TF-Bladet_1-17

9 TF-BLADET NR 1/2017 AMALGAMSANERING förbättring påvisas. En sådan utveck- ling är mycket positiv, då ökande ålder hos individer ofta innebär större och ÁHU RKlOVRSUREOHP När det gäller symptomförändringar är tendensen mycket tydlig. Detta gäl- ler samtliga symptomsomregistrerats. Efter en symptomförsämring under behandlingen avtar andelen patienter som rapporterar de vanligaste symp- tomen stadigt. Slutsaten av utvärderingarna är att huvuddelen av patienterna förbättras av behandlingen men att det tar olika lång tid för rehabiliteringen för olika grupper av patienter. (2) , 6YHULJH ÀQQV ÁHUD WDQGOlNDUH som sanerat patienter med mycket gott resultat. Läkaren Birger Grahn hade under några år Norrbottens läns landstings uppdrag att omhänderta pa- tienter sommisstänkte att fyllningarna gjorde dem sjuka. I samverkan med en tandläkare lyckades denne läkare på liknande sätt som amalgamenheten i Uppsala få personer med allvarliga och kroniska besvär att förbättra häl- san. Birger Grahn har redovisat sina resultat i boken ”Amalgamsjuka i lä- karpraktiken”. (3) Vissa prover ger inte utslag 'HW ÀQQV LQWH QnJUD DOOPlQW WLOOJlQJOLJD laboratorieundersökningar somger di- rekt diagnoshjälp, när det gäller ohälsa associerad till metallpåverkan (exem- pelvis frånamalgam).Dettakanberopå DWW GHW ÀQQV HQ VWRU YDULDWLRQVYLGG KRV GH ÁHVWD DY GH YDQOLJDVWH YDULDEOHUQD De kliniskt-kemiska prover som ofta tas i primärvården ger därför sällan någon vägledning. I vissa fall kanman för enzymet lak- tatdehydrogenas se resultat i den övre GHOHQ DY QRUPDOYDULDWLRQHQ ÀJXU Diagrammet är ett så kallat lådagram. Data är ordnade i storleksordning, från lägst till högst. Det svarta strecket i lå- dan visar medianvärdet (delar observa- tionerna i två likadelar) och spridningen av data från 1:a kvartil (en fjärdedel av observationerna under lådkanten och tre fjärdedelar ovanför) till 3:e kvartil (tre fjärdedelar under lådkanten och en fjärdedel ovanför). Strecken och ring- arna utanför lådan visar omfattningen av data samt utstickare. Koncentrationen av monocyter (en form av vita blodkroppar) hos pa- tienter ligger ofta något lägre än hos kontrollindivider. För både enzym och blodkroppar är det dock en fullständig överlappning mellan värdena hos kon- WUROOHU RFK SDWLHQWHU ÀJXU Utveckla bättre laboratoriestöd Vi har redovisat försök att utnyttja båda dessa variabler samtidigt. När vi inför data för individerna i patient- respek- tive kontrollgrupp i en tvådimensionell graf blir de båda gruppernas utbred- ningar mer åtskilda och andelen fall i JUlQVODQGHW PLQVNDU ÀJXU 'HW lU anmärkningsvärt att bara genom att betrakta de två variablerna samtidigt får vi ennäranog fullständig separering mellan patient- och kontrollgrupp i kontrast till de fullständiga överlapp- ningarna när variablerna studeras en och en. Denna enkla ansats visar att det NDQ ÀQQDV P|MOLJKHWHU DWW XWYHFNOD laboratoriestöd för diagnos av metall- relaterade ohälsoproblem. Det krävs GRFN DWW GHQ ÁHUYDULDEOD DQVDWVHQ XW - värderas genom jämförelse med andra VMXNGRPVWLOOVWnQG WLOO H[HPSHO LQÁDP - matoriska sjukdomar. Ulf Lindh, professor i oorganisk biokemi Referenser: 1. Lindh U, Hudecek R, DanersundA, Eriksson S, Lindvall A. Removal of dental amalgam and other metal alloys supported by antioxidant therapy alleviates symptoms and improves quality of life in patients with amalgam-asso- ciated ill health. Neuroendocrinol Letters 2002; 23:459-482. 2. Lindh U. Livskvalitet hos patienter – fortsatt uppföljning. I: Dentala material och ohälsa Del 1. Stiftelsen Metallbiologiskt Centrum, Uppsala 2009, pp. 352-359. 3. Grahn B. Amalgamsjuka i läkarpraktiken. Birger Gran Data 2015. amalgamsanering Figur 6: Laktatdehydrogenas- och mono- cytkoncentration avsatta mot varandra i ett spridningsdiagram. Lägg märke till den nästan fullständiga separationen av kontrol- ler (grön) och patienter (röd). Figur 4: Lådagram av laktatdehydro- genaskoncentrationen hos kontroll- och patientgrupp Figur 5: Lådagram av monocytkoncentratio- nen hos kontroll- och patientgrupp.