TF-Bladet_1-13

7 TF-BLADET NR 1/2013 Sköldkörteln har ofta störningar med nedsatt omvandling av hormonet T4 till T3 (av ett selen-innehållande enzym)ochmedantikropparmot sköld- körtelproteiner. Biokemiska förändringar Nivån av vita blodkroppar är högre än hos kontrollpersoner, bådehos kvinnor och män, och har högre känslighet för joniserande strålning. Röda blod- kroppar har skador och klumpar ihop sig.Enökningavcirkulerandekreatinin, malondialdehyd (produkt av fetter som skadats av fria radikaler), nitrit, nitrat och minskningen av askorbinsyra (C- vitamin) visar, att det vidMS föreligger förändringar i energimetabolismenoch i fria radikaler/antioxidant-balansen. Homocystein är ökat och vitamin E lägre. En ökad nivå av DNA-skador (sis- ter chromatid exchange) vid MS är relaterad till sjukdomen själv och inte till den ökade känsligheten hos lymfocyterna. Järn är onormalt an- samlat i nervceller i centrala nervsys- temet hos patienter med MS, men i myeliniserade fibrer bara vid inflam- mationsställen vid vener, där det också finns läckage i blod-hjärnbarriären. MS framstår alltmer, inte som en fokal, inflammatorisk, demyeliniser- ande sjukdom, utan somendiffus sjuk- dom i centrala nervsystemet. Grå sub- stans (nervceller utanmyelin) är invol- verad på ett tidigt stadium. Magnet- kamerastudier visar på vitt spridda vävnadsskador i både myeliniserade nervfibrer och i nervceller. De diffusa skadorna är mer associerade med det kliniska tillståndet än utbredningen av fokala skador där immunceller är in- blandade. MS bör ses som en diffus sjukdom i centrala nervsystemet. En lång rad sönderfallsprodukter frånhjärnankanuppmätas i ryggmärgs- vätskan och en del även i blodet hos MS-patienter. Tänkbara orsaker kan vara attacker av antikroppar eller T- celler, invaderande makrofager, proteolytiska (vävnadsnedbrytande) enzymer, cytokiner (ämnen somavges av immunceller), kväveoxid, fria radi- kaler, störningar ikalciumbalansen(kan vara orsakad av läckande cellmem- bran, eller av att signalsubstansen glu- tamat inte inaktiveras tillräckligt snabbt tillglutaminsyra), ökat energibehovoch mitokondriella skador. Autoimmuna reaktionermot nervproteiner kanbidra till skadorna, men kan också vara ett bifenomen när immunsystemet försö- ker städa upp. De tidiga, diffusa för- ändringarna imyeliniserade nervfibrer föregår förändringar i blod-hjärn-bar- riären. Glutamat och fosfolipider Glutaminsyra är påtagligt förhöjt i blo- det hos MS-patienter. Höjningen bör- jar redan två månader före aktiva skov och avtar sedan långsamt. Förhållan- det tyder på att glutamathalten i hjär- nan är förhöjd (glutaminsyra är avgiftningsprodukt av glutamat och utsöndras aktivt genomblod-hjärn-bar- riären). Förhöjning av glutamatnivåer kan ses vid mitokondriestörningar, syre- brist,B12-bristochförhöjthomocystein. Kvicksilver och bly orsakar påtagliga störningar i glutamatbalansen (Tf-bla- det nr. 1, 2000, sid. 9). Fosfolipider Myelin har en hög halt av fosfolipider (lecitin är den mest kända) och halten ärkraftigt sänkt vidMS. Fosfolipiderna oxideras lätt av fria radikaler. En vari- ant av denna typ av fetter i cellmem- bran är plasmalogener, vilka först iso- lerades 1924 på grund av sin reaktion med kvicksilver (varvid det bildas aldehyder). Fosfolipider har enmycket snabb omsättning i hjärnan. Lecitin är känt för att ha en skyddande effekt vid olika sjukdomar och även vid kvicksilverpåverkan. Naturligtvis föreligger en kommunika- tion mellan nervfibrer och oligo- dendrocyter, de celler som bildar myelinskiktet, för att de senare ska veta var de ska fästa. Några proteiner som är involverade i detta samtal mellan cellerna har identifierats. Proteiner i nervfibrerna bildas i cellkroppen och transporteras ut med en energikrävande process, axonal transport. VidMS finns tidigt störningar i bådeenergiförsörjning och transport, liknande demman ser vid Alzheimer’s demens. Djurmodell för MS Sjukvårdens behandling av MS bygger till allra största delen på, att experimen- tell allergisk encefalomyelit (EAE) hos djur är en god modell för sjukdomen (encefalomyelit=kombineradhjärn-och ryggmärgsinflammation). Denna be- handlingsstrategi minskar inflamma- tionskomponenten i sjukdomenmenhar påtagligabiverkningar.Denmedicinska behandlingenfördröjer sjukdomsutveck- lingen, speciellt vid tidigt stadium och förlänger tiden mellan skoven, men bo- tar inte. AlltflerMS-forskare ifrågasätter lik- heten mellan EAE och MS. Immun- systemet är i olag, menmycket lite talar för att detta är orsaken till MS. Auto- immuna reaktioner i hjärnan finns vid utvecklad MS och mycket tyder på att detta är en reaktion på sönderfallande vävnad, och inte primärt orsakat av invaderande, överreaktiva immunceller. De komponenter, som immun- cellerna reagerarmot och somkanmätas i ryggmärgsvätskan, oligoklonala band, är ganska stabila hos varje patient men varierar mellan olika MS-fall. I detalj i hjärnan ses olika autoimmuna reaktio- ner vid olika plack och det som ses i ryggmärgsvätskan är summan av de Forts. sid 8 INFORMATION