TF-Bladet_1-11

8 TF-BLADET NR 1/2011 osäkert hur mycket jod man får i sig. Många får i sig alldeles för mycket. Jodberikat salt innehåller 50milligram/ kg och mjölk 0,14 mg/l. Övriga matvaror har högst varie- rande jodinnehåll.Denmängd saltman använder när man kokar potatis, ca 2g, innehåller således 2/3 av dagsbehovet (0,15milligram). Stärkelse binder jod, så merparten av joden kommer att återfinnas i potatisen. Storhushållsmat och snabbmat är ofta gjord med ej jodberikat salt Det enda säkra sättet att veta intaget är att mäta dygns- utsöndringen i urinen. Lagom intag av jod för merparten av befolkningen, utan underliggande tyreoideasjukdom, är 0.15 milligram/ dag, vilketmotsvarar endagligutsönd- ringiurinenom0,12milligram.Gravida ochammandekvinnorbehöver litestöre intag, 0,175 resp. 0,200milligram. Många tål stora doser jod och i t.ex . Japan får man i sig långt större mäng- der än i Europa. Turister som kommer dit kan ibland utveckla ”turisttyreoi- dit”. Det tar sannolikt flera generatio- ner innan befolkningen i tidigare jod- fattiga områden anpassar sig till högre jodintag utan att utveckla autoim- munitet. Akut intag av jod inhiberar övergående hormonproduktionen ge- nom att hämma bildning av väteper- oxid och inhibera TSH-signalen. Efter några dagar övertar en hämning av jodtransporten in i tyreoidea. Hos en del personer, speciellt personer med autoimmun tyreoidit, stänger inte jod- transportören av och hypotyreos ut- vecklas. Selen Selennivån i sköldkörteln är högre än i något annat organ förutom lever och njurar. Selen har viktiga funktioner i dejodinas (bildning av T3) och som skydd mot oxidativ stress. Tyreoidea är normalt exponerad för höga kon- centrationer H 2 O 2 och toxiska lipid- hydroperoxider och ett starkt antioxi- dantskydd behövs Selen finns även i antioxidantenzymet tioredoxinreduktas i sköldkörteln. Enzymet är det som är allra känsligast för kvicksilver. Sjukdomsbehandling med jod Det kan finnas fördelar med stora doser jod vid behandling av en del sjukdomar. Jod i grammängder har använts vid lungsjukdomar somastma och har nyligen lanserats som medel mot kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Det finns också uppgifter om att jod skyddar mot bröstcancer, dia- betes m.m. Jod ackumuleras inte bara i sköldkörteln utan även i andra organ. Jod tas upp i sköldkörteln med en energikrävandemekanism.Aktivt upp- tag finns även i andra organ som spott- körtlar, hjärnhinna, mage och bröst- körtlar. Funktionen är okänd. Fria radikaler I laboratorieförsökbildar immunceller tyroxin vid tillförsel av jod och ämnet har eventuellt någon funktion i immun- systemet. Hur jod verkar i andra organ än tyreoidea är oklart. En antioxidanteffekt har föresla- gits och jod har kallats för en ”primitiv antioxidant” som utvecklades redan hos alger. Detta är troligen orsaken till att kelp ansamlar så höga halter jod. Hos personer med autoimmun tyreoideasjukdom orsakar jod fria ra- dikaler och oxidativ stress, speciellt om selentillförseln är otillräcklig. Sköldkörtelns förmåga att binda jod i tyreoglobulin är starkt minskad vid autoimmun sköldkörtelsjukdom. An- vänds jod eller tyroxin sommedicin är det mycket viktigt att gå mycket för- siktigt fram. Samma gäller vid intag av alger frånhavet och torkadsköldkörtel- vävnad. Hormonreglering Orsaken till att jod framkallar tyreoidit och hypotyreos är att, vid struma på grund av jodbrist, så frikopplas en del av hormonproduktionen från den nor- malaTSH-regleringen ochsköldkörteln försöker kompensera hormonbristen genom att tillväxa och producera så mycket hormon som det är möjligt under omständigheterna. Denna fri- koppling kvarstår i flertalet fall även efter att jodtillförseln normaliserats. Tillförs sedan jod blir körteln inflam- merad (tyreoidit). Sköldkörteln bildar två jodinnehål- lande hormoner, tyroxin (T4) och en mindremängdtrijodotyronin(T3).Båda insöndras till blodet. T3 är mycket aktivare på cellernas funktioner än T4. Tyroxinet omvandlas i stor utsträck- ning till T3 i målorganen av ett selen- innehållande enzym. För att enzymerna ska kunna bildas fordras jod. Sköldkörteln har en fan- tastisk förmåga att suga åt sig jod från blodet och vid jodbrist ökar förmågan genom inverkan av TSH, tyreoideasti- mulerande hormon. När jod tagits upp, oxideras det av ett enzym som heter tyreoideaperoxidas och binder däref- ter till aminosyran tyrosin. Tyrosinkan binda en eller två jodatomer till mono- jodotyrosin eller di-jodotyrosin och komplexenbinds till tyreoglobulinsom bärare. Två di-jodotyrosin eller en di- jodotyrosin+enmono-jodotyrosinkan sedan slå sig ihop och bildar då tyroxin med fyra jodatomer, respektive trijodotyronin med tre stycken jod. I sköldkörteln lagras ett avsevärt förråd av dessa hormon för export vid behov. Behovet får tyreoidea veta ”uppi- från”. Allteftersom hormonet förbru- kas, minskar halten i blodet och detta känns av i hjärnan (hypothalamus). Därifrån avges hormonet TRH till hypofysen, somi sin tur insöndrar TSH till blodet. TSH, det tyreoideastimu- lerande hormonet, får sköldkörteln att avge T4 och T3 och stimulerar dess- utomjodupptagochnybildning avhor- mon. INFORMATION