TF-Bladet_1-13

6 TF-BLADET NR 1/2013 diskuteras, är solljus/vitamin D, rök- ning och infektioner under uppväxten. Ett fåtal forskare har diskuterat bety- delsen av selen. Selen Generellt gäller att i områdenmed hög nederbördoch litenavdunstningdräne- ras marken på mineraler. Tillgäng- ligheten av selen beror också på i vilken formdet finns i berggrundenoch sur nederbörd försämrar hur mycket växtligheten kan ta upp. Nordeuropa, ner till Alperna, är generellt brist- områden men med lokala variationer och norra delen av Europa har också otillräcklig solstrålningunder stora de- lar av året. Stora variationer kan förekomma även mellan närliggande områden. I Schweiz har regionen omkring Basel och Zürich hög frekvens av MS jäm- förtmedövrigaSchweiz.NyaZeelands sydö har betydligt högreMS-frekvens än nordön och är selen- och solfattig. Japan, på samma breddgrad som Nya Zeeland, har hög selenhalt ochmycket låg frekvens av MS. Selen ingår i ca 25 olika proteiner/ enzymer, de flesta ingår i skyddssystem mot fria radikaler. Hos MS-patienter i Danmark harmanmätt upp signifikant lägre aktivitet (35-50 procent) av det selenhaltiga enzymet glutationperoxi- das, GSHPx, i immuncellerna lymfo- cyter och granulocyter. GSHPx skyd- dar mot väteperoxid och oxiderade fetter. Halten av selen i plasma och rödablodkroppar är normal,men signi- fikant lägre i blodplättar, trombocyter. Dessa celler har kortare livslängd hos MS-patienter och fäster lättare vid kärlväggarna, något somkan försämra blodförsörjningen till hjärnanochäven skada blod-hjärnbarriären. Vitamin D Betydelsen av vitamin D och sol för risken att utveckla MS har allmänt uppmärksammats, men det är osäkert om kunskapen har lett till att alla pa- tienter får tillskott, något de absolut borde få. Extra tillförsel är omvänt relaterat till risken för att få MS. Rela- tiva risken (RR) att utvecklaMS ligger mellan 0,59 och 0,67 vid ett intag om minst 400 IU/dag (10 mikrogram). Förekomsten av MS är högst där sol och intaget av vitamin D är lägst. Det finns variationer mellan olika per- soner i hur tillgängligt vitaminet är. Tillförsel av vitamin D hela året kan minskaMS-aktivitet och även förhind- ra komplikationer som benskörhet, muskelsvaghet och risken för karies. Hos djur, som behandlas med vita- min D, går det inte att framkalla expe- rimentellallergiskencefalomyelit,EAE, djurmodellenförMS, vilkenåstadkoms genom att spruta in nervvävnad och framkalla en immunreaktion. Den rekommenderade nivån i blo- det för den aktiva formen avvitaminD, 25(OH)D, som Livsmedelsverket anger, är tillräcklig för att förhindra engelska sjukan, men räcker inte för att skydda mot de allvarliga sjukdo- marna MS, barndiabetes, tjock- och ändtarmscancer. Istället för de50nano- mol/l som nu rekommenderas, visar flera studier att minst 75 nmol/l krävs för att uppnå önskad skyddseffekt. Det verkar även som att nivåerna be- höver hållas höga under hela livet. Sol enbart plus vitaminintaget med födan räcker i allmänhet inte, speciellt under vinterhalvåret omman inte äter speci- ellt vitamin D-rik mat. Äldre personer harmindre förmåga att bilda vitaminD genom solbestrålning. Solen har däm- pande effekter på immunsystemet obe- roende av bildningen av vitamin D. Effekterna av för lite vitamin D är speciellt uttalade under fosterstadiet (enligt djurförsök) och orsakar en dra- matisk felreglering av flera biologiska processer, som energiproduktion, redox-balans,cellskelett,kalciumbalans ochsignalöverföringmellannervceller. Mycket tyder på att detta beror på störningar imitokondrierna. Orsaker Varje sökande efter orsak(er) till MS måste vara förenlig med att den/de även kan framkalla de eventuellt and- ra symtom än de neurologiska som kan finnas hos patienterna, liksom med att sådana orsaker även måste överens- stämma med de förändringar, som kan dokumenteras i nerv- och immunsystem och andra organ. Tyvärr verkar det som att när patienter med MS eller misstänkt MS kommer till neurologer- na, så är man enbart intresserad av nerv- och immunsystem. Övriga sym- tom, eller vad personerna varit utsatta för, efterfrågas inte. Det finns enbart ett fåtal beskrivningar av hela symtom- bilden hos MS-patienter. Symtom vid MS Några forskare noterar, att ouppmärk- sammadminnesförlust (korttidsminnet) kan vara vanligt vid tidiga stadier av MS. ”Kognitiva förmågor är ofta nedsatta tidigt vid MS, framför allt minnesfunktionen och hastigheten att hantera information.” MS börjar ofta med synnervs- inflammation med svullna nervfibrer, dimsyn, störning av ögats motorik, smärta vid ögonrörelser och nedsatt färgseende. I cirka 20 procent av fallen övergår synnervsinflammationen iMS. Inflammationen kan också finnas vid syfilis (Hg-behandlad?), borrelia och lupus. Vidare finns känselstörningar i bål och extremiteter, spasticitet och svaghet i extremiteter, utmattning/onor- mal trötthet, störning avblåsa och tarm- funktioner, sexuell dysfunktion, ataxi/ darrningar/skakningar, depression, tal- störningar, epileptiska anfall, andra kramper,klumpighet,gångstörning,emo- tionell labilitet, aggressivitet, apati, eu- fori, tal- och sväljstörningar, yrsel, fort- skridande förlamningar, smärtor. INFORMATION