TF-Bladet_1-17

8 TF-BLADET NR 1/2017 AMALGAMSANERING Professor emeritus Ulf Lindh, även förtroendevald i Tf:s sty- relse, delger oss här resultaten av de utvärderingar av amalgam- sanering som han deltagit i. Amalgamenheten vidAkade- miska sjukhuset i Uppsala inrät- tades med det breda uppdraget att utveckla diagnos- och be- handlingsmetoder för patienter med misstänkta biverkningar av metalliska dentala material och att förbättra omhändertagandet av dem. Upplevd livskvalitet För att undersöka effekterna av behandlingen på kort och lång sikt gjordes två utvärderingar med hjälp av enkätformulär. En viktig aspekt i utvärderingarna var att kartlägga hur patienternas upplevda livskvalitet utvecklades under och efter behandlingen. Vid första tillfället ombads pa- tienterna att skatta sin livskvalitet på en skala från 1 till 7, där 1 var den sämsta livskvaliteten och 7 den bästa. Vid det andra tillfället, sex år senare, ombads patienterna att uppge om livskvaliteten blivit bättre, sämre eller oförändrad jämfört med situationen, när den första enkäten besvarades. I analysen av den första en- käten bildades skillnadenmellan livskvalitet efter behandling och I|UH 5HVXOWDWHQ IUDPJnU DY ÀJXU 1. (1) Den grupp som visade en positiv livskvalitetsutveckling kallas den positiva gruppen och den som visade negativ utveck- ling den negativa gruppen. Den grupp som inte visade någon förändring av livskvaliteten kall- las nollgruppen.Av 463 svarande hade 60 blivit sämre, 69 varit oförändrade och334blivit bättre. En noggrannare analys av resultaten i den första enkäten ÀJXU YLVDGH DWW I\UD SDWLHQWHU Hela 72 procent av patienter som behandlats med sanering och antioxidantskydd för biverkningar av PHWDOOLVND GHQWDOPDWHULDO ÀFN VLQ OLYVNYDOLWHW I|U bättrad. Sex år senare visade det sig att den höjda livskvali- teten bestod och till och med förbättrats ytterligare. 7 av 10 patienter bättre efter fått livskvaliteten minskad från 6 till 2, de upplevde med andra ord försämringar. För 21 patienter med skattningsskillnaden 6 har livskvaliteten ändrats från 1 till 7, GH ÀFN VnOHGHV HQ VWDUNW I|UElWWUDG livskvalitet. För 69 patienter (14,9 %) har livskvaliteten inte ändrats utan står kvar på skattningen 3, som är något under genomsnittlig livskvalitet. (2) Förbättring i alla grupper En spännande uppgift var att ana- lysera resultaten av enkäten sex år senare. Hade livskvaliteten ändrats på något avgörande sätt? Kunde det vara så att de i första enkäten positiva resultaten förändrats till negativa? Hade de negativa resul- taten i första enkäten blivit ännu sämre? Figur 3 visar att det fanns inslag av alla utvecklingar, men att en stor andel i samtliga grup- per förbättrats. Förbättrade i den positiva gruppen var 62 procent, i nollgruppen 37 procent och i den negativa gruppen 41 procent. Hoppingivande var att även i den negativa gruppen kunde en Ulf Lindh Figur 1: Skillnad i livskvalitet mellan situationen efter behandling och före behandling. Färgerna markerar de olika livskvalitetsgrupperna. Figur 2: Ändring av livskvalitetsskatt- ning från situationen före till situa- tionen efter behandling för respektive skillnad i livskvalitetsskattning. Röda staplar tillhör den negativa gruppen, strecket i mitten hör till nollgruppen och gröna staplar till den positiva gruppen. Figur 3: Ändring av livskvaliteten från första utvärderingen till den sex år se- nare redovisas gruppvis efter de tidigare etablerade livskvalitetsgrupperna. Resul- taten för de olika alternativen anges i procentandelar .