapp- historien är fylld av tvång, förnedring och välgörenhet. Samtidigt somvälfärdssamhället växte fram så var många personer med funktionsnedsättningar gömda på in- stitutioner, bortglömda eller medvetet osynliggjorda.Under20-40-talenfanns också en direkt negativ syn påmännis- kor som inte var friska, starka och arbetsdugliga. Det var under rasbio- logins och tvångssteriliseringarnas tid. Folkhemmet var frånbörjan inte till för alla. Även rösträtten var begränsad. Utvecklingsstördamyndigförklarades först 1989. Och fram till 1945 fick de som fick sin försörjning genom fattig- vården inte rösta. Den svenska folkskolan kom redan 1842. Fast hur ofta talar vi om att utbildning för allableven rättighet först 1967? Och ännu på 30-talet fanns en lagparagraf somgjorde att man undan- tog omkring 15 procent av barnen från skolplikt, det gällde både barn med funktionsnedsättningar eller omfamil- jen var för fattig. Idag ser samhället annorlunda ut. Men gamla föreställningar kan leva kvar under ytan och vara orsaken till att rättighetsperspektivet har svårt att Lyft in handikapphistorien i nutiden få genomslag. Att känna sin historia brukar vara en första förutsättning för att kunna förstå samtiden och därmed kunna förändra den. Äldre handikapporganisationer har alltmer börjat skriva sin historia och därmed kan man få en inblick i hur människor med olika funktionsned- sättningar hade det tidigare. En del forskning har gjorts och ett antal dok- torsavhandlingar har skrivits.Men hur känt är detta för medlemmarna i handikapprörelsen – och hur känt är det för allmänheten? Nyare organisationers och deras medlemmars historia har inte berättats i någon större omfattning. Men det är viktigt att den också synliggörs. Dessa organisationer har ofta bildats i takt med medicinska landvinningar. Tidi- gare kanske människor dog av samma sjukdom, nu överlever man tack vare operationer och mediciner. Men om man inte känner till hur synen på män- niskormedolikafunktionsnedsättningar och sjukdomar var tidigare, kanske man har svårt att förstå dagens pro- blem. Så även de som är "historielösa" har anledning att både lära känna den allmänna handikapphistorien, men också berätta sin egen nutidshistoria – allt för att det ska bli lättare att påverka det som sker nu. Nu har ett treårigt arvsfondsprojekt startat, det är HandikappHistoriska Föreningen, HHF, som är "huvud- ägare" till projektet, medsökande är också Nordiska museet och Histo- riska museet. Projektet kallas HAIKU –Handikapphistoria i kulturarvet.Kort uttryckt är syftet att synliggöra histo- rien om livet för personer med en funktionsnedsättning och få med den i samhällets allmänna historia. Sveriges historiavar förr kungarnas historia. På senare tid har det också blivit folkens historia. Men alltför ofta har det varit de "friska", heterosexuella männens historia som blivit represen- tanter för "folket". Genusperspektivet har alltmer lyfts in i debatten, liksom synen på att sexualitet kan se olika ut. Alltså måste också historien beskrivas ur det perspektivet. Men var finns personer med en funktionsnedsättning?Ochnär skasam- hället i sin"vanliga"historia berättaom deras/våra liv förr och nu? När ska normalitetsbegreppet förändras så att alla människor på allvar får samma människovärde? HAIKU har fyra delprojekt: 1. Vad gör museerna? Vi vill få igång en dialog mellan handikapprörelsen och museivärlden kring hur museerna kan få in ett med- vetande om funktionsnedsättningar i sin vanliga verksamhet. Om man t.ex. beskriver bostadssituationen under en epok, bör man också beskriva hur si- tuationen var för människor med olika funktionsnedsättningar.Vi kommer att göra en undersökning om hur olika museer i landet beaktar och tidigare har beaktat funktionshinderaspekten i sitt arbete. Vi kommer också att under hösten skicka ut en enkät till handi- kapporganisationerna omvadman an- ser fattas i museernas verksamhet. Regionala seminarier kommer att ge- nomföras nästa år och en rapportbok att skrivas. 2. Livsberättelser via en webbsida Människormedfunktionsnedsättningar har mycket att berätta om sin livs- historia. Beskrivningarna av 1900-ta- lets välfärdsbygge är ofullständiga så länge som dessa livsberättelser inte på